• Huvudmeny

Samiska samlingar

Dokumentation av samiska språk och folkkultur.

Renrajd 1946.

Raid i dimman under Sarivuoma-samernas flyttning från vinterlandet till sommarvistet 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18609, s. 37).

I samlingarna i Umeå och Uppsala finns olika typer av samiskt material bevarat i form av uppteckningar, inspelningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker och fotografier som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Kända insamlare

Israel Ruong

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. I hans efterlämnade samling samt bland de ordinarie samlingarna i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.

Läs mer

Fotografier tagna av Israel Ruong år 1946.

Per Labbas utanför sin kåta i Lainiovuoma-samernas sommarläger vid Jukcoaivvit, Karesuando, 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18610, neg. 5519).

Björn Collinder

Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. I samlingarna i Uppsala och med några accessioner även i Umeå finns bland annat uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker.

Läs mer

Harald Grundström

Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Arbetet han bedrev tillsammans med professor Armas Otto Väisänen resulterade 1958 i publikationen Lapska sånger och än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok som utkom i fyra band åren 1946-1954. I Harald Grundströms efterlämnade samling i Uppsala och i de ordinarie samlingarna finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.

Läs mer

O.P. Pettersson

Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859-1944) intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland. I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser liksom hans efterlämnade samling. Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Gamla byar i Vilhelmina (1941-1960) och Sagor från Åsele lappmark (1945).

O.P. Pettersson

Olof Petter Pettersson avporträtterad av den västerbottniske konstnären Carl Magnus Lindqvist.

Läs mer

Karl Tirén

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans efterlämnade samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala. På vår sida om Musiksamlingar finner du ytterligare information om Karl Tirén.

Läs mer

Johan Turi

I institutets arkivsamlingar i Uppsala finns även tre accessioner efter jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854-1936) som var den förste samiske författaren som skrev på samiskaöppnas i nytt fönster.

  • Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd, dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, om insamling av renar med mera. På svenska (ULMA 16705).
  • Manuskript till boken Från fjället (Lund 1931). På svenska (ULMA 16706).
  • Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (DFU 40174:1-17). Förteckning över DFU 40174PDF (pdf, 35 kB)

Jojkar

I institutets samlingar finns en mängd inspelningar med samiska jojkar. Under Inblicken, där vi berättar om institutets verksamhet, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala.

Outforskade samlingar

Utöver känt och i viss utsträckning redan publicerat material finns även mindre insamlingar gjorda av olika personer. Ett exempel är den fina fotodokumentation som finns bevarad i Gunnar Modins efterlämnade samling i arkivet i Uppsala.

Gunnar Modin

Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid rönte hans insatser inte så stor uppmärksamhet men idag ger hans fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.

Bland institutets efterlämnade samlingar i Uppsala listas Gunnar Modins material. Därtill har hans bildsamling digitaliserats och har getts en uppdaterad innehållsförteckning. Ett urval av hans bilder finns också publicerade här på vår webbplats.

Läs mer

Uppdaterad 04 juli 2017