• Huvudmeny

29 september och 1 oktober 2017 (Mickelsmäss)

Friveckans många aktiviteter

När så skörden var bärgad och kreaturen tagits hem såg folket i gårdarna fram emot mickelsmäss, då avslutningen på allt sommararbete skulle firas och en mängd nöjen väntade. Och det kunde ha negativa effekter att inte delta i firandet.

Mitjilmässmåndan av gammalt en fridag. Den som ej håller helgdag då ha ej tur med något under året

Jämtland
Arkivuppteckning: ULMA 2125, s. 36

Det betydde också otur om man var född den dagen:

Ett barn som var fött julafton eller Tomedag fant lyckan var de vände sig, men motsatsen gällde Mikaelidagen

Öland
Arkivuppteckning: ULMA 20357, s. 4

Skördekalas

Framförallt i mellersta Sverige var detta en tid för skördekalas. Det hölls också mickelmässkalas där gården förväntades avtacka tjänstefolket genom att bjuda på extra förplägnad. Det finns en mängd uppgifter om vad som fanns på matbordet under mickelsmäss.

svartvitt fotografi på män och kvinnor som sitter i gräset och dricker kaffe

Skördegille på Gotland år 1904. Foto: Nordiska museet

På Gotland bakades ”’Mikaelikakor’ (en slags kakbulle) till var person” (ULMA 441:20) och även i Uppland bakade ”man lite fina bullar till Michele” (ULMA 34520). Under ”friveckan” i Närke skulle tjänarna ha: ”ostkaka, vetebröd och grovt bröd med hem från gårdarna där de tjäna” (ULMA 1415:4). I Gästrikland serverades ”slåttgröt” till mixmäss (ULMA 15952). Flera uppteckningar i Uppland nämner att fårkött stod på menyn: Till ”Mexmässa bjuds huvudsakligen fårkött och fårsoppa” (ULMA 2519:2) och ”vid mikaeli slaktas ett får och man äter får i kål (ULMA 2566:4).

Särskild mat mäkksmässdan: fårstek, pannkakor av olika slag som doppas i värmt flott, därtill nybryggt dricka. ’Doppa å supa hela dan’

Västmanland
Arkivuppteckning: ULMA 2977:18, s.1

Alkohol, fylla och bråk

Tjänarna bjöds även på alkoholhaltiga drycker.

Vid micksmäss bjuda husbönderna tjänarna på middag med brännvin till maten

Uppland
Arkivuppteckning: ULMA 1311:1

Till mixmäss skall allt vara inbärgat. Mixmässdagen firas och man fick brännvin

Gästrikland
Artikeluppteckning: ULMA 15952, s. 61-63

Alkoholintaget kunde naturligtvis få vissa effekter.

(Det var) Dans vid Mikaelsmäss med mycket sprit

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 25517, s. 479

I mitjällmäss söps och ’slånkades’. Måndagen var fridag för männen, men bara delvis så för kvinnorna

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 1335:3

Uppläggningsdans vid mikaeli. Den ordnades i tur och ordning bland bönderna /…/ Jäntorna brygga och laga maten i förväg

Uppland
Arkivuppteckning: ULMA 7282, s. 56

I mitjelmäss far karlarna ’gålmella’ o supa o leva rackare

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 18708, s. 47

I de här citaten ges vi även en fingervisning om hur olika arbete och ledighet fördelades mellan drängar och pigor.

Danser, lekstugor och ryttarstämmor

Det kunde bli både stora och många fester när ungdomar efter sommaren åter kom samman och roade sig. Flera uppteckningar berättar att detta var ungdomens helg.

Mikaelidagen var en av de större märkesdagarna under arbetsåret. Vallpigor och andra tjänstepigor o drängar ha tjänat ut för sommaren

Dalarna
Arkivuppteckning: ULMA 17739, s. 331

Alla var hemma från fäbodarna. På söndagen gå alla i kyrkan, på kvällen var det lekstuga, och måndagen var fri för alla

Härjedalen
Arkivuppteckning: ULMA 1482, s. 754f

Det arrangerades danser och lekstugor med lekar och initiationsriter. Det var på många platser inte bara dans och lekstugor en dag utan flera under ”friveckan”.

De stora ungdomskalasen i mikaelsmässan pågår i tre dagar

Södermanland
Arkivuppteckning: ULMA 7791, s.2. 5820, s. 23

Dans och lek i åtta dagar i samma gård under veckan, men att uppdraget skiftades årligen

Södermanland
Arkivuppteckning: ULMA 1270

Danser som nämns under friveckan är: skrammeldans, flyttningsdans, inspenderingsdans

Södermanland

Lekar som nämns är: ’kuta änkling’ och ’slå varg’

Jämtland
Arkivuppteckning: ULMA 12292, s. 133

Vid mikaelsmässan hålles också en ’ryttarstämma’ då yngre pojkar upptas i ungdomslaget

Dalarna
Arkivuppteckning: ULMA 1845:2, s. 4

Husbonden förväntades bidra till de hopläggningsdanser och lekstugor som anordnades.

