• Huvudmeny

26 december 2018

Annandag jul

I äldre tider var det vanligt att på annandagen få besök av skränande staffanståg eller goda grannar. Att vattna fålarna skulle ge tur både med hästarna och med skörden.

kyrkmålning

Sankt Stefanus på kyrkmålning i Överselö kyrka.

Annandagen firas till minne av den första kristna martyren, Sankt Stefanus, som enligt Apostlagärningarna stenades till döds av en uppretad folkmassa. Stefanus kom att bli ett aktat helgon och många berättelser knöts till hans person och levnad. Enligt en medeltida legend sägs Stefanus ha varit tjänare till kung Herodes och den som berättade för honom om Jesu födelse. Det sägs att när Stefanus vattnade kungens hästar såg han en ny stjärna som speglade sig i källan och tolkade detta som ett tecken på att Jesus var född. När han berättade detta för Herodes blev han avrättad. Stefanus kom bland annat att bli hästarnas skyddshelgon. Detta speglas i de äldre svenska traditionerna där hästen haft en stor del i annandagsfirandet. Här känner vi dock Stefan under det nordiska namnet Staffan.

Viktigt att vattna fålarna

Våra folkminnesuppteckningar berättar att under Staffansdagen kunde det innebära god hälsa för hästarna och en god skörd för gården om man kunde vattna hästarna i något speciellt vattendrag, gärna så tidigt som möjligt på annandagens morgon. Helst skulle de dricka ur en nordrinnande bäck eller en speciell kallkälla och det skadade inte att lägga ett silverföremål i vattnet. Olika lokala uppteckningar berättar om att man skulle låta hästen gå över nio bäckar eller dricka ur tre brunnar på vägen till vattningen. Det förekom också kappridning till dessa platser, så kallade Staffansritter.

Staffansupptåg

På många håll i landet var det förr vanligt att ”gå Staffan” på annandagen. Då drog ungdomar runt mellan gårdarna iklädda stjärnsymboler. Från tidig morgon uppvaktade man folket på gårdarna med sång, och fick som tack någon mat eller dryck. Var husfolket snålt kunde de råka ut för något hyss eller skämt.

Det fanns också en tradition att mocka hos djuren på granngårdarna, något som också kunde ersättas med mat och dryck som tack. Var folket på granngården mindre omtyckta och inte så givmilda kunde gödsel lassas in i lagården i stället för ut.

bild på utklädda ungdomar uppställda framför kameran

Staffanssångare i Skansbacken, Nås, Dalarna år 1917. Foto: Erik Thors/Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

”Nu har vi mögat och nu har vi gett”

Vid Dialekt, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg finns uppteckningar från norra Halland som beskriver staffansupptågen under andra hälften av 1800-talet:

”På Annandagen var di ute och ’möka’ i lagårn. Det var pojkar, som gick från ställe till ställe under natten. Di kunde ibland ge kreaturen vedträn och allt möjligt. Så knacka di på för att få komma in och få nåt för besväret. Di sjöng: ’Nu har vi mögat och nu har vi gett, och ingen brännevinstår har vi sett.’ Det var natten mellan juldan och annandan di gick.”

Arkivuppteckning: IFGH 943

”Annandag jul. På juldagen skulle man inte måka i stan och fähus, utan gödseln fick ligga till annandan. Men då brukade ungdomarna slå sig ihop några lag och ge sig ut ytterst tidigt på morgonen och smya sig in i grannarnas fähus och måka där. Och ibland kunde de göra det ordentligt, så att det blev nytta med det. Men för det mästa gjorde ont vad galet var, så det blev bara till förargelse. De kastade in gödsel från dynghögen, vräkte för kreaturen alldeles bort i tok med foder och sånt.

När de hade slutat, gingo de fram till ett fönster och bankade på, till dess husets folk vaknade. Och då skulle desse måkarna in och ha fägnad. När de bankade på fönstret brukade de skrika: ’Nu är det färdigt’. En enda gång, som jag minns, voro de inne här och fingo brännvin. Här hade de varit snälla och gjort ordentligt rent i lagården. Men sen satte far ett redigt lås för lagårdsdörren, så de kommo inte in.”

Arkivuppteckning: IFGH 2094

Staffan var en stalledräng …

Det finns flera Staffansvisor, vars innehåll går tillbaka på den medeltida legenden om Staffan som var stalldräng hos Herodes. Idag sjungs dessa visor oftast på Lucia, men de har under långa tider varit knutna till annandag jul och Staffansritten.

Uppdaterad 16 januari 2018

Annandagen = fest?

Juldagen och annandag jul är på flera håll de stora "hemvändarkvällarna". Nu vill vi veta mer om fenomenet – svara på vår frågelista!

Läs mer

Webbfrågelista: Hemvändarkvällar

Länkar

Förmiddag i P4 Jönköping: Lina Midholm om hemvändardagarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (20 december 2017)

P4 Uppland: Institutet för språk och folkminnen vill utforska "hemvändarkvällar"länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (18 december 2017)

Mer julläsning

Vässa dina julkunskaper - på vår webb finns många texter från våra ämnen som på olika sätt handlar om julen. Vi har nu samlat dem i vår julkalender.

Lucka 11: I väntan på tomten – läs!

Hemvändarkvällar

Juldagen och annandag jul är på flera håll de stora ”hemvändarkvällarna”. De som har flyttat från orten, men som har familj kvar, kommer hem och firar jul. Dessa dagar passar restauranger och pubar på att ha öppet då detta är ett tillfälle för många att gå ut och träffa gamla vänner.

Berätta för oss om dina erfarenheter om fenomenet i vår frågelista om hemvändarkvällar!