• Huvudmeny

30 november 2017

Andersdagen 

Anders braskar, julen slaskar. En kall Andersdag ger en mild och slaskig jul.

äng med frost

Kallt idag? Då blir det nog en mild och slaskig jul.

"Anders braskar, julen slaskar"

Enligt den här gamla minnesregeln så ska julen bli kall om det slaskar på Andersdagen den 30 november. Talesättet fungerar också tvärtom: ”Anders braskar, julen slaskar”, vilket innebär att om Andersdagen är kall, blir julen slaskig.

Språkligt om slaska och braska

Verbet slaska har använts i svenskan minst sedan 1600-talet. Att något slaskar innebär att det regnar eller snöar ihållande, vilket ju ofta uppfattas som obehagligt. Men det kan även betyda att det råder blidväder.

Braska är ett fornsvenskt ord som betyder att det knastrar eller frasar på grund av hård köld eller frost. Det är ett så kallat onomatopoetiskt (ljudhärmande) ord. I det här fallet är det ljudet av steg på kall snö eller frost som avses.

Sanning i talesättet?

Men finns det då någon sanning i detta? Undersökningar som gjorts visar att det inte finns något samband mellan vädret på Andersdagen och vädret vid jul. Men eftersom talesättet ändå levt kvar har spådomen säkerligen slagit in då och då under årens lopp.

Variationer på talesättet

I institutets folkminnesuppteckningar finns flera varianter på detta uttryck: ”Om stubben bär hatt Andersmässe natt, så öppnas alla bäckar julanatt” och ”Om Andreasskon knarkar, skall juleskon slaska”.

Anders sägs även spå vädret för kommande år: om det kommer snö på andersnatten så ligger snön ända tills Vårfrudagen (Marie bebådelsedag/Våffeldagen 25 mars).

”Anders slaskar, julen braskar eller tvärtom. Det vill säga om det är blidväder Andersmässa blir det vinter om jul eller om det är vinter vid Anderstiden blir det blidväder om jul. Om tuva bär luva och stubben hatt Andersmässenatt, få de bära dem till Vårbrunatt. (Luva och hatt) snötäcke.”

Man född 1850, Traryd socken, Småland
Arkivuppteckning: IFGH 2502:9

Det spås även bli ett gott år om det är snö och kallt på Andersdagen.

”Den siste november – Andreas eller Andersdagen – var förr en viss bemärkelsedag, som ståtade med epitetet ’mässa’. Med iakttagande av den dagens väderlek trodde man sig kunna förutsäga hur vädret skulle komma att te sig under den stundande julen. Därom hette det i ett gammalt rim: ’När Anders slaskar skall julen braska’. Men det var dock inte endast julens väderlek, som Andersdagen kunde förutvisa; man kunde då även få en inblick i hur året i övrigt skulle bli. I ett rim hette det därom: ’Om stöbben bär hatt Anders-mäss-natt, så blir dä gott år.’ Hatten skulle naturligtvis bestå av snö. Ännu i dag finns det härstädes personer, som lägga märke till nämnda dags väderlek.”

Man född 1847, Steneby socken, Dalsland
Arkivuppteckning: IFGH 890:58-59

 

I Dalsland sades det även att mjölnaren alltid skulle stänga av kvarnen när klockan slog tolv på andersmässonatten för annars skulle kvarnhjulen stanna.

”Om Annersmess-natt skulle mjölnarna allti stänga å kvarnarna, när klockan slog tolv, för annars stanna hjulena. De va en som hette Andreas i Ringelanda, hanses far var mjölnare. Han brydde sig inte om å stänga å kvarna om Annersmess, för han trodde inte på´t. När klocka slagit tolv, stå stanna hjulen. Då titta han efter å då fick han se en stor gubbe, som låg å höll me bägge armarna om kvarnstocken. Ja har inte sett ’et men Andreas har talt om ’et.”

Man född 1845, Råggärds socken, Dalsland
Arkivuppteckning: IFGH 1010:2

Uppdaterad 11 januari 2017

Läs mer

Namn i almanackan: Anders