• Huvudmeny

23–25 juni 2017

Midsommar

Majstång, sju sorters blommor under kudden och små grodorna. Midsommaren är full med både gamla och nya traditioner.

människor som dansar runt midsommarstång

Midsommarfirande i Blekinge skärgård. Foto: Mats Eskilsson

Runtom i Europa finns flera liknande traditioner som vår midsommar. Det är nu bara Sverige och Finland som firar midsommar med en extra helgdag, men Johannes Döparens dag har varit en festdag inom den kristna kyrkan i omkring 1 500 år. Vi vet att midsommar firats i Norden sedan medeltiden, men att uppmärksamma solens högsta läge på himlavalvet har antagligen äldre rötter än så.

”Jag kan inte se någon konkurrens mellan Nationaldagen och Midsommarafton, även om det hävdas i pressen, att den förra inte skulle placerats den 6 juni utan på midsommarafton i stället. Jag menar att de båda dagarna har helt olika innehåll. Nationaldagen är en historisk tilldragelse. Midsommarafton har en betydligt större folklig och ’naturmystisk’ förankring. Dessa två dagar kan man inte kombinera eller byta ut mot varandra.”

Man född 1930
Arkivuppteckning DAGF 968:2

”Sverige är för mig mycket förknippat med midsommar. Varför skulle vi ha en annan nationaldag förstår jag inte. Varför måste vi ha något historiskt att fira som alla andra? Varför skall en nationaldag vara så uppstyltat med marscher och parader? Visserligen tycker de nya svenskarna att vi ser komiska ut när vi dansar ’Små grodorna’, men det kan vi väl bjuda på.”

Kvinna född 1930
Arkivuppteckning DAGF 1006:3

"Mitt i sommaren"

Midsommar betyder ’mitt i sommaren’, och ordet fanns redan i fornsvenskan (miþsumar). Mer exakt står dock midsommar för tiden när solen står som högst på himlen, sommarsolståndet. Det inträffar vanligen 22 juni. Midsommar kan också användas lite vidare om perioden kring sommarsolståndet. Men framför allt betecknar midsommar den helg som infaller vid sommarsolståndet, midsommarhelgen och dess inledande höjdpunkt midsommarafton. Det har blivit den helg då vi firar att sommaren har kommit.

Gammalt och nytt

silltallrik

Idag firas midsommar med majstång, sånglekar och dans, sill och färskpotatis. Dessa inslag upplevs nog som gamla, men i ett längre perspektiv är de inte det. Majstången kom antagligen hit efter tyska förebilder på 1400- eller 1500-talet. Sånglekar kan ha en lång tradition, men Små grodorna skapades på slöjdseminariet Näs, där det fanns speciella kurser i sånglekar och danser vid förra sekelskiftet.

barn som dansar runt midsommarstång

Foto: Karl Heinz Hernried/Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Den inlagda sillen började produceras med 1800-talets konservindustri. I det gamla bondesamhället var det inte tänkbart att äta av potatisen förrän den hade vuxit till sig så mycket som möjligt. Midsommarens mat kunde då istället bestå av lutfisk och filbunke. Så är det allt som oftast - det som vi upplever som mycket gammalt innehåller också ofta något nytt eftersom traditioner som överförs mellan människor ständigt förändras.

”På midsommar äter vi en gemensam sill supé med dilltoftande färskpotatis. Vanligen är det ett knytkalas med olika sorters sill och hembaktbröd. Till efterrätt får vi jordgubbar med grädde. Vid tjänlig väderlek (vilket tyvärr inte alltid varit fallet) äter vi utomhus vid ett vackert dukat bord med mycket blommor och en liten majstång mitt på bordet. Den lilla snapsen som vi tar till sillen beledsagas av en slående visa ’Hej bonnapôjka/bonnatôser ifrå bygda emellan Värnen och Vättern…’.”

Kvinna född 1928
Arkivuppteckning DAGF 926:01

”Maten har nog aldrig varit så viktigt i mitt midsommarfirande. Hemma hade vi det inte så välställt och åt det som fanns. Men pappa hade egen jordgubbsodling så vi kunde äta så mycket jordbuggar vi ville, men jag minns att jordgubbssäsongen inte kom förrän efter midsommar – i juli. Sillen var en vardagsvara som vi ofta åt under vilka dagar som helst så på midsommar blev det kanske stekt abborre eller inkokt gädda eller gös, som vi fiskat själva.”

Kvinna född 1942
Arkivuppteckning DAGF 959:1

Brytpunkt i arbetsåret

I det gamla bondesamhället var midsommar en brytpunkt i arbetsåret. I och med den moderna erans industrisemester, som startade efter midsommar, innebar helgen början på sommaren och på en lång ledighet. Vid de mellansvenska bruken serverades arbetarna sill, öl och brännvin till midsommar.

