• Huvudmeny

O store gud

O store Gud har tolkats av storheter som Dolly Parton och Elvis Presley. Den skrevs 1885 av predikanten och riksdagsmannen Carl Gustav Broberg.

I digitaliseringsprojektet Hitta folkmusikens material finns ett stort utbud av andliga visor varav en av de mest kända är O store Gud. Den är känd i många länder men texten skrevs av Carl Gustav Boberg, predikant, riksdagsman och författare från Mönsterås (1859 -1940). Boberg fick inspiration till texten efter att ha varit med om ett åskväder i den Mönsteråska skärgården. Den skrevs 1885 och publicerades första gången i Mönsterås-tidningen 1886 men spreds framför allt via en publicering i den frireligiösa tidskriften Sanningsvittnet 1981, för vilken Boberg själv var redaktör. Mönsteråsborna är numera så stolta över sången att där till och med bildats ett O store Gud-sällskap och ett litet museum kring författaren.

Känd i många länder

Musikens ursprung är okänd men vanligtvis hävdas att melodin är från en svensk folkvisa. Och eftersom Boberg avled 1940 är det sedan 2010 fritt fram för vem som helst att sjunga in sången. Visan är mycket populär i USA, den finns i ett oräkneligt antal insjungningar. Storheter som Dolly Parton och Elvis Presley har tolkat sången. Den har också röstats fram som den mest populära andliga sången i en omröstning i brittisk TV. I Institutet för språk och folkminnens databas Hitta folkmusiken finns den i fyra inspelningar.

Noter

noter

Noter som pdf

O store GudPDF (pdf, 53.8 kB)

Text

O store Gud, när jag den värld beskådar,
Som du har skapat med ditt allmaktsord,
Hur där din visdom leder lifvets trådar,
Och alla väsen mättas vid ditt bord;
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!

När jag betraktar himlens höga under,
Där gyllne världsskepp plöja etern blå,
Och sol och måne mäta tidens stunder
Och växla om, som tvenne klockor gå;
|: Då brister etc.

När jag hör åskans röst i stormen brusa,
Och blixtens klingor springa fram ur skyn;
När regnets kalla, friska skurar susa,
Och löftets båge glänser för min syn;
|: Då brister etc.

När sommarvinden susar öfver fälten,
När blommor dofta invid källans strand,
När trastar drilla i de gröna tälten
Vid furuskogens tysta, dunkla rand;
|: Då brister etc.

När jag i bibeln skådar alla under,
Som herren gjort se'n förste Adams tid,
Hur nådefull han varit alla stunder
Och hjälpt sitt folk ur lifvets synd och strid
|: Då brister etc.

När jag hör dårar i sin dårskaps dimma
Förneka Gud och håna, hvad han sagt,
Men ser likväl, att de hans hjälp förnimma
Och uppehållas af hans nåd och makt;
|: Då brister etc.

Och när jag ser hans bild till jorden sväfva
Och göra väl och hjälpa öfverallt;
När jag ser satan fly och döden bäfva
För herren i förklarad korsgestalt;
|: Då brister etc.

När tryckt af syndens skuld jag faller neder
Vid herrens fot och ber om nåd och frid,
Och han min själ på rätta vägen leder
Och frälsar mig från all min synd och strid;
|: Då brister etc.

När slutligt alla tidens höljen falla,
Och i åskådning byter sig min tro,
Och evighetens klara klockor kalla
Min frälsta ande till dess sabbatsro;
|: Då brister själen ut i lofsångsljud:
Tack, gode Gud! Tack, gode Gud! :|

Källa

Wikipedia: O store Gudlänk till annan webbplats

Lyssna

Den inspelning som kan höras här är instrumental, spelades in på tramporgel på länsmuseet i Jönköping inför en stadshistorisk utställning 1993. Det är Åke Weister, kantor i Kristine församling, som spelar. Källa: Wikipedia, Spotify, Mönsterås kommuns hemsida samt Svensk Mediedatabas.

Något kort om tramporgeln

tramporglar

Tramporgel, eller harmonium som det heter i mer vetenskapliga, och även äldre, sammanhang är ett fritungeinstrument, precis som munspel och dragspel. Det vill säga: ljudet kommer från de metalltungor som sätts i rörelse med hjälp av luft som sugs in i eller trycks ut ur instrumenten. Tramporgeln konstruerades i Europa under första halvan av 1800-talet och då handlade det om ett instrument som blåste ut luften, en konstruktion som vanligen benämns som harmonium, åtminstone bland professionella musiker och forskare i Mellaneuropa och USA. Sugluftsorgeln, däremot, utvecklades i USA för att den var billigare och enklare att bygga och det var framförallt den som fick stort genombrott i Sverige med en mängd tillverkare över hela landet, även om centrum av transportpraktiska skäl låg kring Vänern, i Västergötland, i Stockholm och längst Norrlands-kusten. På engelska benämns denna orgel som ”reed organ”, vilket är förvillande eftersom även tryckluftsorgeln också är en ”reed organ”. Reed betyder rörblad, eller i detta fall fritunga. Säckpipan har också fritunga men av vass. I klassisk musik användes vanligtvis tryckluftsharmoniet av den främsta anledningen att den är mer direkt i sin ljudalstring, det är lättare att spela snabb musik på denna konstruktion. Förr fanns tramporglar i vart klassrum och varje missionshus, numera hör man oftare instrumentet på skivor med rock-, folk- och vismusik.

Uppdaterad 18 september 2018

Hämta som pdf

Noter till O store GudPDF (pdf, 53.8 kB)