• Huvudmeny

1 april 2018

Påskdagen

Påskdagen är höjdpunkten i det kristna påskfirandet i och med Jesus uppståndelse. För många påskfirare är det en ledig dag då man kan umgås med släkt och vänner.

skolplansch föreställande hur en ängel förklarar för kvinnorna som är på väg till Jesus grav att han inte längre finns där.

Foto: Vänersborgs museum (CC BY)

På påskdagen firas i kyrkan Jesus uppståndelse. Dagen inleder därmed kristendomens påskvecka som kännetecknas av firande och glädje.

Nu växlar färgen i kyrkorna från botgöringens lila till glädjens och renhetens vitt. Även de kristna ceremonierna varierar i sitt utförande över tid och mellan olika ställen.

Skolplanschen på bilden visar hur en ängel förklarar för kvinnorna som är på väg till Jesus grav att han inte längre finns där eftersom han har uppstått från de döda.

”Jag har tjänstgjort vid en del påskhelger och mycket har förändrats under åren. Gudstjänsterna har lättats upp vad gäller sång, musik och även predikningarna. Vi har på senare år tre kvinnliga präster som är mycket uppskattade. Barn och ungdomar medverkar på olika sätt och vi kyrkvärdar läser dagens texter, vilket inte var tänkbart förr. Vad det gäller nattvard, medverkar diakoner och lekmän. Vid en stor kyrkdag som t.ex påskdagen, kan det vara två eller tre stationer, tidigare var det ju så att alla knäböjde vid altaret. Så på något sätt har det gamla fått ge vika för nya och modernare tankegångar.”

Kvinna född 1933, Bohuslän
(arkivuppteckning: DAGF01039 s.1)

Fest efter fastan

På påskdagen var den 40 dagar långa fastan som ingår i kyrkans förberedelsetid inför påsk äntligen över och det blev, på den tiden då det fastades i Sverige, återigen tillåtet att äta kött och ägg. Detta firades förr med rejäla festmåltider på påskdagen och annandagen, och en del av vad man åt då serveras fortfarande vid många påskmåltider i Sverige (läs mer i texten om påskafton).

Soldans och gillen

I mars och april lyser vårsolen starkare och det fanns i det gamla bondesamhället en föreställning om att den som steg upp tidigt på påskdagen kunde få se solen dansa av glädje över Jesus uppståndelse. Den allvarliga stilla veckan var över och liksom solen dansade även människorna: på påskdagen och annandag påsk anordnades nämligen festliga gillen. Ett sätt att få ihop mat och dryck var att gå runt i gårdarna i trakten och tigga under festliga former. I Bohuslän kunde man klä ut en ”påskbrud” som visades upp. En annan lek som finns beskriven från olika delar av landet bestod i att ”picka ägg” mot varandra.

”Lekar förekom väldigt ofta och det var väl gott och väl tills någon introducerade en lek som gick ut på att man skulle försöka knäcka någon annans kokta ägg genom att stöta de smalaste ändarna motvarandra. Den hade vunnit som lyckades bevara sitt eget ägg oknäckt och knäckt de flesta äggen. Vi vuxna var lite lagom försiktiga men barnen krossade hänsynslöst och med stor förtjusning alla motståndares ägg. Det var ju meningen att man skulle äta äggen efteråt, inte göra mos av dem. Så det blev ett brått slut på den leken.”

Kvinna, Västergötland
(arkivuppteckning: DAGF01116 s.2)

Påskiga pussar

Att kyssas på påsken är en gammal tradition som fortfarande lever inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I Sverige har man talat om påskpussar och att ge någon en puss i påsk åtminstone sedan 1800-talet. I Svenska Akademiens ordbok finns ett belägg från tidningen Söndagsnisse 1871: ”Du har.. lofvat mig något. – Hvad då?.. Jo, en puss i Påsk.”

Vår och ledighet

vas med gula påskliljor

”Med påsken är vintern slut, våren har kommit, ljuset har återvänt, gräset har börjat spira, påskliljorna prunkar i sin översvallande yppighet – sensuellt nästan. Flyttfåglarna har börjat återvända och hönorna värper! Den ljusa årstiden ligger oförbrukat framför oss. Därför är påsken en ljus och trevlig högtid.”

Kvinna född 1932, Västergötland
(DAGF01175 s.1)

Eftersom påsken infaller på våren finns i många människors medvetande en koppling mellan påsk och vår. En del tänker på påsken som en start på det varmare halvåret, som sommarstugeägare kan det vara då man öppnar upp sin stuga för säsongen, till exempel.

Påskliljor är ett annat vårtecken, men alla kopplingar till naturen behöver inte vara positiva – under påsken brukar även pollensäsongen vara i full gång, vilket kan bli ett problem för exempelvis björkallergiker när många väljer att ta in påskris.

Att barnen har påsklov och många vuxna också får en långhelg gör också att påsken för många numera förknippas med tid att träffa släktningar och vänner, att resa bort eller bara ta det lugnt och vila.

”Det är alltid kul med lov för då får man tid till sina intressen och på påsken får man även påskägg med godis i.”

Kille, årskurs 7, Västergötland
(DAGF01100 s.8)

Uppdaterad 16 januari 2018

Läs mer om påsken


Artikel: Easter Witches in SwedenPDF (pdf, 2.3 MB)

Artikel: "Instant tradition": The Introduction of the Swedish Easter TreePDF (pdf, 289.8 kB)

Berätta för oss: Hur firar du påsk?

Dialektord: Vem blir Påsklåskan i år?

Dialektord: Palm

Frågesport: Påsken

Händelser i almanackan: Pesach

Inblicken: Påskbrev till bröderna Olsén

Levande traditioner: Smörgåsbordet

Levande traditioner: Utklädningsupptåg

Namn: Påskeberget

Nyheter: Om påskens traditioner

Nyheter: Påskfirandet i går och i dag

Lästips

Blåkulla, magi och trolldomsprocesser. En folkloristisk studie av folkliga trosföreställningar och av trolldomsprocesserna inom Svea Hovrätts jurisdiktion 1597−1720. Författare: Per-Anders Östling (Uppsala: Uppsala universitet 2002).

Det ska vi fira: svenska traditioner och högtider. Författare: Po Tidholm och Agneta Lilja (Stockholm: Svenska institutet 2004).

Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668−1676. Författare: Alf Åberg (Göteborg: Esselte studium/Akademiförlag 1989).

Festdagar och vardagar: uppsatser om folkseder och kalender. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Norstedt 1925).

Svenska traditioner: årets fester och livets högtider. Författare: Ebbe Schön (Sundbyberg: Semic 1998).

Våra folkfester. Författare: Julius Ejdestam (Stockholm: Rabén & Sjögren 1971).

Årets fester. Hur årets fester firats i vårt land genom seklerna. Författare: Albert Eskeröd (Stockholm: LT 1965).

Årets festseder. Författare: Nils-Arvid Bringéus (Stockholm: LT i samarbete med Institutet för folklivsforskning 1976).

Årets folkliga fester. Författare: Martin P:n Nilsson (Stockholm: Geber 1915).