• Huvudmeny

29 september och 1 oktober 2017 (Mickelsmäss)

Kreaturen tas hem från skog och fäbod

Till Mickelsmäss togs kreaturen hem från skogen eller fäboden, där de gått på bete. Att färden hem var festlig syns i materialet.

svartvitt fotografi på flera kor och getter och ett par människor på en väg med fäbodarna i bakgrunden.

Fäbodarna i Myssjö socken, Jämtland, någon gång mellan 1890 och 1910. Foto: Nordiska museet

Vid micksmässan drivs korna hem från skogen. Den klädas som på midsommarafton med löv och blommor. Skällan stoppas igen och tas av första natten

Uppland,
Arkivuppteckning: ULMA 9586, s. 62

Skällkon kläs med blommor och kransar kring hornen. Skällan är tyst, instoppad med mossa

Uppland
Arkivuppteckning: ULMA 9085, s. 166

Det finns geografiska och kulturella skillnader i berättelserna, ibland inom ett och samma landskap.

kvinna klädd i enklare folkdräkt och svart hatt

Ifrån Jämtland berättas att det var: ”Brådska vid hemkomsten från fäbodarna: potatisen skall tas upp i Mickelsveckan” (ULMA 9925, s. 437) medan man på en annan plats i Jämtland resonerat att: ”Så länge det fanns bete i skogen stannade man i buan” (ULMA 30257:73, s. 150).

Generellt lämnades fäbodarna till Mikaelidagen. Däremot kunde kreaturen i vissa områden fortfarande släppas ut på gräsland och täppor för att beta vid gården under dagen.

Bilden föreställer arbetsdräkten för vallkullorna i Siljanssocknarna och kommer från boken Dräktalmanacka. Boda socken, Dalarna.

Folktro om Mikaelinatten

Mikaelinatten ansågs farlig och i de insamlade berättelserna ges inblick i den folktro och skrock som omgärdade djuren, för det var vissa regler som skulle iakttas när kreaturen fördes in i ladugården: när korna gick in i ladugården skulle detta ske under största tystnad för att inte irritera onda makter som skulle kunna skada djuren.

Genom att ta in djuren på ett lugnt sätt hoppades man att handlingen skulle ge positiv effekt och hålla djuren trygga, lugna och friska under vintern. Dessa handlingar är exempel på synen att det första gäller – att det som sker vid en specifik tid eller brytpunkt på året kommer att spegla resten av tiden, i detta fall tiden inne i ladugården.

handritat illustration av koskälla

Illustration av A. Nyberg föreställande koskälla från Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna (OÖD). Arkivuppteckning: ULMA 7920

Djuren tas in

Det fanns också andra föreställningar till varför man skulle ta in djuren:

Om djuren va ute mickelsmässenatta skulle di bli sjuka

Närke
Arkivuppteckning: ULMA 1205:7, s. 3

Under mikaelsnatten inga kreatur ligga ute – de kunna bli förtrollade

Östergötland
Arkivuppteckning: ULMA 1370:4, s. 18

Efter mickelsmäss får trollen större makt över djuren. Då får ej djuren gå ute på nätterna mer

Gästrikland
Arkivuppteckning: ULMA 20446, s. 63

Magiska åtgärder

För att få lycka med djuren kunde vissa magiska åtgärder också utföras. Det ska naturligtvis sägas att folktro av den här sorten inte var något alla trodde på men den är synlig i materialet.

När man vid micksmässan släpper in korna tar man en stor smörgås, biter av den och ger en bit åt varje ko för att de ej skall skrika och vara otåliga av hunger under vintern. Tystnad skall råda under förrättningen

Västmanland
Arkivuppteckning: ULMA 1775:a:1, s. 3, 23

Mikaelimässkväll ska korna ha i sig så mycket gott den kunna äta. Vallhö, spannmål, grovt rågmjöl för att få vinterkraft i benen och ej bli hårdfödda under vintern

Värmland
Arkivuppteckning: ULMA 2983:7, s. 17

Till Mikaelsafton skulle kreaturen få hö av det bästa: varsitt band havre av det sista som skars – det ger märg i benen för hela vintern

Södermanland
Arkivuppteckning: ULMA 7791, s1

Mixmässan var som en helg: då skulle korna få smaka på allt intaget. Det skulle vara tyst i lagårn, och skällan fick ej sitta och skramla på skällkon utan stoppades med hö

Västmanland
Arkivuppteckning: ULMA 6397, s. 11

Det skulle vara lite 'Kalasaktigt'

Västmanland
Arkivuppteckning: ULMA 10952, s. 22

Tanken bakom seden att ge korna extra gott att äta är det man kallar överflödets magi: en magisk åtgärd som skulle frammana överflöd även i fortsättningen.

