• Huvudmeny

1–31 juli 2017

Industrisemester

I juli möts många av ett frånvaromeddelande när de kontaktar någon på jobbet − industrisemestern har börjat!

Uttrycket "industrisemester" kommer från den tid då de flesta industrier stängde helt under juli månad. Idag används uttrycket för den period då flest arbetstagare väljer att ta ut sin semester. En viss förskjutning in i augusti har skett på senare år, vilket gör att Sverige nu ligger mer i fas med övriga Europa. På grund av nya produktionssätt och en globaliserad marknad är det numera vanligt att företag håller igång verksamheten året runt, till exempel genom att ha olika semesterperioder. Koncentrationen av semesteruttag i juli kvarstår, bland annat på grund av att förskolorna är stängda.

Lurigt ord

Ordet semester har vi lånat från latinet, där grundbetydelsen är ’sexmånadersperiod’. I svenskan har vi ända sedan 1700-talet använt det i betydelsen ’ledighet från arbete’, från början mer precist om officerares rätt att vara lediga under en viss period. Semester är ett lömskt ord i samtal med andra nordeuropéer eftersom det i både de nordiska grannspråken och engelskan och tyskan betyder ’termin, halvt läsår’, det vill säga något som egentligen är raka motsatsen till ledighet.

"Vår första semesterresa"

I våra samlingar hittar vi en berättelse med rubriken "Vår första semesterresa 1953" (sammandrag av arkivuppteckning DAGF 1247:1). Den är skriven av en kvinna i Göteborg född 1929.

"Vi reste med SJ:s rundresa. Tåg till Kalmar. Båtutflykt till Öland. Båt till Gotland. Flyg till Stockholm. Tåg till Filipstad. Tåg hem till Göteborg. "

handritat karta med resrutt markerad

"Vi hade ingen resväska och skulle ju vara borta i 15 dagar så vi behövde ju lite kläder. Min morbror var sjöman och hade seglat på Alexandria och där köpt en resväska i kamelhud. Vi fick låna den. Den var tung i sig själv så med kläder i blev den väldigt tung. Men som de oerfarna resenärer vi var så åkte vi glatt iväg."

sida från fotoalbum med två bilder - en på en kvinna som håller i en livboj på en passagerarbåt, och en på Borgholms slottsruin

"Tredje dagen skulle vi ta båten från Kalmar till Visby. Flög efter fem dagar till Stockholm. Tog tåget till Filipstad och hade tänkt stanna ytterligare en gång på hemresan men vi var så trötta på att släpa på den tunga väskan att vi for hem. Vi har sedan vid våra resor alltid haft var sin liten väska. Alltid lär man sig något."

flera inträdes- och resbiljetter

Lagstadgad rätt till semester

Sveriges första semesterlag infördes 1938 då arbetstagare fick lagstadgad rätt till två veckors betald semester per år. Grundtanken var att det fanns ett behov av rekreation, och motiveringen för lagstiftning var bland annat att det av hälsoskäl var nödvändigt att alla fick en period av fullständig vila varje år.

"Semestern på den här tiden var två veckor. Ofta tog jag ut den tidigt, gärna i juni och då var det cykelturer som gällde och då låg man över på vandrarhem. Ett år var vi fyra flickor som cyklade Vättern runt, vi startade från Lindome, tog oss på backiga grusvägar först till Borås och Jönköping till Ulricehamn där vi blev bjudna på middag och övernattning hos en släkting till en av flickorna. Vi var hemskt trötta, men efter middag och dusch gick vi ut på dans till Folkets Park på kvällen. Dagen därpå trampade vi vidare till Gränna där vi tog in på STF:s Vandrarhem och stannade i två nätter. Sen bar det vidare mot Vadstena."

Kvinna född 1923, Halland
Arkivuppteckning: DAGF 860:2

Semestern förlängs

Semestern förlängdes sedan 1951 till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Den nuvarande semesterlagen ger alla arbetstagare rätt till fem veckors semester. Om inte annat avtalats har arbetstagaren rätt att få en ledighetsperiod på minst fyra veckor under sommarperioden juni–augusti. Vissa arbetstagare har avtal som omfattar längre semester än lagstadgade fem veckor.

"När pappa hade semester skulle många saker ombestyras, taket av eternitplattor skulle tjäras, ved för vintern skulle lagras och alla diken tillhörande gården skulle röjas från sly. Gräs skulle klippas och vägar lagas så att man var redo att möta nästa årstid. Det var aldrig tal om på 40–50-talet att vanliga arbetarfamiljer reste bort, men det var lika för alla grannar och skolkamrater därför visste man inget annat om. Mitt sommarnöje från juni till augusti var att bada i Vänern, dit man cyklade."

Kvinna född 1942, Dalsland
Arkivuppteckning: DAGF 1603:3

"När farsan fick semester packade vi bilen och for norrut. Hos mormor och morfar hjälpte vi alltid till med skörden på deras lilla Per-Albin-torp. Släpade ut hässjevirke på åkrarna, lånade häst, körde med släpräfsa och hässjade. När det var kaffepaus kom mormor ut med kaffe och en kutting med svagdricka. Det smakade alltid gott i skuggan av hässjan."

Man född 1955, Östergötland
Arkivuppteckning: DAGF 1816:1

Uppdaterad 11 januari 2017

Läs mer

Händelser i almanackan: Skolavslutning och sommarlov

Aktuellt ord: Ferie, lov och semester