• Huvudmeny

4 oktober 2018

Kanelbullens dag

Sedan 1999 firas kanelbullens dag i Sverige, och år 2004 kom den in i almanackorna.

fotografi av kvinna som bakar kanelbullar vid köksbänk

Kanelbullen sägs ha dykt upp på 1920-talet, men blev populär i Sverige först på 1950-talet. Bilden är tagen år 1956. Foto: Arkitektur- och designcentrum

Temadag från Hembakningsrådet

Kanelbullens dag är en temadag som uppfanns 1999, då Hembakningsrådet firade 40-årsjubilum. Hembakningsrådet grundades 1959 av ett antal svenska livsmedelsföretag som handlade med mjöl, jäst och socker. Det var en tid då många kvinnor i Sverige började yrkesarbeta, och frysar fanns i de flesta hem, liksom fabrikstillverkade produkter i affärerna. Grundarna ville uppmuntra till fortsatt bakande i hemmen. Idag formuleras syftet på hemsidan: ”att inspirera alla att baka, med hjälp av goda recept och praktiska råd”.

"Hemkänsla och omsorg"

Den som 1999 hittade på kanelbulletemat var Kaeth Gardestedt, som då var projektansvarig på Hembakningsrådet. Hon säger i en tidningsintervju att hon ville att dagen skulle förknippas med omtanke, och att handlare gärna skulle skänka pengar till välgörande ändamål. Kanelbullen lanserades också som ett typiskt svenskt bakverk som många i Sverige kan relatera till, och enligt Birgit Nilsson Bergström, som är projektledare på Hembakningsrådet idag, förknippas det av många med hemkänsla och omsorg.

Förutom Hembakningsrådet engagerade sig olika branschorganisationer i lanseringen av Kanelbullens dag, med marknadsföring och information riktad till bagerier och konditorier, skolor och allmänhet.

I almanackan sedan 2004

År 2004 kom dagen med i almanackan, och intresset för dagen har – att döma av medierapportering av olika slag – successivt ökat, så att fler och fler känner till och uppmärksammar dagen. Det säljs också väldigt mycket kanelbullar den 4 oktober. Hembakningsrådet ordnar sedan många år tävlingar i kanelbulledesign, och på organisationens hemsida finns en uppmaning att skriva och berätta om hur man firar dagen.

I institutets arkiv finns än så länge inte många berättelser om dagen, men en student skriver apropå traditioner idag:

"På Kanelbullens dag måste jag bara ha kanelbullar, även om jag äter kanelbullar hela året så måste man ju ta tillvara alla möjligheter. Helst ska de vara hembakade men oftast blir det så att jag köper dem, det finns ju så många bra erbjudanden den dagen. Bagerier och butiker har verkligen tagit tillfället i akt och gör det mesta möjliga av dagen. För mig påminner doften av nybakade bullar om mormors bullbak, där både en och två bullar tas direkt från gallret och äts varma. Kanelbullen är ju något av en nationalsymbol i klass med kräftorna och surströmmingen."

Kvinna född 1980, Västra Götaland,
Arkivuppteckning: DAGF1753

kanelbullar

Bullen

Enligt vissa källor har det funnits varianter på kanelbullar i Sverige tidigare, men många hävdar att det var efter första världskriget, under 1920-talet, som den dök upp. Då hade tillgången på varor som mjölk, mjöl, socker och kryddor ökat kraftigt, och det fanns förutsättningar att göra och sälja sockrade bullar gjorda på vete, jäst och mjölk, med smör och kanel som fyllning. Bruket spreds från bagerier och konditorier till hemmen, där bullarna i olika varianter kunde fungera som mellanmål och ett lite enklare – men ändå mättande – tillbehör till kaffet än bakelser. På 1950-talet tycks kanelbullen ha fått allmän spridning, och recept dyker upp i en del kokböcker. Den så kallade kanelsnäckan ska ha uppstått under 1960-talet som ett sätt att göra bakprocessen snabbare. Man bredde ut smöret på den utkavlade degen, strödde på socker och kanel och rullade ihop, skar degen i bitar och gräddade.

Idag används kanelbullen i olika internationella sammanhang för att marknadsföra Sverige och svenska produkter. Sött bröd smaksatt med kanel finns i andra länders baktraditioner, däremot är det – enligt konditorn Jan Hedh – bara i Sverige, Finland och Norge som man smaksätter vetedeg med kardemumma.

Språkligt om kanelbullen

Den namngivande ingrediensen till det populära bakverket är förstås kanel. Ordet kanel fanns redan i fornsvenskan, inlånat via tyskans Kaneel (i dag heter kanel Zimt) och franskans canelle, som är en diminutivform av canne. Det kommer i sin tur från latinets canna, ’rör’, vilket är en beskrivning av kanelens utseende.

Ordet bulle, i betydelsen bröd av olika slag, har funnits i svenskan åtminstone sedan 1600-talet. Ordet är identiskt med fornsvenskans bulle, ’något uppsvällt eller runt’. Det är besläktat med ord som boll, bula och engelskans bun (bulle) och boulder (klippblock). Numer används bullar i bruket mest om vetebröd av olika slag, det vill säga bröd som intas till kaffet. I sammansättningar med andra ord kan det däremot ha mer allmän betydelse, till exempel i rågbullar (små runda matbröd), köttbullar och fiskbullar.

Bulle förekommer också i olika talesätt, som i nu blir det andra bullar av, vilket betyder att nu blir det en annan och strängare ordning.

Uppdaterad 17 augusti 2018

Länkar

Läs mer om Hembakningsrådet och kanelbullar på kanelbullensdag.selänk till annan webbplats.

Besöksliv.se: Sprickan bakom kanelbullens daglänk till annan webbplats (4 oktober 2013)

Expressen: Nu ska få världen se på andra kanelbullarlänk till annan webbplats (4 oktober 2011)

SR: Kaeth Gardestedt lobbade in kanelbullens dag i almanackanlänk till annan webbplats (Jansson & Wester, 15 september 2013)

SVT: Kanelbullens dag - en stor PR-succélänk till annan webbplats (SVT Nyheter, 4 oktober 2012)