• Huvudmeny
14 december

Jultomtens brokiga bakgrund

Spårar vi jultomtens historiska fotspår lämnar de skilda avtryck på en slingrig stig som inte alltid är lätt eller självklar att följa.

Helgonet Nikolaus

Ett spår tar oss långt tillbaks i tiden till ett kristet helgon vid namn Nikolaus som anses vara ett av flera ursprung för vår tids föreställningar om jultomten. Om helgonet Nikolaus vet vi inte särskilt mycket. Han är idag ett skyddshelgon för flera länder och för yrkesgrupper inom den ortodoxa och katolska kyrkan. Enligt de äldsta biografiska notiserna var Nikolaus verksam i Mindre Asien under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Nikolauskulten spred sig och blev populär ett par hundra år efter hans död. Om hans liv och gärningar berättas följaktligen många legender. Nikolaus attribut i konsten är vanligen tre kulor (som enligt legenden symboliserar tre döda studenter som han sägs ha uppväckt till liv, efter att de blivit mördade).

ikon föreställande sankt nikolaus

Sankt Nikolaus.

Det berättas att Nikolaus föddes i Patara och valdes till biskop i Myra (båda i Lykien som idag är en del av Turkiet), men på grund av omfattande religionsförföljelser under romerskt styre blev han fängslad tillsammans med andra kristna. Han frisläpptes senare av kejsaren Konstantin och kunde återvända till Myra, en plats där han sedermera kom att dö och bli begraven. Den legend om Nikolaus som troligen är mest berömd berättar att när hans rika och kyska föräldrar avlidit, funderade Nikolaus på hur han skulle kunna visa lov för Gud med den stora rikedom som han ärvt. Det berättas om tre jungfrur i Patara vars far förlorat sin förmögenhet. Fadern hade inte råd med döttrarnas hemgift och ville i desperation sälja dem till en bordell. Då Nikolaus hörde detta, gick han i hemlighet till huset på natten. Han kastade in en säck med guld genom fönstret som var tillräcklig hemgift för en av systrarna. Detta upprepade han vid tre tillfällen. Efter den tredje gången, då guldklimpen var dubbelt så stor, sprang fadern ut på gatan och kände igen sin välgörare. Han ville tacka honom, men Nikolaus uppmanade honom strängt att tiga och inte berätta om välgärningen så länge Nikolaus var i livet.

Läs mer om namnet Nikolaus i lucka 6: Grattis på namnsdagen, tomten!

Omslaget till "The examination and tryall of Old Father Christmas" utgiven av Josiah King i London 1658.

Amerikanska impulser

Father Christmas och Sinterklaas

Bilder av den personifierade julen som ”Father Christmas” dyker upp i illustrerade böcker redan under 1600-talets England. Här är han ofta föreställd som en äldre man iförd pälsbrättad luva och lång rock med ett vitt skägg. Denna personifierade jul kom sedan att användas som en motståndssymbol mot den kritik och sedermera bannlysning av katolskt präglade julfiranden i samband med 1700-talets religionsmotsättningar i Europa. Holländare lär ha fört med sig legender om Nikolaus till Amerika, där hans holländska namn Sinterklaas ändrades till Santa Claus, det namn som vi idag känner igen från populärkulturen.

"Merry Old Santa Claus" av Thomas Nast 1881.

Santa Claus tar form

En mer klassisk bild av vad vi idag förknippar med jultomtens utmärkande attribut beskrivs i dikten Account of a Visit from St. Nicholas (idag mer känd som The Night Before Christmas). Dikten publicerades anonymt i en New York-baserad tidskrift år 1823. I dikten möter vi en gladlynt gynnare som reser runt med en vagn dragen av åtta små renar. Han tar sig ned för skorstenar för att fylla barnens upphängda strumpor med leksaker. Han bär en päls, röker pipa och beskrivs som liten och fetlagd, med rosiga kinder, stora smilgropar, ett stort vitt skägg och en körsbärsröd näsa. I dikten rubriceras han som en nisse eller alv (engelska: elf). Lyman Frank Baums barnbok The Life and Adventures of Santa Claus (1902) beskrev jultomtens lyckliga bakgrund i ett fantasiland och berättar om hur han en dag ser den här världens fattigdom. För att sprida lycka uppfinner han leksaker som han delar ut till sorgsna barn. Till sin hjälp har han under julnatten två renar som hoppar fram mellan hustaken.

