• Huvudmeny

Judiska samlingar

Dokumentation av hur judiskt vardagsliv praktiseras i Sverige och hur människor som definierar sig som judiska förhåller sig till svenskhet och judiskhet.

De judiska samlingarna i Uppsala består av svar på frågelistor, inspelade och utskrivna intervjuer, fotografier med mera som samlats in under projektet Judiskt vardagsliv.

Vem är jude?

Termen jude är ambivalent eftersom den dels beskriver en person som tillhör den judiska folkgruppen och dels en person som tror på den judiska religionen. Det är inte alltid dessa två definitioner sammanfaller och det finns ateister som ser sig själva som judar och som uppfyller den traditionella definitionens krav om att en jude är en person som föddes av judisk mor eller har konverterat under rabbinsk ledning till den judiska tron. Vem som är jude kan därför inte definieras enbart genom religion, folkgrupp eller nationstillhörighet.

De första svenska judarna

Den första judiska familj som fick rätt att bosätta sig i Stockholm var gravören Aaron Isaacs från Mecklenburg 1775. År 1782 utfärdades ett officiellt judereglemente som gav judar tillåtelse att bosätta sig och idka handel i Stockholm, Göteborg och Norrköping. Samma år ut­sträcktes rättigheterna till Karlskrona. Fulla medborgerliga rättigheter fick judar först 1870. Under de första hundra åren av judisk invandring i Sverige var det främst välsituerade judar från Nordtyskland som bosatte sig i landet, eftersom det krävdes ett minimikapital på 2000 riksdaler för att skaffa sig skyddsbrev.

Efter 1860 kom en grupp fattiga ortodoxa judar från Tsarryssland, de baltiska staterna och Polen. Detta hade som följd att antalet judar steg från ungefär 3 000 år 1870 till drygt 6 000 år 1910. Under och efter andra världs­kriget kom sedan fler judiska invandrare. Många kom också till Sverige under 1960-talet och framåt som en följd av ökad antisemitism i Östeuropa och Sovjetunionens sönderfall. Idag lever ungefär 20 000 judar i Sverige. Svårigheten att ange exakta siffror beror på att det är svårt att defini­era vem som är jude respektive judinna och på att endast cirka en tredjedel av Sveriges judar tillhör någon av församlingarna.

En nationell minoritet

I Sverige utgör judar en nationell minoritet. En nationell minoritet är en grupp med uttalad samhörighet, som till antalet inte har en dominerande ställning i samhället i förhållande till resten av befolk­ningen. Gruppsamhörigheten grundar sig i språklig, kulturell eller religiös tillhörighet och på åtminstone ett område måste gruppen väsentligen skilja sig från det övriga samhället. För att definieras som en nationell minoritet i Sverige krävs också långvariga historiska band med landet, vilket den judiska gruppen har.

Judiskt vardagsliv

Trots att den judiska gruppen alltså uppfyller dessa kriterier och utgör en vital del av det svenska samhället, saknas dokumentation av judiskt liv och judiska traditioner i landets folkminnesarkiv. Den forskning och dokumentation som gjorts har varit inriktad på den judiska religionens historia och Förintelsen, som i Nordiska museets dokumentationsprojekt Judiska minnen på 1990-talet. Väldigt lite har alltså gjorts om hur judiskt vardagsliv praktiseras i Sverige och hur människor som definierar sig som judiska förhåller sig till svenskhet och judiskhet. Projektet Judiskt vardagsliv (2011–2016) på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, skapades i avsikt att fylla denna lucka. Under denna tid har vi inom ramarna för projektet samlat in material om upplevelser och erfarenheter av att leva som jude eller judiskt i Sverige i det förflutna och i nutid. 

Uppdaterad 11 september 2018
arkiv och samlingar

Publikationer

Jonsson, Sofia 2013. Now let’s eat! En etnologisk studie om mat, minne och tillhörighet i den svenskjudiska diasporan. Mastersuppsats i etnologi. Huddinge: Södertörns högskola.

Nylund Skog, Susanne 2011. Rörliga rötter: Intertextualitet och diaspora i en judinnas levnadsberättelse. I Biografiska betydelser: Norm och erfarenhet i levnadsberättelser. Lena Marander-Eklund & Ann-Catrin Östman (red). Mörklinta: Gidlunds förlag.

Nylund Skog, Susanne 2012. Den judiska sängkammarmöbeln: Berättande, materialitet och identitet. Kulturella perspektiv, nr 1.

Nylund Skog, Susanne 2012. Livets vägar: Svenska judinnors berättelser om förskingring, förintelse, förtryck och frihet. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Nylund Skog, Susanne 2013. The traveling furniture: materialized experiences of living in the Jewish Diaspora. I Things in Culture, Culture in Things. Anu Kannike & Patrick Laviolette (eds) Tartu: University of Tartu Press, Approaches to Culture Theory Series.

Nylund Skog, Susanne 2014. Osynligt förtryck och vita kroppar: Förhandlingar kring judiskhet i Sverige. Elore Volym 21, nr 1.

Nylund Skog, Susanne 2015. Lingon och potatis, Stockholm och Czernowitz: Materialiteter i en judinnas levnadsberättelse. I Talande ting: Berättelser och materialitet. Katarina Ek-Nilsson och Birgitta Meurling (red). Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.