• Huvudmeny

21–22 och 30 september 2017

Rosh hashana och jom kippur

Rosh hashana är den judiska nyårsdagen som inleder de tio botdagarna och avslutas med försoningsdagen jom kippur. År 2017 infaller rosh hashana den 21–22 september och jom kippur den 30 september.

fat med frukter och en burk med honung

Granatäpplen, äpplen och honung - sötsaker som ska ge ett gott nytt år.

Rosh hashana (’årets huvud’ på hebreiska) är en judisk högtid som även kallas nyårsdagen eller åminnelsedagen. Den pågår i två dagar, den första och andra dagen av den judiska månaden tishré som infaller i september eller oktober.

Symboliska handlingar

Den första rosh hashana-eftermiddagen (om den inte råkar sammanfalla med vilodagen shabat) går man till stranden av en flod eller en sjö för att symboliskt kasta synderna i vattnet. Under rosh hashana äter man också sötsaker av olika slag som bakelser, godis och söta frukter. Det ska symbolisera önskan om ett sött och gott nytt år.

”På det judiska nyåret Rosh hashana, tycker jag om att läsa välsignelser över att det nya året kommer, tillsammans med min familj förstås, för det är ju en familjehögtid.”

Intervju med ung svensk judinna
(arkivuppteckning DFU 39386)

De tio botdagarna

Rosh hashana inleder de tio botdagarna, som avslutas med försoningsdagen, jom kippur eller yom kippur (från hebreiskans jom/yom som betyder 'dag' och kippur som betyder 'försoning'). Enligt judisk tradition är det vid denna tid som Gud bedömer vad människorna gjort under det gångna året och beslutar vad som ska hända dem under det kommande. Under de tio botdagarna finns därför tid för eftertanke och botgöring.

”Hela månaden fram till Rosh hashana, nyårsdagen, rannsakar man sig och tänker efter ’Hur har jag levt? Vad har jag gjort?’ och så undan för undan ber man folk om förlåtelse. Man kan alltså inte gå till Gud eller till prästen och be om förlåtelse, för de säger ’Vi har inte med det att göra. Ni får gå till de som ni har gjort fel emot’.

En förutsättning för att få förlåtelse är att man inser att man har gjort fel, vilket leder till att man verkligen ångrar sig. Först det tredje är att man ber personen om förlåtelse och ställer tillrätta. Har man nu snott hans mobil så får man ju ersätta den. Nummer fyra är att nästa gång man befinner sig i motsvarande situation som när man gjorde bort sig, så gör man inte bort sig.”

Intervju med svensk rabbin
(arkivuppteckning: DFU 39615)

Jom kippur

Jom kippur är en av judedomens främsta helgdagar och den judiska religionens strängaste faste- och botdag. Dagen tillbringas i synagogan under fasta och böner. Under slutgudstjänsten förekommer det karakteristiska blåsandet i horn, shofar, för att väcka själen till bot och bättring.

Jom kippur firas genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Man tänker tillbaka på det år som gått, vad man kan ha gjort för fel och misstag och lovar att försöka bli en bättre människa.

”Så blir det alltså ett crescendo fram till den tionde dagen som är Jom Kippur, försoningsdagen. Och Jom Kippur förlåter sådant som jag har otalt med Gud, men som inte har med människor att göra. Till exempel om jag har slarvat med sabbatsbudet eller om jag äter den där lilla läckra räkan, som jag absolut inte får. Det drabbar ju inga människor, men då har jag förbrutit mig mot gud.”

Intervju med svensk rabbin
(arkivuppteckning: DFU 39615)

Uppdaterad 11 januari 2017