• Huvudmeny

Intervjuer och inspelningar

Ett av de viktigaste sätten att samla in material på har varit att spela in personer. Institutet har stora samlingar av inspelningar av dialekter och språk, folkminnen, folkmusik och jojk.

De tidigaste inspelningarna gjordes med hjälp av fonograf. Vid institutet finns ungefär 80 fonografrullar bevarade. De äldsta är från 1896 och förvaras vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Grammofon- och bandinspelningar​

På 1930-talet inköptes utrustning att göra grammofon-inspelningar med och inspelningsverksamheten kom då i gång på allvar. Eftersom alla inspelningar gjordes i fält, underlättades arbetet när en särskild inspelningsbil kunde införskaffas 1945.

Bil med inspelningsutrustning

Inspelningsutrustningen är med. Foto: Folke Hedblom.

I mitten av 1950-talet övergick man till att göra inspelningar på rullband. Med rullbanden förbättrades den tekniska kvaliteten och det blev lättare att göra längre inspelningar. Så småningom kom också inspelningar att göras på kassettband. Runt år 2000 började man använda digital inspelningsteknik. Inledningsvis användes DAT-band och MiniDiscar; i dag görs inspelningarna som ljudfiler i wav- eller mp3-format.

Syfte med att spela in

Inspelningarna syftade till att dokumentera och bevara dialekter och språk, folkminnen, folkmusik och jojk. Ofta kombinerades insamlandet så att t.ex. den intervjuade på dialekt fick berätta om något ämne som kunde läggas till folkminnessamlingarna.

En kvinna blir intervjuad av en man med mikrofon.

Inspelning pågår. Foto: D.O Zetterholm.

Man strävade efter att geografiskt täcka så mycket som möjligt av Sverige, men under de första årtiondena var verksamheten framför allt inriktad på att dokumentera den äldre befolkningen på landsbygden. Hur folk på större orter och i städer levde och talade ansågs inte lika värdefullt att samla in. Inte heller yngre personer ägnades något större intresse. Detta synsätt ändrades så småningom.

Särskilt kan nämnas att det på 1960-talet gjordes tre inspelningsresor till svensk-amerikanska bygder. Under andra världskriget kom ett stort antal samiska inspelningar att göras.

Antal inspelningar

Vid institutet förvaras cirka

  • 15 500 grammofonskivor
  • drygt 18 000 rullband
  • närmare 9 000 kassetter

Det totala antalet inspelade timmar uppskattas utifrån dessa siffror till 25 000.

Exempel på insamlare

Anna Rönnqvist

Författaren och lärarinnan Anna Rönnqvist (1899-1989) kom att arbeta för både Ortnamnsarkivet och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Åren 1950-1955 upptecknade hon ortnamn i Nederkalix och Töre socknar i Norrbotten åt Ortnamnsarkivet. I de många inspelningar som finns med henne hos Dialekt- och folkminnesarkivet figurerar hon både som insamlare, där hon intervjuar andra, och som sagesman, där hon själv berättar om livet främst i Nederkalix. Under perioden 1955-1965 samlade hon också in en omfattande ordsamling på närmare 12.000 dialektord och besvarade också flera av de frågelistor arkivet sände ut.

Inspelningsverksamhet i dag

När det gäller både dialekter och folkminnen görs de flesta inspelningar i dag inom ramen för olika forskningsprojekt. Till exempel har dialekttalare i Västsverige, Stockholm, Västerbotten och Nordamerika dokumenterats på senare år.

På folkminnessidan kan nämnas projektet Judiskt vardagsliv, där människor berättar om sina liv samt projekten Naturen respektive Årets fester och livets högtider, där man efterfrågat information om specifika ämnen såsom erfarenhet av fågel-skådning eller högtidsfirande.

Bevarande och tillgänglighet

På senare år har stora resurser lagts på att överföra det inspelade materialet till digitalt format. Inspelningarna säkras därmed för framtiden genom att man inte längre behöver slita på originalen. Det blir också tekniskt möjligt att spela upp materialet även i fortsättningen med modern apparatur. Viktigt är dessutom att inspelningarna kan göras tillgängliga för alla intresserade på ett helt annat sätt än tidigare.

Varje digitaliserad inspelning lagras i två ljudfilsformat, en wav-fil för långtidslagring och en mp3-fil för avlyssning.

Lyssna på våra inspelningar

Det finns många sätt att ta del av våra inspelningar, på cd-skiva eller mp3- fil, här på webbplatsen eller på plats hos oss på arkiven.

Kartan

Om du vill få smakprov från hela landet är det enklaste sättet att använda sig av kartan här på webbplatsen. Där finns flera ljudklipp från varje landskap. Kartan fylls på efter hand.

Cd eller mp3

Institutet har publicerat cd-skivor med inspelningar. En av dem, Lyssna på svenska dialekter!, innehåller prov från alla landskap. Övriga publicerade cd-skivor är uppdelade landskapsvis. Hittills har Bohuslän, Dalarna, Uppland, Värmland, Västerbotten och Västergötland kommit ut.

Det är möjligt att göra specialbeställningar ur samlingarna. Inspelningarna levereras efter önskemål på cd eller som mp3-filer. Till en del av inspelningarna finns utskrifter, som också kan beställas i kopia.

Lyssna på plats

Du kan även lyssna på plats vid våra respektive arkiv, men det är bra att höra av sig några dagar i förväg, eftersom allt inte finns på färdiga lyssningsskivor.

Kontaktuppgifter till arkiven.

Uppdaterad 09 maj 2017

Kontakt

Kontakta oss om du vill köpa inspelningar eller besöka oss för att lyssna på dialekter.

E-post: dialekter@
sprakochfolkminnen.se

Mer om kontakt och rådgivning.

Dialektinspelningar från Skåne

Kommande nätpublicering