• Huvudmeny

Estlandssvenska samlingar

Dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur.

Män som lägger i en båt.

Artur Enggrön och Alfred Milberg från Storbyn på Lilla Rågö lägger på 1930-talet ut fiskebåten. Foto: Per Söderbäck (arkivuppteckning: ULMA 25318 s 293).

De estlandssvenska samlingarna i Uppsala består av uppteckningar, inspelningar, svar på frågelistor, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och illustrationer som dokumenterar estlandssvensk kultur och kulturen i Gammalsvenskby före kriget.

Vilka var estlandssvenskarna?

I Estlands kusttrakter har det sedan 1200-talet funnits en svensktalande befolkning. Under 1940-talet utgjordes den estlandssvenska befolkningen på öarna Ormsö, Runö, Stora och Lilla Rågö samt Nuckö, Rickul och Tallinn på fastlandet av ungefär 9 000 personer. I samband med krigsslutet flydde cirka 8 000 av dem till Sverige.

Kvinna som tvättar för hand.

Kvinna vid 'vask-hon', ett ögonblick som förevigats från 1930-talets Lilla Rågö. Foto: Per Söderbäck (arkivuppteckning: ULMA 25318 s 337).

Vilka var gammalsvenskbyborna?

Gammalsvenskbyborna var jordbrukare i den södra delen av Ukraina, strax norr om floden Dnjeprs utlopp i Svarta havet. De hade ursprungligen bott på det svenska Dagö vid Finska viken, men tvingades flytta till Ukraina då ön blev ryskt territorium på 1700-talet. Den 1 augusti 1929 anlände 885 av dem till Trelleborg.

Nils Tibergs livsgärning

Under det tidiga 1920-talet gav Herman Geijer, som då var föreståndare för Landsmålsarkivet i Uppsala, studenten Nils Tiberg (1900−1980) i uppgift att uppsöka de få kvarvarande av den svenskspråkiga befolkningen på Dagö för att uppteckna deras dialekt. Det kom att leda Tiberg in på hans stora livsgärning: att dokumentera estlandssvenskarnas och gammelsvenskbybornas språk och folkkultur.

Nils Tiberg lärde sig Dagömålet omkring 1925. Han har främst arbetat med de perifera estlandssvenska dialekterna, det vill säga dialekterna på Dagö, Nargö, Rågöarna och Kors (Vippal, Korkis) samt i Gammalsvenskby i Ukraina. Men även de centrala estlandssvenska dialekterna på Nuckö och Ormsö har varit av intresse.

Gammelsvenskbyborna i Sverige

Redan 1923 blev Nils Tiberg föreståndare för den estlandssvenska avdelningen vid arkivet och när gammalsvenskbyborna kom till Sverige 1929, efter flera års missväxt och efter att ryssarna hotat med kollektivisering av jordbruket, upptecknade han både deras språk och deras minnen.

Estlandssvenskarna i Sverige

När även estlandssvenskarna flyttade över till Sverige 1944, precis före krigsslutet, var det viktigt att dokumentera deras dialekter och traditioner innan de blev assimilerade av den rikssvenska majoritetskulturen. Samma år startade därför en estlandssvensk undersökning under Tibergs ledning.

Medarbetare

Edvin Lagman

Edvin Lagman (1919−2001) var själv estlandssvensk och arbetade vid sidan av Tiberg med de centrala dialekterna på bland annat Nuckö, Nargö samt Vippal och Korkis.

Anne-Marie Cronström

Anne-Marie Cronström (1923−1994) var finlandssvensk och arbetade som assistent till Nils Tiberg. Från 1945 och ända fram till 1994 arbetade hon med att färdigställa den Estlandssvenska oktavordboken med utgångspunkt i Tibergs primäruppteck-ningar.

Wolter Ehn

Wolter Ehn (1931−1994) var förste arkivarie och föreståndare för dåvarande Folkminnesavdelningen. Förutom sitt primära arbete med att dokumentera uppländsk kultur arbetade han med insamling av estlandssvensk folkkultur. Till Uppsalaarkivets 100-årsjubileum producerades ett bildspel om hans arbete.

Dokumentationsarbetet efter kriget

Dokumentationsarbetet fortsatte efter Nils Tibergs död 1980 ända fram till 1994, då det fick ett abrupt slut i och med att färjan Estonia sjönk och arkivet förlorade tre medarbetare som var på väg hem från Estland.

Dagens kunskapsförmedling och dokumentation

Idag har vi goda kontakter med Eesti Kirjandusmuuseum i Tartu (the Estonian Literary Museum) och vi tar också emot estlandssvenska forskare från bland annat Tallinn.

Vi har även hållit visningar för Estlandssvenskarnas kulturförening (Svenska Odlingens Vänner) för att visa vad som finns i arkivets samlingar. I samverkan med dem cirkuleras hösten 2014 också en frågelista och webbenkät på tema Att skapa hem i Sverige för att få redan på hur man efter flykten från Baltikum och Gammalsvenskby i Ukraina skapade nya hem i Sverige.

Uppdaterad 02 mars 2017