• Huvudmeny

6 januari 2018

Trettondagen

I äldre tid var trettondagen slutdatum för julfirandet och det uppmärksammades med ungdomsgillen och busiga stjärngossetåg. Dagen firas till minne av de tre vise männen och är därför den enda dagen i almanackan som bär tre namn.

Tretton dagar efter julafton uppmärksammas i den kristna kalendern de vise män eller stjärntydare som enligt Matteusevangeliet söker, finner och uppvaktar den nyfödde Jesus med gåvor.

silluetter av tre vise män på väg till krubban

Epifania, trettondedag och farängladag

I andra länder kallas dagen epifania efter det grekiska ordet för ’framträda’ eller ’visa’. På engelska räknar man på ett annat sätt och kallar dagen för Twelfth Day (tolftedagen). I svenska almanackor står ofta den längre formen trettondedag, men liksom man kan säga trettondel i stället för trettondedel, kan man också säga trettondag. Aftonen före heter trettondagsafton. Det kan tyckas konstigt när det heter bland annat julafton och påskafton och inte juldagsafton och påskdagsafton. Anledningen är att tretton inte kan fungera som namn på en helg, vilket jul och påsk kan. Fast av och till hör man varianten trettonafton.

Ibland kallas trettondagen även farängladagen. Det är en rest från den tiden då trettondagen var julens sista helgdag och man ansåg då att det var dags för familjens julfirande hädangångna att återvända till sina gravar.

Stjärntydarna blev tre visa män

I kristna legender blev testamentets vise män tre stycken och fick så småningom även namn. I den nya namnlängden i almanackan finns idag de namn som man förknippar med dessa vise män, i modern form Kasper, Melker och Baltasar. Det är den enda dagen i almanackan som bär tre namn.

De tre vise männen – ibland kallade konungar eller stjärntydare – sägs representera de tre kontinenterna Afrika, Europa och Asien. I konsten kan de även avbildas i tre olika åldrar, som en ung, vuxen och äldre man.

Festliga ungdomsgillen

"Trettenda". Bild tagen i Tibro, Västergötland år 1927. Foto: Joel Bengtsson/Västergötlands museum

På 1600-talet flyttades julens slut fram till tjugondagen den 13 januari (tjugondagknut). Trettondagen var då ofta sista chansen att ha ungdomsgille och lekstuga under julhelgen. Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

Missionsdag

Trettondagen har idag blivit kyrkans största missionsdag då stora summor genom kollekt samlas in till Svenska kyrkans missionsarbete.

Uppdaterad 19 juni 2018

Läs mer


Dagens namn i almanackan:

Frågelista: M126 Frgl. Trettondagen, tjugondagen och kyndelsmäss (Julius Ejdestam, 1937)PDF (pdf, 1.6 MB)

Händelser i almanackan: Tjugondag knut

Levande traditioner: Utklädningsupptåg