Godsherren gav en tunna råg och varje husbonde stod för matsäck åt sitt folk

Södermanland
Arkivuppteckning: ULMA 5820, 23

Husbönderna lägga ihop och bjuda tjänarna säd att säljas för att få pengar till dansen

Uppland
Arkivuppteckning: ULMA 1737, s.1

Det var gårdarnas skyldighet att ta emot, men att stå för så många danser kunde bli kostsamt, så det gick ”på tur för gårdarna att ha danslaget” (Södermanland, ULMA 4165 m.fl.). ”Små byar kunde också gå ihop och ordna Micksmässdans tillsammans (Uppland, ULMA 1737:1:1).

Frivecka och flyttdag

Många var lediga eftersom tjänstefolk under den vecka som följde hade rätt till en ”frivecka” och kunde säga upp sina tjänstekontrakt. Fram till 1819 var Mikaelidagen flyttdag, därefter blev 24 oktober den stora flyttdagen eller ”fardagen”. En tid för uppbrott för dem som bytte tjänst och flyttade.

Mikeali kommer snart och löser den stackars tjänaren av

Härjedalen
Arkivuppteckning: ULMA 20471, s. 84

Frimåndag kallas den dag tjänstefolket har ledigt. Måndag efter mikaeli är fridag för de flesta män /…/ Om pigorna ska stanna på sin plats nästkommande år kan de få några dagar ledigt kring ’flyttningen’

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 25517, s 213

Mexmässa tiden för tjänstefolkets flyttning /…/ Man hurrar då de gamla tjänarna flytta och sjunger mexmässvisa

Uppland
Arkivuppteckning: ULMA 2519:2, s. 8-9

Marknad, auktion och nya kontrakt

Det var under mickelsveckan vanligt med auktioner och marknader där man handlade med de nyskördade produkterna. Nu ägde flera av årets största affärer rum: överskottet av skörden såldes, djur köptes och såldes, och tjänstefolk anställdes för det kommande arbetsåret. Det var sannolikt också en tid fylld av förväntningar.

Marknaden kallas olika saker, ett rätt talande namn är ”Frihetsmarknaden” (Dalsland, ULMA 17231, s. 17). Då hade ”alla tjänare fått ut sina årslöner och då städslas tjänstehjon till nästkommande mikaeli” (Lappland, ULMA 16222, s. 3-4).

Auktioner hålls på mikaeli eller på våren. Man skickar bud om auktion ska hållas och auktionsförättaren är en man med stark röst och förmåga att skämta och prata /…/ Man använder hela dagen och tar de mest värdefulla föremålen sist. Det var vanligt med spritförtäring, lekar och dans i förening med slagsmål vid auktionerna

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 25517, s. 151-153

(Det ordnades) höstmarknader /…/ vid vilka årets största affärer äger rum: det är nästan som helg för bygden omkring. Drängar och pigor har fritt och allt arbete är inställt

Närke
Arkivuppteckning: ULMA 1775:B:9, s. 31

Till Mikaelimäss marknad far man för att roa sig, köpa hem krams, få nya tjänster

Jämtland
Arkivuppteckning: ULMA 20362, s. 6

14 dar före mickelsmäss boföres hem, ty då skall bostintan vara med på marknaden i Huddiksvall, där pojkarna få återgälda gästfriheten på vallen under sommaren

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 8424:7

Under friveckan /…/ håller man marknad. Där köps bland annat presenter till fästmör och fästmän. Pojkarna kan även ge sina flickor exempelvis mangeldon som de själva gjort

Västergötland
Arkivuppteckning: ULMA 22611, s. 38

Foto: Nordiska museet

Frieri och bröllop

Att många var lediga och de unga samlades till fest efter sommaren ledde naturligtvis också till frieri och att många passade på att gifta sig.

I en uppteckning från Södermanland får man veta att ungdomarna i samband med ”Mecksmässalek låg på långhalmskärvar” (ULMA 4165, s. 74) och i en uppteckning från Ångermanland mer specifikt att det var: ”Nattfrierier och att det pågick mycket frining den helgen” (ULMA 16024, s. 10-11).

Till mikaeli kommer säterjäntorna hem med boskapen. De medföra lillost till barnen och fästmannen

Värmland
Arkivuppteckning: ULMA 4694, s. 8,10

Den stora frieritiden är mikaelihelgen

Lappland
Arkivuppteckning: ULMA 1115:1

Vid mäckmässmötet (mikaeliveckan) /…/ att långväga kommande flickor förses med friare, vanligen särskilt ’enfaldiga’ ynglingar

ULMA 1862, s.14


Uppdaterad 16 februari 2017