Skyddande handlingar

Man kunde också utföra andra skyddande åtgärder:

Vid mikaeli sattes ’divelbast-bark’ och venderot under halsremmen att skydda korna mot blut-oxen (som även kallas trolloxen – ett väsen i form av en förtrollad oxe)

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 1362:2, s. 4

Man kunde också sätta Stål i fähusdörren till skydd mot ’bergråna’

Dalarna
Arkivuppteckning: ULMA 3584:4

Vissa giftiga växter ansågs liksom stål skydda mot diverse onda väsen, en form av Apotropeism, avvärjande handlingar som skulle hålla onda väsen på avstånd.

handskriven uppteckning illustrerad med en målad blomma

"Tibast" av A. Zernander, 1931 (arkivuppteckning: ULMA 3433:b). Klicka på bilden för att se den i större format (öppnas i nytt fönster).

Folktro kring hästen

Hästar tas in Mekksmässnatta för att bli ”snygghåra”, släta och fina under vintern

Västmanland, ULMA 2977:13, s. 1
Västmanland, ULMA 3577 s. 8

Före Svante (den 10 juni) skulle ingen släppa ut hästarna på bete och när det blev Mikaeli skulle de ’vara inom'

Dalarna
Arkivuppteckning: ULMA 10002, s. 21

3 nätter före och efter Mikkelsmäss få ej hästarna vara ute, då är vinterdagg i gräset. Hästarna får kvarka (hosta)

Västmanland
Arkivuppteckning: ULMA 2983:7, s. 17

Här kan vi utöver intagningen av djuren se ett magiskt tankesätt både i användandet av talet tre (anspelning på den kristna treenigheten) samt i upprepningen av talet.

Hästarna sades också kunna förutse allt arbete det kommande året om de tilläts gå ute vid den här tiden på året.

Aldrig ha hästarna ute natten till mixmässan ty då sucka de hela året när man sätter för dem

Västmanland, ULMA 7612, s. 19
Dalarna, ULMA 3584:6

Hästar ej vara i skogen eller på annat bete natten till mikaeli – äro den natten ’klarsynta’ och kunna se allt de komma att gå igenom, ont eller gott

Härjedalen, ULMA 1221:1, s. 49.
Dalarna, ULMA 5532, s. 88.
Dalarna, ULMA 5066, s. 36f.
Västmanland, ULMA 2977:13, s.1.
Hälsingland, ULMA 17530, s. 16

Även när det gäller hästar finner vi exempel på hur byggnader på gården kunde förses med skyddande tecken. För liksom stål kunde även korset skydda från att onda väsen tog sig in till djuren.

Ett kors med vit krita över stallporten vid Mikaeli – som skydd mot trollen

Hälsingland
Arkivuppteckning: ULMA 1362:2, s. 3

Får och lamm

Det finns även specifika uppgifter om får och lamm men där är uppgifterna främst inriktade på det kommande vinterarbetet för kvinnorna.

Till Mickelsmäss skulle man klippa fåren

Västergötland
Arkivuppteckning: ULMA 12354, s. 4. Gotland, ULMA 19846, s. 10

Fåren klipps tre gånger per år. Ullen används till olika saker vid de olika tillfällena. Den ull som tas vid mickelsmäss är mycket fin men arbetsam att spinna

Jämtland
Arkivuppteckning: ULMA 23779, s. 1-2

Man skulle ha nya kläder till jul. Sen man klippt fåren på hösten skulle man piska ihop ull till gråvadmal. Sedan grovkardade man

Jämtland
Arkivuppteckning: ULMA 30257:13

Uppdaterad 16 februari 2017