• Huvudmeny

Luciamotivet i svensk tradition

Med start vintern 2012 undersöker Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Luciamotivet i svensk tradition.

Projektet undersöker äldre föreställningar om kvällen och natten före Luciadagen. Det var en farlig natt då onda krafter var ute och Lussegubben, eller lussekärringen, kunde ställa till med mycket besvär för den som dristade sig ut, eller för den som försökte mala, spinna, brygga, baka eller utföra något annat känsligt arbete.

Under lussenatten förekom också, på sina håll ända in i våra dagar, kringgång med ungdomar som klädde ut sig.

Lucia i äldre svensk tradition

I fokus för undersökningen är ett motiv i de äldre uppteckningarna som handlar om Lucia som en ond kvinna. En kvinna som kunde förvandla sig till en rovfågel och skada små barn.

Adams första hustru

Dessa berättelser om Lucia har stora likheter med gamla judiska berättelser om Adams första hustru Lilith. I undersökningen görs ett försök att reda ut hur äldre norrländska berättelser om den onda Lucia kan kopplas samman med judiska berättelser om Lilith, kvinnan som förnekar sina egna barn och skadar andras.

Den moderna väna Lucia

En annan aspekt av Luciatraditionen är den 'moderna' Lucia, hon med ljus på huvudet och kaffebricka i händerna. Hennes bakgrund är något helt annat än de onda lussenätterna och Adams första, onda, hustru.

Lucia som symbol

Undersökningen går också ut på att ta reda på hur denna Lucia, och det moderna luciafirandet, utvecklats i symbios med det svenska välfärdssamhället, med närmast politiska förtecken.

Uppdaterad 15 februari 2016