• Huvudmeny

24 december 2018

Julafton

God jul! Eller hyvvää joulua som det heter på meänkieli. I den nordiska traditionen är julaftonen den viktigaste dagen på julen och i vårt julfirande ryms såväl kontinuitet som förändring.

julkula i gran

Högtid med urgamla anor

Sedan årtusenden tillbaka har vi firat högtider vid årets vändpunkter, när det har varit som mörkast och ljusast på himlen. I kristen tradition är det Jesu födelse som firas under julen, närmare bestämt på juldagen. Men att fira en högtid vid den här tiden på året har rötter betydligt längre tillbaka i historien än så. De många element som skapar jul har sin bakgrund i skilda sammanhang, tider och platser. Julen har långa trådar tillbaka, i den vävs religiöst och profant, gammalt och nytt samman. Julens traditioner förändras ständigt.

tecknad illustration med festmat på julbord

Illustration: Carl-Martin Bergstrand

Julafton i Sverige

I den nordiska traditionen ses julafton som den viktigaste av julhelgens dagar. Här i Sverige firas julafton ofta med jultomte och julklappsutdelning, julmat och kanske dans kring granen. För många familjer är tv-programmet ”Kalle Ankas och hans vänner önskar God jul” ett måste. I dokumentationsprojektet ”Julen 2004” framkom olika bilder av julfirande:

"Mina föräldrar är skilda så på julaftons morgon så var jag hos pappa. Han heter Peter. Hans fästmö heter Sara. Saras barn heter Sofia och Sebastian.

Efter det kom mamma och hämtade mig för att vi skulle hämta Niclas, mammas kille, och Isabelle, Niclas barn. När vi hämtat dom åkte vi till mormor för att fira jul där. När vi kom fram till mormor och Bertil, mormors kille, kollade vi på Kalle Anka. Efter det så åt vi julbord igen. Fast det gick allt ner ändå! Sen efter en stund så skulle vi äntligen öppna julklappar. Jag fick 'typ tusen'."

Flicka, 11 år, Bohuslän


Arkivuppteckning: dagf 310-104

"Julen 2004, för min del en ensamjul, för första gången på 62 år. Julen är familjens stora högtid sedan länge men nu uppträder allt mer julfirande för de ensamma och hemlösa i t.ex. kyrkans och Röda Korsets regi. Men nog fordras det mod, kanske ännu mer mod av den etablerade men ensamma människan att gå dit, själv har jag icke det kuraget."

Kvinna född 1942, Dalsland
Arkivuppteckning: dagf 343

Julkrubba och julbön

I de kristna församlingarna innebär julafton ofta samling vid julkrubban och julbön. Natten mellan julafton och juldagen firas midnattsmässa i många kyrkor. Tidigt på juldagens morgon firas julotta.

julkrubba i trä

Julkrubba i Tölö kyrka, Kungsbacka. Arkivuppteckning: dagf01931_f_1202.jpg

Julafton den stora dagen

I många länder är det juldagen som är den stora högtidsdagen när man firar stort och öppnar julklappar. Att julafton är av speciell betydelse hos oss är en kvarleva från katolsk tid då man höll vakor kvällen innan en högtidsdag. I samband med den svenska reformationen införlivades vakan i själva firandet och dagar som julafton och påskafton blev högtidsdagar i sin egen rätt.

Det katolska arvet finns också kvar på julbordet. Julfastan bröts inte förrän på juldagen, då man fick byta fastans fisk och mjölmat mot tyngre och köttigare maträtter. Brödet och fisken (exempelvis lutfisk, sill och lax) har stannat kvar på julbordet, men man behöver inte längre vänta till juldagen för att förse sig av skinkan och korven.

Granen lånad från Tyskland

julgran med klappar under

Flera av den nutida julaftonens symboler och tillbehör lånades in till de svenska hemmen från Tyskland under 1800-talet. Det gäller till exempel adventsljusstaken i dess olika former (se första advent) och vår moderna julgran. Granar utomhus hade funnits sen tidigare (se Tomasmäss) men inomhusversionen började med bordsgranar som pyntade tyska och schweiziska hem i juletid och som på mitten av 1800-talet växte sig fullstora och flyttade ut på golvet.

Dörrklapp blev julklapp

År efter år slås rekord i julhandeln, handeln i december 2015 omsatte enligt Handelns utredningsinstitut över 74 miljarder kronor. Julklapparna har blivit en alltmer central del av julfirandet. Ordet julklapp kommer från en äldre sedvänja att anonymt slänga in en skämtsamt menad gåva hos folk efter att först ha klappat på dörren.