Ursprungligen inföll midsommardagen den 24 juni på Johannes Döparens dag. Det var han som enligt evangelierna i Nya Testamentet döpte Jesus. Dagen är en högtid i kyrkoåret, tillägnad Johannes Döparens födelse, och en av de få helgondagar som blev kvar efter reformationen. Vanligen är det helgonens dödsdag som firas, men enligt Lukasevangeliet i Bibeln var Johannes avsedd att bereda väg för Kristus redan då han låg i moderlivet.

Fram till 1952 firades midsommarafton den 23 juni, men 1953 flyttades firandet till den närmaste fredagen för att lättare passa in i arbetsveckan. Midsommarhelgen är idag rörlig och i Sverige infaller midsommardagen på lördagen i perioden 20–26 juni, och midsommarafton infaller således alltid på en fredag.

Midsommareldar

eldkase mot vatten

Ett annat namn för Johannes är Hans, och i Danmark och Norge kallas midsommarhelgen Sankt Hans. Där och i delar av Finland samlas man kring stora bål på midsommarafton, en gammal allmäneuropeisk tradition känd sedan 500-talet. Midsommareldar tändes även i de gamla norska landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen och i de gamla danska provinserna Skåne och Blekinge tills senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet. Det finns även äldre uppgifter om att midsommareldar förekommit i flera delar av Sverige. I Danmark är traditionen med midsommareldar (Sankt Hansbål) fortfarande stor och så även i de finskspråkiga delarna av Finland (de östfinska kyrktornsformade bålen kallas allmänt för kokko).

Midsommarnattens magi

Midsommarnatten är en av årets ljusaste nätter och enligt folktron fylld av magi och övernaturliga väsen. Att dricka källa var en folklig sed kring midsommar i hälso- och lyckobringande syfte. Även midsommardaggen ansågs ha en undergörande verkan. Man kunde till exempel klä av sig naken och rulla sig i daggen eller samla in dagg i lakan och skjortor.

I våra folkminnessamlingar finns många exempel på kärlekens magiska krafter under midsommarhelgen. Unga kvinnor kunde på olika sätt få veta vem de skulle gifta sig med. Att under tystnad plocka sju eller nio sorters blommor och lägga under huvudkudden för att sedan drömma om honom var ett sätt att få svar. På vissa platser skulle hon också hoppa över sju eller nio gärdesgårdar. Talen sju och nio är magiska tal som ofta används inom folktron. Den som ville drömma om sin tillkommande kunde även prova att äta drömgröt kokad på mjöl, vatten och väldigt mycket salt. I drömmen fick man vatten av sin tillkommande.

”Någon gång som ung har jag på Ölands Alvar plockat sju sorters blommor och lagt under kudden, men jag tror inte drömmarna blev annorlunda än de brukar vara.”

Kvinna född 1938
Arkivuppteckning DAGF 1120:3

Midsommarstång eller majstång

gammal teckning på midsommarstång

Midsommarstång från Västergötland runt 1865. Arkivuppteckning IFGH 742:82B.

Våra midsommarstänger har, liksom många traditioner, slingriga rötter bakåt i tiden. Midsommarstången kom troligtvis till Sverige med invandrande tyskar någon gång under 1400−1500-talen. I de germanska länderna fanns en tradition med gamla anor att smycka sitt hem i gröna blad och blommor för att markera vårens ankomst. Detta kallas att ”maja”. Majandet i kombination med frankernas papegojskjutning, en tävling där måltavlan var en fågelbild uppsatt på en hög stång, antas vara grunden till majstången. Eftersom det i början av maj månad kunde vara svårt att hitta blommor och gröna blad här uppe i Norden sammanfogades majstången med midsommar.

Midsommarstången har laddats med olika betydelser. Midsommar har sedan länge förknippats med årets vändning, med kärlek och fruktbarhet, de gröna bladen har markerat sommartiden, stången har varit en symbol för glädje och gemenskap, ett medel för att förändra tiden och skapa fest. Från och med 1800-talets senare del kom den i många sammanhang att symbolisera det ”riktigt svenska”, men det finns sällan några absoluta betydelser.

Det har funnits en stor variationsrikedom när det gäller maj- och midsommarstängernas utseende. Under 1900-talets början, med hembygdsrörelsens framväxt, standardiserades utseendet och midsommarstängerna blev allt mer lika varandra över hela landet.

