Att säga samma sak

Inblicken. ”Att säga samma sak” är en lek som är spridd över stora delar av världen. När institutet skickade ut en frågelista om fenomenet kom över 500 svar från 40 olika länder.

Smurf! Jinx you owe me a soda! Lyckan är min! Leken är enkel – om två personer råkar saga ett ord samtidigt ska man ropa ett ord eller uttryck och den som ropar först vinner. I andra varianter fortsätter leken med olika ritualer, till exempel att man ska tumma med varandra och sedan önska sig något.

Lek med gamla anor

”Att säga samma sak” är en lek med gamla anor – den har funnits åtminstone sedan 1800-talet och är spridd över stora delar av Europa och Amerika. Under hösten 2015 skickade Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ut en webbfrågelista om företeelsen och hittills har det kommit in över 500 svar från omkring 40 olika länder.

Forskning

Utifrån de svenska svaren på frågelistan har Fredrik Skott undersökt traditionen och dess förändring. Resultatet av undersökningen presenteras i artikeln ”Smurf, smurf, gammelsmurf – du är skyldig mig en läsk”: Om vardagsmagi, kollektiva förhoppningar och individuella önskemål Pdf, 289.8 kB, öppnas i nytt fönster. Pdf, 289.8 kB. (Pdf, 289.8 kB), publicerad i Tidsskrift för kulturforskning.

Smurf! Cric crac croc! Först gift!

Här har vi plockat ut några av svaren som kommit in

Redan som barn på 90- och början av 00-talet sa vi ’smurf’ om två personer råkade säga samma ord samtidigt. Den som ’smurfade’, alltså sa ’smurf’ först hade makten över den andre personens talan och den som blev smurfad tystades till dess att smurfaren sa den smurfades namn. Exempel: Helena och Nathalie utbrister på samma gång ’Jaha!’. Nathalie ropar ’Smurf!’, vilket gör att Helena måste vara tyst till dess att Nathalie befriar henne genom att säga hennes namn. Så snart Nathalie sagt ’Helena’ får Helena lov att prata igen. Vänersborg, 1990- och 2000-talet.

Kvinna, född 1991, Sverige

När mina vänner och jag säger någonting samtidigt så säger vi: ’Jinx you owe me a soda!’ Personen som säger det först får läsken och självklart så debatterar vi alltid om vem som vinner läsken!

Kvinna, född 1993, USA

Det var inte en del av min barndom men mina barn, i Victoria, Australia, påstår idag att om man säger samma ord på samma gång så blir man ’jinxad’ och får inte prata förens någon säger ens namn. Sedan slår man lite löst på axeln eller så måste barnet köpa en godis till den andre om han eller hon bryter tystnaden innan något har sagt deras namn högt.

Man, född 1974, Australien

När vi säger samma ord/uttryck på samma gång, korsar vi våra lillfingrar på högerhanden och säger (samtidigt som vi rör handen uppåt och nedåt) ’cric, crac, croc’ och tar sedan bort våra händer och uttalar ett av de tre alternativen. Om vi båda säger samma alternativ (antingen ’cric’, ’crac’ eller ’croc’) kan vi sedan önska oss någonting. Ingen aning om var det kommer ifrån, jag har alltid vetat om/spelat detta spel.

Kvinna, född 1968, Belgien

När jag var i tonåren och två personer sa något samtidigt skulle vi säga en viss sak och samtidigt göra en gest. Man skulle säga ’Din fru ska bli skallig!’ och samtidigt klappa med handflatan på den andras panna. Den som hann göra detta före den andra ’vann’. Om vi råkade säga det samtidigt igen, började vi om tills vi kunde utse en ’vinnare’.

Kvinna, född 1988, Frankrike

I olika samhällen från västra och centrala Kenya tror man att de två som sagt samma sak samtidigt blir diskuterade. Någon kan konstatera att ’någon pratar om mig’ eller ’jag undrar vem som pratar om mig’ .

