• Huvudmeny

Här är bröllop i våra gårdar

Här är bröllop i våra gårdar är en gammal bröllopsvisa på dialekt från Halland.

Gustav Persson

Bilden tillhör Hanhals hembygdsgille.

Visan finns inläst av Gustav Persson f. 1905 i Hanhals, Halland. Persson känner inte till någon melodi. Det är osäkert om där finns någon, eller om detta är en dikt. Att döma av omkvädet torde visan vara tonsatt. Inspelningen är gjord 1968 i Folkets hus i Alingsås, av Märta Ramsten och finns på Visarkivet i Stockholm samt på Västergötlands museum i Skara och ingår i Hitta folkmusikens databas.

Lyssna på visan

Text

Här är bröllop i våra gårdar
Med tomma tallrikar och spruckna skålar
Och brudgummen låg på ugnen och knogde på ett ben
Och bruden var så rädd att katten skulle se’en
Och hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejsan!

Och dricken den är sur och ej å undra på för han är bryggader av rönnebära små
Och hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejsan!

Och gröten den kokt å havramjöl o vann och drick den upp
Och det är surt som fan
Och hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejsan!

Och nu kom de in med oppstuvad fisk 
Och det var pisserocka den blev sur och besk
Och hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejodiramdaram, hejsan!

Det är högst troligt att visan handlar om ett råttbröllop.

Om Gustav Persson

Gustavs födelsesocken Hanhals ligger längst inne i en havsvik, strax söder om Kungsbacka. Gustav Persson var Hallands förste riksspelman, han åkte varje år runt på spelmansstämmor i landet och det var troligtvis på en sådan han blev inspelad.

Hans dialekt var genuin nordhalländska, denna vårdade han ömt. Det kunde vara svårt att förstå hans dialekt och han var mycket slagfärdig och bra på att berätta historier. På den aktuella inspelningen berättar Gustav flera roliga anekdoter kring visorna och låtarna.

Om Lorens Edvard Jansson

Eventuellt är denna visa skriven av Edv. Ke., Vallda socken i norra Halland.  Edv. Ke hette egentligen Lorens Edvard Jansson. Sin pseudonym tog han genom att ta de första två bokstäverna i namnet på sin fädernegård Ekås och vända dessa baklänges.

Lorens Edvard Jansson föddes 28 april 1854 och avled 21 augusti 1921. Han var hemmansägare i Vallda, sjöman, lanthandlare, bageriidkare, hembygds- och folklivsforskare, skribent, diktare och spelman. Om Jansson sägs att hans butik var en samlingsplats i byn och hade mycket sena stängningstider. När den var stängd samlades unga och gamla utanför butiken för att berätta och lyssna på historier och sagor.

Edv. Ke. skrev och gav ut en hel del dikter på Nordhalländska, flera finns publicerade i Nordhallands hembygdsförenings årsskrift Vår bygd, dock inte denna. Vid några av hans visor på dialekt finns olika Bellman-melodier angivna.

Lorens Edvard Jansson har numera också en egen väg i Vallda, Kungsbacka, Edvard Kes väg, precis där hans födelsegård låg.

Bilden på Lorens Edvard Jansson är hämtad ur Hallands hembygdsförenings årsskrift Vår bygd 1954.

Pisserocka

Pisserocka

”Pisserocka” i sista versen är ett lokalt bohuslänskt, och uppenbarligen också halländskt samt kanske även västgötskt dialektord för knaggrocka. Raja clavata är en stor rocka som mellan åren 1915-1938 fångades en per tråltimme men numera är sällsynt.

Ordet rocka härleds enligt SAOB (R 2321) sannolikt ur medellågtyskt roche eller ruche som möjligen hör samman med adjektivet ruch som betyder sträv eller skrovlig. De flesta rockor har skrovlig hud vilket har gett tydliga utslag i namngivningen. Knaggrockan har taggar som sitter både på ryggen och längst stjärten. Ordet knagg betyder i bohuslänska även handtag vilket i så fall skulle kunna syfta på den långa stjärten på en rocka. När det gäller förleden pisse- i pisserocka skulle den kunna syfta på fiskens lukt eller smak, ordet Pissehaj som dialektnamn på gråhajen syftar på att denna fisk avsöndrar en skarp, sur lukt och saknar dessutom ekonomisk betydelse för det bohuslänska fisket. Men enligt Birgitta Ernby i Bohuslänska fisknamn sägs slätrockan smaka sämre än knaggrockan. 

Källor

Havs- och vattenmyndighetenlänk till annan webbplats
Bohuslänska fisknamn av Birgitta Ernby
Svenska folksagor av Birgitta Hellsing, Jan-Öjvind Swahn och Alvaro Tapia
Bohuslänska dialektuppteckningar på Dialekt-, ortnamns och folkminnesarkivet i Göteborg.

Det var folkmusikern Jochen Schepers som upplyste om att visan antagligen handlar om ett råttbröllop.

Uppdaterad 25 januari 2017