• Huvudmeny

31 mars 2018

Påskafton

I äldre tider rådde fortfarande fastan på påskaftonen. Men numera är påskaftonen i allra högsta grad förknippad med mat och godis.

Ägg i alla dess former hör påsken till.

Liksom för andra helgdagar i Sverige (till exempel jul och midsommar) har firandet av påsken påbörjats aftonen före.

I kyrkor i Sverige är det tradition att tända påskljus på påskaftonen, ibland i samband med påskvaka som äger rum under natten till påskdagen. Tiden för vakan har varierat och idag har en del församlingar flyttat vakan till tidigare under dagen.

Påskeldar och granstölder

I Västsverige har just påskaftonen varit kopplad till föreställningar om häxor och blåkullafärder (medan det i övriga delar av landet varit vanligare att uppmärksamma sådant på skärtorsdagen).

På kvällen tändes i västra Sverige därför ofta vår- eller påskeldar ”för att såsom det säges fördriva troll och påskkäringar, ett bruk, som i senare tid till följd av bättre upplysning mycket avtagit och nu övas mera av vana än i någon avsikt” (svar på Peter Wieselgrens frågelista till präster i Småland 1843). På många ställen tänds eldarna på påskafton, men traditioner förändras och påskbrasorna får mer och mer konkurrens av valborgsmässoeldar (se Valborgsmässoafton).

I Bohuslän och Västergötland förknippas påskbrasorna ofta med kampen om bränsle. Fortfarande idag rapporterar tidningarna om grankrig i västra Sverige 

”Alla utkastade granar sedan julen samlades in och lagrades under bevakning tills påskaftonen. Grankrig förekom så angränsande stadsdelar fick se sina granar förlorade.”

Man född 1938, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01785 s.1)

Påskmaten

Enligt svaren på institutets frågelista om påsk är påskafton den dag då de flesta nuförtiden brukar äta en särskild påskmåltid. I den kristna traditionen varade ännu fastan denna dag, men nu är det alltså annorlunda. Dagens traditioner kring påskmaten kan variera mycket kring när, hur och vad man äter, och det är inte ovanligt att påskmat äts sporadiskt under hela påskhelgen. Många firar påsk med olika människor och på olika platser, och de flesta har sina egna traditioner kring maten.

Smörgåsbord likt julens

Några exempel på vad som ofta finns med i påskmaten är ägg, lax, sill, Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, potatis, lamm, läsk, snaps och öl. Innehållet på påskens smörgåsbord har stora likheter med julbordets rätter, men en del av maten har sin särskilda förklaring i påskhögtidens brytande av fastan, och firandet som följde på det.

Kött och ägg fick inte ätas under fastan men fisk gick bra. Fisken följde med ut på festmatborden i form av laxrätter och inlagda sillar. Där finns också lamm, som har religiös symbolisk betydelse, men som egentligen varit för unga för att slaktas i påsktid i många delar av vårt land, och därför tagit ordentlig plats som påskmat först under 1900-talet tack vare nya tekniker för livsmedelsfrakt- och förvaring.

”Maten består av buffé - inte alls olik julaftonens buffé med den skillnaden att här finns dels vanligt kokta varma ägg som den som vill kan skala (ligger naturligtvis i en höna för att hålla värmen), halverade ägg på salladsbädd med räkor eller löjrom på. Spenat, grönsakspaj, västerbottenpaj, rökt lax, Käringbergets goda franska löksill, löjromsås, sallad på blomkål, sparris, gröna ärtor, äpple med gräddfilssås. Hembakat grovt och vitt bröd. Till det dricks påskmust, öl, lättöl och snaps. Någon vill kanske ha ett glas vitt vin.”

Kvinna född 1938, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01080 s.1)

Ägg i alla former

Man har också serverat ägg i alla dess former. Anledningen till att äggen är så förknippade med påsken är troligen att hönsen började värpa kring den här tiden på året och eftersom ägg varit förbjuden mat under fastan blev det extra festligt att få äta dem igen.

