• Huvudmeny

20 mars 2017

Vårdagjämningen och Nouruz/Newros

Mitt emellan midvinter och midsommar infaller vårdagjämningen. Då brukar man säga att dag och natt är lika långa. Traditionellt har man räknat detta som vårens första dag. Det är också nu som det persiska och kurdiska nyåret firas.

Vårens första dag

I svensk tradition räknas vårdagjämningen som vårens första dag. I allmogesamhället följde arbetet årstiderna och när våren kom och tjälen i marken släppte, så övergick arbetet i gårdarna i en hektisk period − för det var nu som vårbruket (plöjning, harvning, gödsling och sådd) skulle inledas.

istapp som smälter

Vårdagjämningen - när vintern lämnar plats åt våren.

På vårdagjämningen kunde man också passa på att läsa tydor (tolkningar av bland annat djurens beteende och naturens egenskaper) för att förutspå vädret, vilket var viktigt eftersom väderleken påverkade hur grödorna man sådde skulle ta sig.

Är dag och natt lika långa?

Vårdagjämningen brukar infalla den 20 eller 21 mars. Det är då dag och natt sägs vara lika långa, eller som det lika exakt som vackert heter i Nationalencyklopedin: 'den tidpunkt då solen under sin årliga rörelse längs ekliptikan passerar himmelsekvatorn från söder mot norr'.

Enligt astronomen Björn Stenholm är dag och natt lika långa redan ett par dagar före den egentliga vårdagjämningen (och ett par dagar efter den egentliga höstdagjämningen som 2016 infaller den 22 september).

Språkligt om dagjämningen

Dagjämning är sannolikt en sammandragning av dag- och nattjämning. Dagjämning heter equinox på latin (ordagrant 'jämnnatt' eller 'jämndygn'), och det har man lånat in i engelskan, där vårdagjämning blir vernal equinox (vernal går tillbaka på latinets vernalis 'vårlig'). Idag används även uttrycket spring equinox.

Det persiska och kurdiska nyåret

I Sverige utgår vi från en solkalender, men i de kulturer där man utgår från en månkalender utgör vårdagjämningen nyåret. Det är därför det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newros firas denna dag. Det är de iransktalande folkens nyårsdag. Nouruz/Newros betyder också just 'ny dag'.

Liksom det västerländska nyåret symboliserar Nouruz/Newros pånyttfödelse. Då skulle man i iransktalande länder förr i tiden släppa ut djuren på bete. En speciell festsed som ännu lever kvar är att man placerar sju ting som börjar på bokstaven S på sitt festbord. De sju tingen representerade ursprungligen olika gudomliga entiteter såsom människor och fertilitet, djur, växtlighet, jord, himlen, eld och slutligen vatten.

Över tid har olika tillägg och justeringar skett av vad som ska finnas med på bordet, men mest uppseendeväckande är än idag skålen med en guldfisk som används för att symboliserar djuren. År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som 'The International Day of Nouruz'.

Magiskt tänkande

De sju S:en i det persiska och kurdiska nyårsfirandet bygger på tanken om ’överflödets magi’ (att man genom ett symboliskt överflöd frammanar mer av samma vara under resten av året), en tanke som även återfinns i det svenska allmogesamhället och än idag influerar vårt nutida nyårsfirande då vi dricker champagne för få en god start på det nya året!

Uppdaterad 11 januari 2017