• Huvudmeny

Frågelistor

Frågelistan som metod används för att dokumentera olika aspekter av folklig kultur i Sverige.

Vem är det som berättar?

Att arbeta med tematiskt uppbyggda frågelistor är både en traditionell dialektologisk och etnologisk-folkloristisk dokumentationsmetod. Från början användes frågelistorna ofta av ortsmeddelare, som hade dem som grund när de gjorde intervjuer. Idag förväntas istället de som besvarar en frågelista att själva skriva om sina egna personliga erfarenheter, minnen och tankar.

Läs mer

Omfång och ämnen

I institutets samlingar finns sammanlagt tiotusentals svar på frågelistor, utskickade från 1910-talet fram till idag. Under länkar kan du se vilka ämnen som behandlats i frågelistorna vi sänt ut. Du kan också titta på de hundratals frågelistor arkiven i Umeå och Uppsala sänt ut.

Läs mer

Några insamlare & informanter

Alma Nilsson

Fattigvårdsföreståndaren Alma Nilsson (f. 1875) i Småland sände in närmare hundra svar på de frågelistor som arkivet i Uppsala gav ut och hon fungerade också som insamlare och förmedlade svar från andra informanter till arkivet. Därtill kommer de många uppteckningar där hon och andra berättar om livet främst i Västra Torsås och Döderhult men också på många andra platser i Småland.

Almar Nilsson

Skomakaren Almar Nilsson (1896-1980) från Fredrika i Lappland besvarade under sin livstid nästan samtliga frågelistor som arkivet i Uppsala gav ut. Flera av svaren illustrerades också med teckningar. Därtill sände han in ett stort antal uppteckningar där han med lokalkännedom berättade om livet i Fredrika med omnejd.

Uppdaterad 03 juni 2019