• Huvudmeny

1–31 augusti 2017

Kräftskiva

Augusti är kräftskivornas tid. Vill man vara petig med traditionen infaller kräftpremiären första veckan i augusti.

tallrik med kräftor och paj på dukat bord

Sed importerad från Tyskland

Att äta kräftor hörde ursprungligen inte till bondesamhällets kostvanor. Sedan 1500-talet hade kräftan däremot serverats på högreståndsbord i Sverige och med tiden sipprade seden genom de sociala skikten och kom att bli del av den svenska spisen.

Sannolikt var det från det tyska högreståndsbordet som vi närmast importerade seden att äta kräftor. Den svenska kräftan som sakta växte i våra nordiskt kalla vattendrag ansågs vara en riktig delikatess som också exporterades utomlands, men när kräftpesten utbröt 1907 måste vi istället börja importera kräftor från andra länder. Idag är vi ett av de länder som importerar mest kräftor i världen.

Kräftpremiär i augusti

Från slutet av 1800-talet fram till år 1994 rådde förbud mot kräftfiske från november till början av augusti. Syftet var att förhindra utfiske av kräftor i svenska vattendrag. Från början startade kräftfisket den 7 augusti klockan 17 men 1982 ändrades det till klockan 17 den första onsdagen i augusti. I det folkliga medvetandet är det därför kräftpremiären infaller i början av augusti, en tradition som lever kvar trots att förbudet upphävdes för mer än två årtionden sedan.

Firas med skiva

kräftskivedekorationer

Kräftpremiären har länge varit en festlig tillställning och i dag ordnas många fester, kräftskivor, i augusti. Ordet skiva för ’fest, hippa, tillställning’ är med all sannolikhet utvecklat ur betydelsen ’bordsskiva’ och de associationer maten och dryckerna på ett festbord ger. Förr kunde skiva till och med avse endast dryckerna, ’omgång dryckesvaror’, men normalt avsågs ’en rejäl fest’. I dag kan det nog syfta även på lite lugnare tillställningar. Betydelsen är belagd från början av 1900-talet. Skiva kan användas ensamt, en hejdundrande skiva, men förekommer mest i sammansättningar som kräftskiva och studentskiva.

”Kräftor kräva dessa drycker”

Att kräftor och nubbe hör ihop är känt sedan länge. Den på sin tid rikskände konstnären och författaren Albert Engström (1869–1940) gav sig in i den politiska debatten inför folkomröstningen om rusdryckesförbud 1922. Hans affisch med slagorden ”Nej! Kräftor kräva dessa drycker! Du måste avstå från kräftor om du icke röstar nej den 27 augusti” tydliggjorde för väljarna vad en ja- eller nej-röst i folkomröstningen innebar. Det behövdes eftersom valfrågan formulerats så luddigt att det var oklart för många röstande om ett ja eller nej innebar en röst för eller emot rusdrycksförbudet.

Uppdaterad 03 augusti 2017