”De senaste 25 åren har min man och jag rest till Skåne för att fira midsommar. Vi brukar då ha med oss färska räkor, rökt- och gravad lax. Där är tradition att gamla och unga tillsammans klär en hög stång. Vi gör också stora blomsterkransar som hängs på. När stången med ’hej och hå’ är rest serveras mousserande vin. Det är många flaskor som öppnas och utvalda gäster får öppna en flaska var. Sedan skall man placera sig så att korken flyger högt iväg, helst ska den flyga igenom en av blomsterkransarna. En del lyckas faktiskt! Sen hålls det tal och sedan ska det dansas. Det blir mest ’Små grodorna’, ’Karusellen’, ’enabärabuske’ och till sist ’raketen'.’”

Kvinna född 1929
Arkivuppteckning DAGF 957:3

”En midsommar jag speciellt minns var när min pojkvän och jag polletterade våra cyklar till Aspen där min väninna bodde. Därifrån cyklade vi alla tre till Floda för att dansa på Nääs slöjdskola. Där var en väldigt vacker majstång rest och fullt av människor, många bar sockendräkter. Ringdansen var slut när vi kom dit men gammaldansen hade börjat på dansbanan. Där dansade vi tills klockan tolv på natten då den moderna dansen tog vid och sen fortsatte vi att dansa tills musiken slutade klockan tre. Då cyklade vi tillbaka till Aspen och drack kaffe och smörgås, lämnade min väninna och fortsatte hem till Göteborg. Vi kom hem klockan sex på morgonen, ganska möra i kroppen.”

Kvinna född 1930
Arkivuppteckning DAGF 1006:1

Olika sätt att fira

Midsommar firas på många olika sätt. Vi hämtar några exempel från den frågelista om midsommar vi skickade ut 2008:

”De sista midsommaraftnarna har jag firat ensam. Fortfarande plockar jag in vildblommor till bordet, äter matjessill och färskpotatis, tar en nubbe och äter jordgubbar med grädde. Sitter och njuter av sommarnatten och drömmer mig tillbaka. Det hoppas jag kunna göra så länge jag lever. Det enda jag slutat med är att dansa ’Små grodorna’ ."

Kvinna född 1930
Arkivuppteckning DAGF 1006:3

”Det var längesedan jag firade midsommar. Kanske främst för att det numera förknippas med fylla. Jag behöver givetvis inte delta i de offentliga firandet men min familj har under den senaste tiden firat det småskaligt och det har inte gjort så mycket om någon har behövt jobba.”

Man född 1982
Arkivuppteckning DAGF 938:1

”Aldrig mer vill jag ha en sådan tråkig midsommar som jag hade förra året. Så året därpå bjöd jag några av mina vänner, alla ensamstående kvinnor, ut till mig på ön. Alla var trevliga och de kände inte varandra. Vi skulle kampera ihop under tre dagar i ganska små utrymmen, därför var det spännande att se hur detta experiment skulle avlöpa. Det blev otroligt lyckat! Vi hade så roligt! Kvällen var vacker, så vi kunde sitta ute och äta. Mat och dryck hade vi i överflöd. Alla bidrog enligt mina direktiv och alla hjälptes åt. Var och en fick ett litet häfte med sånger, som jag satt ihop. Det blev sång och många glada skratt i kvällsskymningen.”

Kvinna född 1932
Arkivuppteckning DAGF 967:3

”Året 1990 firade jag inte heller midsommarafton hemma utan deltog i ett annorlunda men ändå genuint svenskt firande, ett tiotal mil väster om Chicago i Illinois. Jag deltog i en kurs i lägerskolmetodik vid universitetet i Taft och vi var ett trettiotal nordbor där. Vi kursdeltagare hade bjudit in så många svenskättlingar som vi kunnat finna med hjälp av kursledningen till ett äkta svenskt firande av den ’stora dagen’. Vi hade försökt att med kökspersonalens hjälp få till en svensk måltid. Svenska flaggan vajade och en stor stång låg förberedd. När de inbjudna kom, och med liv och lust tog man del i klädnaden av stången.”

Man född 1930
Arkivuppteckning DAGF 968:3

”En gång har vi firat midsommar utomlands. Det var i Grekland på Kos. Reseledarna hade inte tänkt på att det var midsommar, utan det var jag som fick dra igång ett svenskt midsommarfirande på stranden. Det var mest ungdomar som var med på resan men de uppskattade verkligen vår fest.”

Man född 1934
Arkivuppteckning DAGF 930:3

Uppdaterad 19 juni 2017

Lästips

Maj Fossenius 1951: Majgren, majträd, majstång. En etnologisk-kulturhistorisk studie. Lund.

Tora Wall 2007: ”Magic at Midsummer. Past and Present Beliefs Concerning Love and Divination” i The Ritual Year and Ritual Diversity. Proceedings of the Second International Conference of The SIEF Working Group on The Ritual Year (red. Lina Midholm och Annika Nordström). Göteborg.