Kalle Anka önskar god jul

Klockan 15 på julaftonen är det dags, då sätter sig en stor del av svenska folket framför tv:n för att se Kalle Anka och hans vänner önska god jul. Första gången programmet visades på julafton var år 1960, och snart blev detta potpurri av tecknade filmer för många en av julaftonens viktigaste ritualer.

"De döda var ute och gick om julnatten"

I äldre tiders folktro fanns flera olika föreställningar som knöts till juldagarna. Det fanns till exempel föreställningar om att de avlidna närvarade under julen, och därför kunde man låta maten stå framme under julnatten.

"Ja, det trodde allt många av de gamla på, att de döda var ute och gick om julnatten. Så var det riktigt så skulle en inte duka av bordet om julkvällen. De döda skulle se, att en hade dem i minne. Jag kommer ihåg en gumma, som aldrig vågade att ligga hemma i sin stuga om julnatten, utan hon gick till ett grannställe och lade sig. Hon var rädd för att de döda skulle hälsa på henne."

Kvinna född 1871, Värmland

"När vi tog supen till fisken, så skålade vi med varandra och önskade god jul. Och så skämtade man och sade, att fisken skulle ha något att simma i och inte gå på torra land.

Man skulle rimma till gröten:

'Denna gröt är kokad i en gryta
och inte i en panna
Gud välsigne lilla mor Anna.'

När vi hade ätit så fick det stå som det stod på bordet. Döingarna kunde komma på natten. De skulle se, att man hade tänkt på dem."

Man född 1861, Bohuslän
Arkivuppteckning: ifgh 5450

Varför heter det julafton?

Varför heter det jul? Månaden december kallades i äldre tid också för julmånad, ett ord som är självförklarande. Men varifrån kommer egentligen ordet jul? Det kommer i alla fall inte av ordet hjul. Det som ligger bakom det hugskottet är väl det att orden – i dag – uttalas lika, och att festen låg vid en tidpunkt då ”världens ljus då vänder om sitt hjul”. Det kommer inte heller från franska joli ’vacker’ såsom påstås ibland. Tanken bakom detta är inte mindre fantasifull: de nordiska vikingarnas julfirande skulle gjort ett sådant intryck på befolkningen i Normandie att de tagit upp ordet jul och låtit det betyda vacker. Även rent språkliga skäl talar emot båda dessa vildvuxna förslag.

Jul verkar snarast vara ett germanskt ord för en högtid som låg ungefär vid den tidpunkt då den kristna kyrkan senare kom att fira minnet av Jesu födelse. Men man vet inte vad ordet ursprungligen betydde. Det är belagt i det nu utdöda gotiska språket. I engelskan lever det kvar som ett ålderdomligt uttryck i formen yule eller yuletide, men normalt heter det där som bekant Christmas.

I de nordiska språken har ordet överlevt som det vanliga uttrycket för denna helg. Det har också exporterats till finska i två omgångar, först i formen juhla, som i dag betyder ’högtid, fest’, sedan i formen joulu, som alltså betyder ’jul’, och på finska heter månaden december joulukuu, alltså julmånad.

julkort av äldre modell

Foto: Bohusläns museum (CC BY-NC-ND)

A frelekhn nitl!

På julaftonen duggar julhälsningarna tätt och "god jul" är den vanligaste varianten i svenskan. På sidan God, glad och trevlig jul kan du läsa mer om julhälsningar i svenskan.

Vill man önska någon en god jul på något av Sveriges fem nationella minoritetsspråk kommer här en liten ordlista.

  • Finska: Hyvää joulua
  • Jiddisch: A freylekhn nitl
  • Meänkieli: Hyvvää joulua
  • Romska: Baxthalo krečuno
  • Samiska: Buriid juovllaid (nordsamiska), buorre javlajt (lulesamiska), Iahkoe jåvlem (sydsamiska)

På svenskt teckenspråk ser julhälsningen ut så här:

Är pumlan på plats?

I senaste utgåvan av Svenska Akademiens ordlista finns det julgransanknytna ordet pumla med. Fullkomligt självklart för vissa och fullständigt främmande för andra, beroende på vilken dialekt man talar. Dialektordet pumla betyder nämligen julgranskula och används framför allt i delar av norra Norrland.

Uppdaterad 17 augusti 2018

Mer julläsning

Vässa dina julkunskaper - på vår webb finns många texter från våra ämnen som på olika sätt handlar om julen. Vi har nu samlat dem i vår julkalender.