• Huvudmeny

14–23 december 2018

Gubbtian

Mellan den 14 och 23 december är det idel män i namnlängden. ”Gubbtian” - en manlig motsvarighet till sommarens fruntimmersvecka.

Jesus lärjunge Tomas, riksföreståndaren Sten Sture den äldre och skapelseberättelsens Adam - tre personer som placerat namn i decembers mansdominerade namnlängd.

Männens fruntimmersvecka

Den 14 december inleder Sten och Sixten den längsta raden av manliga namnsdagar i almanackan – hela tio stycken som avslutas med Adam den 23 december. Redan namnlängden 1901 hade tio mansnamn i följd, och bortsett från att Stig ersatt Inge finns alla namnen kvar på sina dagar. Den här namnräckan, som vi kan kalla ”gubbtian”, är tillsammans med fruntimmersveckan i juli bland de partier som förändrades minst när den nya namnlängden togs i bruk år 2001. En skillnad är att medan fruntimmersveckan består av vanligt förekommande förnamn i Sverige så består gubbtian av mer ovanliga namn som Gottfrid, Assar och Natanael.

Namnen i almanackan

Precis som med fruntimmersveckan tar vi hjälp av namnlexikonet Förnamn i Sverige för att titta närmare på namnen i almanackan. Rubriken ”tidigast belagt” anger när namnet första gången förekommer som förnamn i skriftliga källor i Sverige och ”i almanackan sedan” anger när namnet fick sin plats i namnlängden på nuvarande datum.

Sten, Sixten (14 december)

Sten är ett nordiskt namn, identiskt med ordet sten. Namnet har funnits i Sverige sedan vikingatiden och finns i almanackan till minne av Sten Stures (d.ä.) dödsdag. Sixten är ett nordiskt namn sammansatt av namnelementet Sig- (från fornsvenskans sigher, ’seger’) och –sten. Sixten finns med på plats 34 på listan över de vanligaste tilltalsnamnen som getts till pojkar 2015.

Tidigast belagt: I runinskrift

I almanackan sedan: 1901 (Sten), 2001 (Sixten)

Gottfrid (15 december)

Gottfrid är ett tyskt namn, sammansatt av ett ord för ’gud(ar)’ och namnelementet –frid (från germanskt ord för ’fred, skydd’).

Tidigast belagt: 1626

I almanackan sedan: 1901

Assar (16 december)

Assar är ett nordiskt namn. Ursprungligen är det troligen ett binamn bildat till urnordisk sammansättning med betydelsen ’en som ger svar eller står till svars’.

Tidigast belagt: I runinskrift

I almanackan sedan: 1901

Stig (17 december)

Stig är ett nordiskt namn bildat efter verbet stíga ’gå, vandra’. Namnet är ursprungligen ett danskt binamn och finns tidigast belagt som förnamn i 1100-talets Skåne. Stig är Sveriges 50:e vanligaste mansnamn.

Tidigast belagt: 1100-talet

I almanackan sedan: 2001

Abraham (18 december)

Abraham är ett bibliskt namn som finns i almanackan till minne efter den förste av patriarkerna i Gamla Testamentet. Namnet är bildat från hebreiskans ord för ’fader till många’.

Tidigast belagt: 1248

I almanackan sedan: 1702

Isak (19 december)

Isak är ett bibliskt namn som finns i almanackan till minne av patriarken Isak i Gamla Testamentet (Abrahams son). Namnet är bildat från hebreiskans ord för ’skratta, le’ och kan betyda ’han (troligen Gud) ler’. Isak finns med på plats 26 på listan över de vanligaste tilltalsnamnen som getts till pojkar 2015.

Tidigast belagt: 1292

I almanackan sedan: 1703

Israel, Moses (20 december)

Israel är ett bibliskt namn som anspelar på de hebreiska orden för ’kämpa’ och ’Gud’. Enligt Gamla Testamentet är det ett binamn på patriarken Jakob, och det kom överfört att användas som namn på det israelitiska folket och på deras land. Det var under medeltiden ett stormansnamn. På senare tid har namnet varit vanligast i övre Norrland.

Även Moses är ett bibliskt namn som finns i almanackan till minne av den gammaltestamentlige profeten Mose. Namnet har troligen samband med ett egyptisk ord, mesu ’det födda; barn’. Det har även förknippats med det hebreiska verbet masha ’dra upp’ efter berättelserna om Mose i vassen.

Tidigast belagt: 1269 (Israel), 1573 (Moses)

I almanackan sedan: 1993

Tomas (21 december)

Tomas är ett bibliskt namn som finns i almanackan till minne av Jesus lärjunge med samma namn. Namnet är en grekisk form av det arameiska ordet för ’tvilling’. Tomas (oftare stavat Thomas) är Sveriges tionde vanligaste tilltalsnamn bland män.

Tidigast belagt: Cirka 1200

I almanackan sedan: Det ursprungliga helgonkalendariet

Natanael, Jonatan (22 december)

Natanael är ett bibliskt namn som finns i almanackan till minne av en av Jesus apostlar. Namnet är av hebreiskt ursprung med betydelsen ’Gud har givit (barnet)’. Samma ord ligger till grund för det bibliska namnet Jonatan som blev populärt i Sverige efter hjälten i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. På listan över de 100 vanligaste tilltalsnamnen som getts till pojkar 2015 finns Jonatan på plats 64.

Tidigast belagt: 1647 (Natanael), 1657 (Jonatan)

I almanackan sedan: 1901

Adam (23 december)

Adam finns i almanackan till minne av den första människan enligt skapelseberättelsen i Gamla Testamentet. Namnet innehåller ett hebreiskt ord med betydelsen ’mänsklighet, människosläkte, människa’. På listan över Sveriges vanligaste tilltalsnamn på män finns Adam på plats 64 och på listan över de 100 vanligaste tilltalsnamnen som getts till pojkar 2015 finns namnet på plats 15.

Tidigast belagt: 1229

I almanackan sedan: 1901

Uppdaterad 16 januari 2018

Fakta Namnsdagar

Almanackans namnlängd är en rest av katolsk tid i Sverige då helgonens minnesdagar utmärktes i almanackan. I Sverige och Finland har - till skillnad från i andra länder - namnlängden utvecklats och utökats även med andra typer av namn.

1901 infördes en ny namnlängd där man rensade ut helgon- och martyrnamn som inte användes och istället lyfte in namn från det faktiska namnbruket.

Fram till 1972 hade Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på att få ge ut almanackor i Sverige och därför fanns bara en namnlängd. Efter 1972 får vem som helst ge ut almanackor i Sverige och det ledde till att listorna över namnsdagar kunde se olika ut.

2001 återinfördes en gemensam namnlängd i almanackorna. Den ska ta hänsyn både till kulturarvet och till det levande namnbruket och är tänkt som en lösning på lång sikt. Namnlängden förvaltas av en kommitté med representanter från Institutet för språk och folkminnen, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien.

Läs mer

Händelser i almanackan: Fruntimmersveckan

Händelser i almanackan: Tomasmäss

Händelser i almanackan: Tideräkning, almanackor och olika dagar

Namn: Almanackans namnlängd

Namn: Dagens namn i almanackan

Frågor och svar om namn: Varför finns inte mitt namn i almanackan?

Frågor och svar om namn: Vem bestämmer över namnsdagarna?

Publikation: Förnamn i Sverige - kortfattat namnlexikon

Länkar

Svenska Akademien: Namnlängden 2001länk till annan webbplats