Att ge bort ägg som gåva vid påsk var förut en vanlig sedvänja och extra festligt blev det om de var dekorerade – ett sätt som vissa använder än idag är att färga äggen genom att koka dem med olika sorters växter. Andra målar ägg med vattenfärg eller tuschpennor, till exempel som ett inslag vid måltiden, innan de äts upp.

Påskharen kommer med påskgodis

påskkort med påskhare

Påskkort från början av 1900-talet. Foto: Bohusläns museum (CC BY-NC-ND)

Att påskharen gömmer ägg åt barnen är en tradition som ursprungligen kommer från 1600-talets Tyskland. Påskharen var ett vanligt motiv på de påskkort som importerades från Tyskland kring sekelskiftet 1900, och det är vid den tiden man också i Sverige börjar ge barnen godis på påsk. Då man hade traditionen att ge bort ägg föll det sig förmodligen naturligt att placera godiset i just ägg.

Påsktuppen har också länge varit ett vanligt motiv på kort och andra föremål kring påsk. 

”Påskägg ska helst målas, om det hinns med. Påskharen och de färggranna påskäggen fulla med godis är ett återkommande inslag. Vi dukade upp många års glada pappägg och lät barnen leta. I det tolfte ägget låg godiset. En populär lek.”

Kvinna född 1930, Västergötland
(DAGF01088 s.1)

Högtid för godisälskare

påskägg fullt med godis

Godiset på påsk brukar vara extra uppskattat av barnen, och det brukar vara på påskaftonen påskäggen delas ut – kanske för att det alltid är en lördag, vilket också är den dag i veckan då många barn i Sverige får godis även vanliga veckor. Ibland kan barnen dock få kämpa för att få sitt godis, genom att leta efter gömda påskägg eller klä ut sig till påskkärringar eller påskgubbar, knacka på hos sina grannar och be om godis i utbyte mot olika påskbrev eller påskteckningar (jämför dymmelonsdag och skärtorsdag).

”När jag var liten brukade jag och mina kompisar gå ut och påska, då gjorde vi massa kort som man delade ut till folk och då fick man godis tillbaka.”

Tjej, årskurs 7, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01100 s.4)

”När jag var liten brukade jag gå påskkärring, det gör jag inte längre, men jag letar fortfarande efter påskägg.”

Tjej, årskurs 7, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01100 s.10)

Uppdaterad 16 januari 2018

Läs mer om påsken


Artikel
: Easter Witches in SwedenPDF (pdf, 2.3 MB)

Artikel: "Instant tradition": The Introduction of the Swedish Easter TreePDF (pdf, 289.8 kB)

Berätta för oss: Hur firar du påsk?

Dialektord: Vem blir Påsklåskan i år?

Dialektord: Palm

Frågesport: Påsken

Händelser i almanackan: Pesach

Inblicken: Påskbrev till bröderna Olsén

Levande traditioner: Smörgåsbordet

Levande traditioner: Utklädningsupptåg

Namn: Påskeberget

Nyheter: Om påskens traditioner

Nyheter: Påskfirandet i går och i dag

 

Lästips

Blåkulla, magi och trolldomsprocesser. En folkloristisk studie av folkliga trosföreställningar och av trolldomsprocesserna inom Svea Hovrätts jurisdiktion 1597−1720. Författare: Per-Anders Östling (Uppsala: Uppsala universitet 2002).

Det ska vi fira: svenska traditioner och högtider. Författare: Po Tidholm och Agneta Lilja (Stockholm: Svenska institutet 2004).

Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668−1676. Författare: Alf Åberg (Göteborg: Esselte studium/Akademiförlag 1989).

Festdagar och vardagar: uppsatser om folkseder och kalender. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Norstedt 1925).

Svenska traditioner: årets fester och livets högtider. Författare: Ebbe Schön (Sundbyberg: Semic 1998).

Våra folkfester. Författare: Julius Ejdestam (Stockholm: Rabén & Sjögren 1971).

Årets fester. Hur årets fester firats i vårt land genom seklerna. Författare: Albert Eskeröd (Stockholm: LT 1965).

Årets festseder. Författare: Nils-Arvid Bringéus (Stockholm: LT i samarbete med Institutet för folklivsforskning 1976).

Årets folkliga fester. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Geber 1915).