• Huvudmeny

Arbetet med samlingen

Karl Gösta Gilstrings stora samling används och undersöks i flera olika projekt på institutet.

Digitalisering och tillgängliggörande av breven

Hösten 2015 startades ett projekt för att digitalisera och accedera breven i Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samlingPDF (pdf, 19.9 MB) och göra dem tillgängliga för forskning. Två personer projektanställdes för att arbeta med detta.

Adam Karman arbetar med att digitalisera breven. Hittills har över 4 000 kuvert innehållande brev i varierande omfattning skannats in och accederats. Arbetet pågår fram till årsskiftet.

Sara Steinholtz Sparby projektanställdes under en månads tid för att skapa en webbutställning utifrån materialet.

Nya perspektiv på gamla minnen

På institutet pågår forskningsprojektet "Nya perspektiv på gamla minnen: att återvända till folkminnessamlingarna". I projektet undersöks folkminnesmaterial som tillkommit under 1950-, 1960- och 1970-talen och syftet är att:

  • visa på rikedomen och variationen i arkivens samlingar,
  • adressera frågor om materialets tillkomstsammanhang samt
  • diskutera teorier och metoder för att återanvända och analysera materialet.

Som en av tre delstudier i projektet undersöker Susanne Nylund Skog vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala premisserna för Karl Gösta Gilstrings samlings tillkomsthistoria. I studien analyseras principerna för kategorisering och klassificering, samt omvandlingsprocessen från inspelad eller nertecknad utsaga till skriven excerpt. I förlängningen vill studien erbjuda metoder för att återvända till och undersöka materialet ur nya perspektiv.

Visions and traditions

Som en del i studien arbetar Susanne Nylund Skog med artikeln "From personal letters to scientific knowledge: The creation of archived records in a tradition archive", som kommer att publiceras i antologin "Visions and traditions: The production of knowledge at the tradition archives". Avsikten med artikeln att undersöka Karl-Gösta Gilstrings bearbetnings- och omvandlingsprocess av informanten Elsa Pihls brev till vetenskapliga uppteckningar inordnade i en folkminnessamling.

Läs mer

TillTal: Tillgängligt kulturarv för forskning i tal

TillTal är ett tvärvetenskapligt och metodutvecklande projekt som genomförs av Institutet för språk och folkminnen, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Digisam. I projektet tillämpas språkteknologiska metoder på arkivmaterial från institutet. Det övergripande syftet är att göra Sveriges arkivskatt av inspelat tal tillgänglig för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Den första delstudien i projektet undersöker Karl Gösta Gilstrings samling. Studiens syfte är dels att göra en analys av hur personliga berättelser i brev och inspelade intervjuer omvandlas till uppteckningar, inordnas i en arkivsamling och därmed kommer att förstås som kulturarv. Dessutom syftar delstudien till att ta fram metoder för att hantera och tillgängliggöra samlingar som innehåller flera olika materialkategorier. Gilstrings samling är vald eftersom den har en tillräcklig mängd talmaterial med nära koppling till skrivet material. En annan fördel är att den är skapad av en person under en avgränsad tidsperiod och formad efter tydligt formulerade frågor.

Läs mer

Uppdaterad 03 maj 2017