• Huvudmeny

8 mars 2018

Internationella kvinnodagen 

Jämställd svenska på internationella kvinnodagen? På internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att uppmärksamma jämställdheten i svenska språket.

Stöd för kvinnlig rösträtt

Internationella kvinnodagen har sitt ursprung i en socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910, där man instiftade en dag till stöd för kvinnlig rösträtt. Sedan dess har internationella kvinnodagen uppmärksammats i olika sammanhang, och 1977 rekommenderade FN ett allmänt firande av dagen.

Jämställdheten i svenska språket

Svenskan liksom många andra språk rymmer en del som speglar att vi har levt och delvis fortfarande lever i ett samhälle där mannen utgör normen och normalvärdet. Det ger oss språkriktighetsproblem med pronomen och yrkesbeteckningar.

Könsneutrala pronomen

För trettio år sedan kunde man fortfarande använda han som könsneutralt pronomen: ”Om någon vill röka måste han gå ut på balkongen.” Det språkbruket verkar inte lika naturligt i dag. Det finns flera andra uttryckssätt att välja på:

  • Man kan skriva han eller hon. Det går bra i kortare texter där precisionen är viktig, men blir otympligt i längre texter. Undvik skrivsättet han/hon!
  • Man kan omformulera till plural: ”Om några vill röka får de gå ut på balkongen.” Det är oftast den enklaste lösningen men fungerar inte alltid.
  • Man kan använda den: ”Om någon vill röka får den gå ut på balkongen”. Uttryckssättet blir vanligare både i tal och skrift och kan gott användas oftare.
  • Man kan använda hen: ”Om någon vill röka får hen gå ut på balkongen”. Det finns inga språkliga hinder för att använda hen, men det är ett ord som ibland väcker irritation. I vilka sammanhang hen är lämpligt bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de tänkta mottagarna.

Könsneutrala yrkesbeteckningar

Ett annat problem är yrkesbenämningar som slutar på -man. En rådman och riksdagsman kan lika väl vara kvinna som man. Språkrådet tycker inte det är någon bra idé att införa dubbla, könsmärkta beteckningar som rådkvinna och riksdagskvinna. Då är det bättre med könsneutrala beteckningar, till exempel tingsdomare och riksdagsledamot.

Flertalet yrkesbeteckningar är könsneutrala i dag: arkitekt, journalist, studierektor, ekonomiassistent, barnskötare, lärare, säljare etc. Välj alltså lärare snarare än lärarinna om kvinnliga lärare. På samma sätt är det helt onödigt att kalla kvinnliga idrottare för hopperskor, löperskor, simmerskor etc.

Realistiskt sett kommer vi dock att få dras med vissa icke könsneutrala yrkesbeteckningar åtskilliga år framöver, bland annat sådana på -man. Det verkar svårt att ersätta ombudsman med ombud i fall som justitieombudsman. Ett fall av omvänd språklig könsdiskriminering är att man i Sverige inte ersatt sjuksköterska med ett könsneutralt sjukskötare, som man gjort i finlandssvenskan.

Uppdaterad 19 juni 2018