Man, född 1963, Kenya

Min pappa lärde mig att säga ’Först gift!’ vid dessa tillfällen (naturligtvis med innebörden att man skulle bli just först gift om man hann säga detta först). Detta använder vi fortfarande inom familjen. Jag frågade pappa som sa att han troligen lärde sig detta under sin uppväxt på 50-talet i Roslagen (Vaxholm/Ljusterö).

Man, född 1974, Sverige

När jag gick var liten på 90-talet och två personer råkade säga samma sak samtidigt, hette det att ’Vi ska på samma kalas!’. Det spelade ingen roll vem som sa det; någon åhörare kunde också säga det, men då med ’ni’.

Kvinna, född 1986, Finland

Min dotter (född 2006) leker den här leken och kallar den för ’Jinx’ – ett okänt ord i Puerto Rico (Vi antar att det har plockats upp från någon film). När två människor säger samma ord, vinner den som först har sagt ordet ’Jinx’. Förloraren måste vara tyst tills hans eller hennes namn upprepas tre gånger. I min ungdom (1978-1998), brukade barn säga ’Chiton’ – ett ord som verkar betyda att man ska ’hålla tyst’. Jag hörde ordet ’Chiton’ i Mexico. Förmodligen ett ord med ursprung i Nahuatl. Förloraren var tvungen att vara tyst tills vinnaren bestämde sig för att ’fria’ personen från ’förbannelsen’.

Man, född 1978, Puerto Rico

När två människor sa samma ord var man tvungen att bli den första att nypa den andra personen och säga ’Knijp, zeven dagen geluk, citroenen!’. Vilket betyder ’Nyp, sju dagar av lycka, citroner!’. Jag tror att citronerna tillkom senare, men jag är inte säker. Om du nöp och sa ’trollformeln’ först, var den andra tvungen att vara tyst tills någon annan sa deras namn. Om de pratade innan de var tillåtna fick man nypa dem igen.

Kvinna, född 1987, Nederländerna

Jag säger ’en djävul är död’ när det händer att man säger samma sak på samma gång som någon annan. Mina barn säger ’jinx cobe’ och de måste vara tysta tills deras namn sägs tre gånger.

Kvinna, född 1972, Rumänien

I Söderhamn på 1980-talet brukade min syster och jag alltid ropa ’lyckan är min’ om vi sa samma sak samtidigt. Jag tror inte att det var så att man fick önska sig något, utan mer att det handlade om att vinna lyckan. Min syster hade lärt sig det där av sina kompisar. Efter en tid införde hon en ny regel. Om vi sade ’lyckan är min’ precis samtidigt skulle man köra in handen i den andras mage. Den som först gjorde det vann.

Man, född 1974, Sverige

Man ska nämna en författare. Den som nämner en författare först vinner. Till exempel Rowling, Halldòr Laxnes eller Arnaldur Indriðason.

Man, född 1977, Island

Ja, vi har den här traditionen. I den här situationen nu, när jag är vuxen, brukar jag ropa ’My happiness!’ innan den andra personen hinner göra det, men jag antar att min ålder gör att den här traditionen inte används så ofta längre. Men när vi var barn, var det viktigt att hitta någon svart färg på den andres kläder, röra vid tyget och sedan ropa ’My happiness!’ Personen som inte var först, sa ’My joy!’, så ingen av oss var en förlorare. Det var roligt, eftersom det var som en tävling i snabbhet.

Kvinna, född 1987, Lettland

Om två personer säger samma sak samtidigt säger man: Vi kommer på samma kalas. Detta uttryck har jag hört sedan jag var barn.

Kvinna, född 1951, Sverige

Projektet Vardagsmagi

Frågelistan ingår i projektet Vardagsmagi som vill dokumentera nutida folklore.

Andra frågelistor i projektet har handlat om föreställningar om A-brunnar och K-brunnar, metoder för att ta reda på om en gravid kvinna väntar en flicka eller pojke och att via lekar som Anden i glaset och Svarta Madame försöka få kontakt med andar.

Projekt: Vardagsmagi