• Huvudmeny

25 mars 2018

Påsk – palmsöndagen och stilla veckan

I den kyrkliga kalendern inleder palmsöndagen den sista fasteveckan innan påskfirandet tar vid.

Palmsöndagen uppmärksammas till minne av Jesus intåg i Jerusalem och inleder den sista veckan i den 40 dagar långa fastetiden före påsk (läs mer i artikeln om fastlagssöndagen). Veckan kallas i dagligt tal för påskveckan, men även äldre benämningar som stilla veckan lever kvar.

Påsken är en rörlig högtid och påskdagen kan infalla när som helst mellan den 22 mars och 25 april. Regeln - som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325 - är att påskdagen firas på den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

De ortodoxa kristna kyrkorna följer en annan kalender, där påskhelgen infaller på andra datum.

Palmsöndagen inleder påsken

Kristendomens största helg

Nuförtiden har den kristna innebörden av påsken mindre - eller ingen - betydelse för många invånare i Sverige. Men från början är påsken en religiös högtid, och det är kristendomens största helg. Enligt evangelierna uppstod Jesus från döden på påskdagen och den dagen är höjdpunkten i det kristna firandet. Veckan efter påsk heter i den kyrkliga kalendern påskveckan, men idag är det oftast veckan innan påsk som kallas för påskveckan.

Ordet påsk har vi fått, via grekiskans paska och medeltidslatinets pascha, från det hebreiska ordet pesach, som betyder 'gå förbi' eller 'skona'.

Vårljus, ledighet och godis

I 2000-talets Sverige hör påskfirandet för många människor också ihop med andra saker som vår, resor, festlig mat, godis och lite extra ledighet. Skolbarn i Sverige har påsklov antingen före eller efter påskhelgen beroende på när den infaller.

Liksom i andra högtider blandas gammalt och nytt, religiösa och sekulära seder och traditioner upprepas och förändras. 2009 skickade institutet ut en frågelista om påsken och där finns många olika berättelser och tankar om högtiden.

"Påsken är för mig en 'friare' högtid än jul, inte så många traditioner och 'måsten'. Att helgens placering i almanackan varierar från år till år gör den lite mera spännande. När är det påsk i år undrar man, när nya kalendern kommer. Vädret kan växla allt mellan yrsnö och värme, nästan sommar."

Kvinna född 1932, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01084 s.1)

”Så är Påsken en kontrasternas högtid. Lidande och sorg, glädje, skämt och lek – allt finns med.”

Kvinna, född 1932, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01175 s.1)

”Det var den tiden då vi samlade in vårtecken; vi berättade för fröken, och hon skrev upp dem på tavlan. Djuren fick ungar vid denna tid, och hönsen började värpa fler ägg efter vinterns vila. Vägarna brukade vara kletiga, och det var tjällossning på gång. Det berodde på om påsken var tidig eller sen, och hur långt våren hade kommit just det året.”

Kvinna, född 1951, Småland
(arkivuppteckning: DAGF01040 s.1)

”Under min uppväxt har vi inte firat påsk speciellt med mer än just påskmiddag så det är säkert en bidragande orsak till att jag ej firar. … Påsken lämnar mig tämligen oberörd.”

Man, född 1983, Bohuslän
(källa: Eytzinger 2006)

Palmsöndagen och stilla veckans dagar

Palmsöndagens namn har att göra med bibelns berättelser om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken, pesach. Då hyllades han som en kung och möttes av människor som viftade med palmblad och lade ned dem på marken där han red fram. Till minne av detta används därför palmblad under palmsöndagens kyrkoceremonier i många länder. I Sverige, där inga palmer växer naturligt, använde man istället sälg- eller videkvistar.

Fastans sista vecka, som börjar med palmsöndagen, har i folktraditionen fått flera olika namn, till exempel stilla veckan, dymmelveckan eller tysta veckan. Inom kyrkan högtidlighålls Jesus lidande och död under den här veckan.

Måndag

Måndagen i stilla veckan har ingen egen benämning i den kyrkliga kalendern men kom med tiden att i folkmun ta över benämningen blåmåndagen, som egentligen avser dagen före fettisdagen.

Tisdag

Tisdagen saknar också namn i kyrkokalendern men har även den med tiden lånat namn från fastlagen - vita tisdagen, svarta tisdagen eller stinnkaketisdagen.

Dymmelonsdag

Onsdagen i stilla veckan heter dymmelonsdag. Förr lät man en träkläpp, en dymmel, ersätta den vanliga kläppen i kyrkklockan för att dämpa ljudet. Ordet dymmel lever kvar i vissa dialekter som dymbel eller dymling som båda betyder 'träplugg'. Ibland hör man även benämningen askonsdag men även det är en sammanblandning med fastlagen där ju askonsdagen inleder fastetiden.

Skärtorsdag

Torsdagen heter skärtorsdag, där skär betyder 'ren'. Namnet syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter, och det blev dagen då botgörare förr renades i kyrkan. Dagen högtidlighålls till minne av den första nattvarden.

Långfredag

Långfredagen uppmärksammar det långa lidande som Jesus utsattes för vid korsfästelsen.

Påskafton

Lördagen kallas för påskafton, alltså dagen före påsk.

Uppdaterad 19 juni 2018

Läs mer om påsken


Artikel: Easter Witches in SwedenPDF (pdf, 2.3 MB)

Artikel: "Instant tradition": The Introduction of the Swedish Easter TreePDF (pdf, 289.8 kB)

Berätta för oss: Hur firar du påsk?

Dialektord: Vem blir Påsklåskan i år?

Dialektord: Palm

Frågesport: Påsken

Händelser i almanackan: Pesach

Inblicken: Påskbrev till bröderna Olsén

Levande traditioner: Smörgåsbordet

Levande traditioner: Utklädningsupptåg

Namn: Påskeberget

Nyheter: Om påskens traditioner

Nyheter: Påskfirandet i går och i dag

Lästips

Blåkulla, magi och trolldomsprocesser. En folkloristisk studie av folkliga trosföreställningar och av trolldomsprocesserna inom Svea Hovrätts jurisdiktion 1597−1720. Författare: Per-Anders Östling (Uppsala: Uppsala universitet 2002).

Det ska vi fira: svenska traditioner och högtider. Författare: Po Tidholm och Agneta Lilja (Stockholm: Svenska institutet 2004).

Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668−1676. Författare: Alf Åberg (Göteborg: Esselte studium/Akademiförlag 1989).

Festdagar och vardagar: uppsatser om folkseder och kalender. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Norstedt 1925).

Svenska traditioner: årets fester och livets högtider. Författare: Ebbe Schön (Sundbyberg: Semic 1998).

Våra folkfester. Författare: Julius Ejdestam (Stockholm: Rabén & Sjögren 1971).

Årets fester. Hur årets fester firats i vårt land genom seklerna. Författare: Albert Eskeröd (Stockholm: LT 1965).

Årets festseder. Författare: Nils-Arvid Bringéus (Stockholm: LT i samarbete med Institutet för folklivsforskning 1976).

Årets folkliga fester. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Geber 1915).