• Huvudmeny

Skogsfinska samlingar

Dokumentation av skogsfinskt språk och folkkultur.

I samlingarna i Umeå och Uppsala finns olika typer av skogsfinskt material bevarat i form av uppteckningar, inspelningar, brev, fotografier och ortnamn som tillsammans ger en bild av skogsfinsk kultur i Sverige under 1900-talet.

Rikenbergets rökstuga i Södra Finnskoga, Värmland. Foto: Richard Broberg (Arkivuppteckning: ULMA 35755:19, s.401)

Vilka var skogsfinnarna?

Skogsfinnarna flyttade till Sverige från (nuvarande) Finland i slutet av 1500-talet och livnärde sig på svedjebruk i områden med mycket barrskog. Rester av deras distinkta kultur finns ännu kvar i finnbygderna − som i Sverige sträcker sig från norra Västergötland och Närke i söder till södra Lappland i norr och från Gästrikland i öster till Värmland i väster.

Varför flyttade de?

Som ett resultat av den koloniseringspolitik av outnyttjade markområden som Gustav Vasa inledde under 1500-talet, började skogsfinnar i slutet av århundradet att flytta från Savolax och Tavastland till delar av nuvarande Sverige och Norge, där det fanns kronoallmänningar att börja bruka.

Förutom det lockande erbjudandet om mark fanns det bland skogsfinnarna också ibland en vilja att komma undan Sveriges utdragna krig med Ryssland och dess effekter.

Några insamlare

Richard Broberg

Richard Broberg (1910−1988) var förste arkivarie vid dåvarande Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och en av de personer som samlat in material i skogsfinska områden till arkivet. Han var själv född i norra Fryksdalens finnmarker i Värmland och ättling till skogsfinska invandrare.

Broberg skrev två artiklar i Svenska landsmål och svenskt folkliv om skogsfinskt språk och kultur och ett längre manus i ämnet utgavs också postumt, som en särskild utgåva av Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Richard Brobergs bok 'Finsk invandring till mellersta Sverige' är tyvärr slutsåld men finns att låna på ett flertal bibliotek i landet och går ibland även att finna på antikvariat. Den går också att ladda ner som pdf här ovan. Boken gavs ut i samutgåva med Skrifter utgivna av föreningen för Värmlandskultur (nr. 7, Karlstad 1988). I boken 'Språk och kulturgränser i Värmland. En översikt och några synpunkterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster' (1972, omtryckt 2001) omnämns också finsk kultur på några ställen.

Julius Mägiste

Den estniske språkforskaren Julius Mägiste (1900−1978) var 1932−1944 professor i östersjöfinska språk vid universitetet i Tartu. Under andra världskrigets slutskede flydde han till Sverige, där han blev kvar. Mägiste fortsatte sin forskargärning vid Lunds universitet, där han 1947 startade undervisning i finsk-ugriska språk.

I institutets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar som Mägiste gjorde 1948 i Fryksdals och Älvdals härader i Värmland. I Uppsalasamlingarna ingår också papperskopior av Mägistes ortnamnsuppteckningar, vilka i original förvaras vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors. Kopiorna var en gåva till dåvarande Ortnamnsarkivet vid dess 50-årsjubileum 1978. Mägistes främsta publikation inom området är trebandsverket Värmlandsfinska ortnamn (Helsingfors 1966−70).

Sigurd Bograng

Lektor Sigurd Bograng (1907−1976) föddes i Södra Finnskoga socken i Värmland och hade själv skogsfinskt påbrå. På 1950-talet samlade han in ett stort antal uppgifter om finska ortnamn i Värmland för institutets räkning. Han har också medverkat som intervjuare vid arkivets inspelningar i Södra Finnskoga.

Bograng forskade om de finska ortnamnen och under rubriken Värmlandsfinsk ortnamnsforskning publicerade han sina rön i tidskriften Finnbygden 1951−1976.

Mats Wahlberg

Mats Wahlberg

Mats Wahlberg (f. 1948) är f.d. forskningschef för Namnarkivet i Uppsala och har upptecknat ortnamn i finnmarkerna i sydvästra Dalarna och angränsande områden i Värmland. Han har även hållit ett flertal föredrag i ämnet och publicerat artikeln Ortnamnsförrådet i de svenska finnmarkerna (Ortnamnssällskapet i Uppsala, s. 48–69. Uppsala 1991).

Uppdaterad 06 oktober 2017