• Huvudmeny

Tilltal

Projektet Tillgängligt kulturarv för forskning i tal (Tilltal) undersöker hur talteknologiska metoder kan göra historiska talinspelningar mer tillgängliga för forskare.

De äldsta inspelningarna i institutets samlingar är från 1890-talet och inspelningstekniken har skiftat flera gånger sedan dess. På bilden dokumenteras en av de många intervjuer som på 1960-talet gjordes med utvandrade svenskar i Chicago (arkivuppteckning ULMA Sv-Am 1962:1:77).

Underutnyttjat material

I arkiven på svenska minnesinstitutioner finns stora mängder inspelat tal som innehåller information av stort intresse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I nuläget utnyttjas sällan dessa källor eftersom det saknas metoder för att hantera arkivens ljudande material. Projektet Tilltal utgår från talinspelningar i institutets arkiv och undersöker hur talteknologiska metoder och verktyg kan anpassas och utvecklas för att bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.

Projektet startar under 2017 och är ett samarbete mellan institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Riksarkivet med koppling till forskningsinfrastrukturprojektet SWE-Clarin. Från institutet deltar både språkteknologer och forskare i dialekter och folkminnen.

Delstudier inom olika forskningsområden

Projektet rymmer tre delstudier och en användarstudie. I delstudierna undersöks hur talteknologin kan användas för att undersöka frågeställningarna inom olika ämnesområden (etnologi, språkvetenskap och samtalsforskning). I användarstudien anläggs ett verksamhetsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur arkivmaterialen används för forskning. Med hänsyn till forskarnas behov föreslås språkteknologiska lösningar och bedöms deras användbarhet i praktiken med hjälp av användningsfall.

Från erfarenhetsberättelser till kulturarv

Delstudien är en undersökning av Karl Gösta Gilstrings samling vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Samlingen består av tiotusentals brev och uppteckningar samt 250 timmar inspelade intervjuer. Språkteknologiska metoder prövas för att hantera det stora och varierande materialet. Förhoppningen är att olika materialkategorier kan sammanföras så att det till exempel går att från en intervjusituation länka vidare till när samma ämne eller berättelse omtalas i brev eller annat skrivet material.

Läs mer

svartvit bild på man i kostym som sitter bredvid äldre kvinna

Karl Gösta Gilstring spelar in intervju med Judith Johansson.

Språklig variation i tid och rum

Målet med denna delstudie är att utveckla nya metoder för att undersöka språklig variation och förändring i talmaterial. I studien genomförs undersökningar av språklig variation på olika nivåer; fonetisk/fonologisk, prosodisk och syntaktisk. Tidigare studier på området blir viktiga utgångspunkter och genom att använda talteknologiska metoder för liknande frågeställningar ges en uppfattning om vad dessa metoder kan tillföra. Ett exempel kan vara att med talteknologiska metoder automatiskt hitta och samla alla belägg på ett visst ljud. De talteknologiska metoderna kommer att anpassas och utvecklas för att analysera talspråk med dialektal prägel.

Interaktionsmönster i tid och rum

Inom talteknologi har man skapat modeller som besvarar frågor inom samtalsforskningen: hur ordet växlar från en talare till en annan, hur återkopplingen fungerar, hur medhåll eller ifrågasättande uttrycks och hur gemensam förståelse uppnås. Delstudien syftar till att ta fram en sådan interaktionsmodell för material som består dels av olika samtalstyper, dels av jämförbara material från olika tider. Resultatet blir en beskrivning av likheter och olikheter mellan typer (synkrona jämförelser) och tid (diakrona jämförelser; språkutveckling) ur ett interaktionellt perspektiv.

