• Huvudmeny

Språkpolitik

Alla ska ha rätt till språk. Det är ett av de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik.

Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen och minoritetslagen

Sverige har sedan 1 juli 2009 en språklag som befäster språkpolitiken.

Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, till exempel myndigheters och domstolars språkbruk.

Språkpolitiken gäller alla språk i Sverige

Svenskan är enligt språkpolitiken och språklagen huvudspråk och det samhällsbärande språket.

Fem språk har ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch. Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.  Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan döva lära sig som skriftspråk. 

Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av språkpolitiken och gällande lagar.

Varför behövs en språkpolitik?

Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. 150 modersmål talas i Sverige i dag, och engelskans roll i det svenska samhället växer.

Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Ny teknik skapar många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI.

Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik.

Uppdaterad 27 augusti 2014

Läs mer

På våra sidor om Minoritetsspråk hittar du mer information om de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk.

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romska

Samiska

Svenskt teckenspråk