• Huvudmeny

6 februari 2018

Semikolonets dag

Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. Den 6 februari är det semikolonets dag.

Tangentbord med semikolon.

Varje år den 6 februari högtidlighåller semikolonets förespråkare den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog det datumet år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman.

Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter.

Ordet kommer av grekiskans semi, ’halv’, och kalon, ’lem; led; del av en mening’.

Omdiskuterat och uppmärksammat skiljetecken

Semikolon är ett klurigt och svåranvänt tecken, och inte bara i svenskan. För ett par år sedan uppmärksammade någon en informationsaffisch i tunnelbanan i New York – där man faktiskt hade använt semikolon korrekt (!). Det genererade under en tid en mängd insändare, artiklar och bloggar om semikolon i amerikanska tidningar.

Frimärke med semikolon.

Svenska Posten uppmärksammade också tecknet för ett par år sedan; de tryckte till och med upp en serie frimärken med semikolon som motiv.

Vilhelm Moberg skrev om semikolon i sin klassiska barndomsskildring ”Sänkt sedebetyg”. Där lät han skollärare Mård beskriva verktygslådan med skiljetecken så här: ”Dä finns tre stöcken skeljetecken här i världen: Dä lella, dä halvstora och dä stora. Di kallas komma, semmikolen och ponkt. Vid komma ska ni styra er lite, bara lite – så lång tid bara som det tar att blinka en gång. Vid semmikolen ska ni stanna dubbelt så lång tid – eller två blinkningar. Men vid ponkten ska ni styra er och ge er god tid medan ni drar ett helt andetag ur bröstet. Kom ihåg dä, barn, så länge ni lever!”

En annan författare som var oerhört förtjust i semikolon var för övrigt Strindberg. Andra har varit mindre förtjusta i semikolon. Kurt Vonnegut lär till exempel ha sagt: ”Here is a lesson in creative writing. First rule: Do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites representing absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college.”

Liten skola i semikolon

Visst kan man klara sig fint ett helt liv utan att använda semikolon en enda gång. Samtidigt är de rätt roliga att använda när man väl behärskar dem; de skapar faktiskt stilistisk variation i språket. Lär dig använda skiljetecknet med vår semikolonskola!

Semikolon har flera användningsområden, men det följs alltid av liten bokstav (om det som kommer efter inte är ett namn, förstås).

Mellan satser

Det stora användningsområdet för semikolon är mellan satser, vanligen mellan huvudsatser. Förr har rådet varit att semikolon är starkare än komma men svagare än punkt, men det rådet kan vara svårt att tillämpa. Därför är det enklare att tänka att semikolon fungerar som ett bindeord, som för eller . Då markerar det ett orsakssamband mellan huvudsatserna, alltså att den ena satsen orsakar eller orsakas av den andra. Semikolon kan också markera att de två satserna säger emot varandra, som bindeorden utan eller men, eller att de händer samtidigt, som och eller medan. Semikolon markerar alltså gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem.

Exempel

  • Jurist vill jag inte bli; det låter så torrt.
  • Amanda var mycket trött; en kvart senare gick hon och lade sig.
  • Bengt prenumererar inte på någon tidning; han föredrar att lyssna på radio.
  • Siv klev på tåget; en värld bort gjorde Amir samma sak.

Mellan led

Semikolon kan också användas mellan led i uppräkningar, när det som räknas upp redan innehåller kommatecken. Då är det tydligare med semikolon.

Exempel

  • Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ombyteskläder, varm mössa; smörgåsar, frukt och varm dryck; kniv, karta och kompass.
  • 1,23; 2,42; 3,07

Observera att semikolon inte ska användas i stället för kolon vid uppräkningar, exempel och preciseringar.

Exempel

Den finns i tre färger: blå, vit och röd
Inte:
Den finns i tre färger; blå, vit och röd.

Som smilis

Och så har vi förstås det semikolon som ingår i den ironiska, skämtande eller flörtiga smilisen: ;)

Uppdaterad 19 juni 2018