Projektinformation


Projektansvarig
Rickard Domeij, Språkrådet

Projektdeltagare
Johanna Berg, Riksarkivet
Rickard Domeij, Institutet för språk och folkminnen
Jens Edlund, Kungliga Tekniska Högskolan
Gunnar Eriksson, Institutet för språk och folkminnen
David House, Kungliga Tekniska Högskolan
Eleonor Karman, Institutet för språk och folkminnen
Zofia Malisz, Kungliga Tekniska Högskolan
Erik Magnusson Petzell, Institutet för språk och folkminnen
Per Låås, Institutet för språk och folkminnen
Henrik Rosenkvist, Göteborgs universitet
Susanne Nylund Skog, Institutet för språk och folkminnen
Jenny Öqvist, Institutet för språk och folkminnen

Varaktighet
2017–2020

Samverkan
Samverkansprojekt mellan Institutet för språk och folkminnen, Kungliga Tekniska högskolan och Digisam.

Bidragsgivare
Drivs med anslag från Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond

Uppdaterad 04 juni 2018

Blogg

  • I begynnelsen var tystnad
    7 augusti 2018 I Hohle Fels Schelklingen i de schwabiska alperna i södra Tyskland finns ett stort grottsystem där människor levde och lämnade spår efter sig på stenåldern, för kanske 40 000 år sedan. Där har arkeolo... Läs hela inlägget
  • Alla talar engelska
    11 juni 2018 Alla talar engelska, eller i varje fall väldigt många. Men hur låter det egentligen? Som de flesta stora språk är engelska rikt på synonymer och uttalsvariation. Vi kanske känner till att det är skill... Läs hela inlägget

  • Radio bortom tid och rum
    4 april 2018 Som kanske framgått tidigare här på bloggen finns enorma mängder inspelat ljud i arkiv och bibliotek i hela världen, men det är svårt att nå ut med vad det är. Därför har Europeana samlat ihop nästan ... Läs hela inlägget

Läs mer

Nyhet: Projekt för att tillgängliggöra inspelningar (14 juni 2016)

Forskning: Clarin kunskapscentrum

Språk och it: Språkteknologi

Samlingar: Inspelningar

Publikationer och presentationer

2017: Susanne Nylund Skog “Placing people on maps and in archives”, paper på 13th SIEF Congress Ways of Dwelling, Göttingen, Germany.2017: Gunnar Eriksson och Susanne Nylund Skog “Att följa Gilstring”, föredrag på Narrativseminarium Metod och tolkningsverkstad, 17-18 augusti på Svenskt visarkiv Stockholm.

2017: Susanne Nylund Skog ”Brev, band och belägg: En undersökning av hur folkminnen skapas”, föredrag vid Invigning av Swe-Clarins verktygslåda - e-vetenskap för humaniora och samhällsvetenskap, Språkbanken på Göteborgs universitet.

2017: Johanna Berg, Rickard Domeij, Jens Edlund, Gunnar Eriksson, David House, Zofia Malisz, Susanne Nylund Skog & Jenny Öqvist. Interdisciplinary collaboration for making cultural heritage accessible for research.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Poster abstract for the DHN2017, Göteborg, 14–16 mars,2016: Susanne Nylund Skog ”Brev och belägg i jakten på folkminnen: Den vetenskaplige samlaren”, föredrag på Narrativseminarium på temat samlande och berättande i Uppsala.

2016: Webbvisning av Karl Gösta Gilstrings samling på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, 22-25 september.

2016: The project Tilltal – Making spoken cultural heritage accessible for research. Poster abstraclänk till annan webbplatst. Presented at The second national Swe-Clarin workshop: Research collaborations for the digital age. SLTC 2016, Umeå, 17-18 November 2016.länk till annan webbplats

2016: Johanna Berg, Rickard Domeij, Jens Edlund, Gunnar Eriksson, David House, Zofia Malisz, Susanne Nylund Skog & Jenny Öqvist. Tilltal – making cultural heritage accessible for speech researchlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Paper for the Proceedings of the CLARIN Annual Conference 2016 in Aix-en-Provence, France, 26–28 octlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2015: Domeij R. och Eriksson G. Kulturminnena talar – med hjälp av språkteknologiska metoderPDF (pdf, 208.2 kB). Poster på DHN2016, Oslo, 17–20 mars, 2016.