Tidningsomslag illustrerat av Norman Rockwell 1920.

Jultomten blir kommersiell

Under 1930-talen blev jultomten föremål för både läskedrycksproducenten Coca Cola och medie- och underhållningskoncernen The Walt Disney Company som bidragit till att göra jultiden mer kommersiellt gångbar. Butikskedjan Montgomery Ward införde i en marknadsföringskampanj år 1939 en sång om ”Rudolf med röda mulen”, som snabbt blev en succé. Konstnären Haddon Sundblom gjorde illustrationer till Coca Cola under trettio års tid (från 1931 till 1964) och har därmed varit delaktig i att forma vår tids bild av jultomten. Här uppträder han som en vänlig äldre välgörare med stor mage, vitt skägg och röd rock med vitt pälsbräm. Det var inte första gången jultomten tänktes bära röd rock, men idén om sådana kläder i kombination med honom som en något fyllig äldre herre i samma storlek som en människa blev nu mycket inflytelserik. Leksaker, böcker, reklamaffischer, reklamfilmer, tidningsnotiser och så vidare förde bilden vidare och nådde ut till en bred publik världen över. Även Walt Disney producerade två kortfilmer under början av 1930-talet som kom att bli väldigt tongivande: Santa’s Workshop (1932) och Night Before Christmas (1933). Den första filmen visas fortfarande varje julafton i de svenska hemmen. Filmerna visar tydligt jultomten som en gåtfull välgörare som infriar önskningar och sprider julglädje och förkroppsligar därmed julens överflöd.

Den svenska jultomten

Hur kunde den vresige men ordningsamma gårdstomten, som vakade över flit och ordning och reda i gården, bli förknippad med jultomten? Den skandinaviske gårdstomten har ju inte mycket gemensamt med den jultomte som kortfattat beskrivits ovan. Gårdstomten var ett väsen i folktron som gården förväntades uppvakta med mindre presenter, inte tvärtom.

Ordet jul är ett fornnordiskt ord med oklar etymologi, men som återgår på en förkristen högtid. Ett av guden Odens många namn är exempelvis Jólnir och uttrycket ”att dricka jul” är känt sedan vikingatiden. I Skandinavien har den kristna högtiden som firar Kristus födelse fått namnet jul och därför är det naturligt att också Santa Claus får namn som överensstämmer med detta.

Tog över julklappsutdelningen från julbocken

Från institutets arkiv finns också en annan figur som dyker upp under julen, nämligen julbocken och olika julbocksupptåg. Julbocken är känd i Norden sedan 1700- och 1800-talet. Ofta var det ungdomar som drog runt i husen i hopp om att samla in mat, dryck och pengar till julfester. En av dem var utklädd till julbock och de andra spexade och förväntades få gåvor. När julklappen introducerades i Sverige blev istället julbocken en julklappsutdelare, istället för en som tog emot gåvor, men även den rollen togs över att jultomten under 1800-talet.

julkort av jenny nyström med tomte som sätter upp en julkärve till fåglarna

Foto: Bohusläns museum (CC BY-NC-ND)

Jenny Nyströms tomte

En blandning mellan jultomte och den gamle tomtegubben kan delvis förklaras genom påverkan av konstnärer och diktare. De två som framför andra – åtminstone i Sverige – bidragit till denna sammansmältning är Jenny Nyströms målningar till Viktor Rydbergs novell Lille Viggs äfventyr på Julafton (1874) och hans dikt Tomten (först publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1881). De har tillsammans bidragit till att bilden av gårdstomten som särskilt sysselsatt under julen fått ett starkt fäste och att det reproducerats oräkneliga gånger, även om gårdstomten enligt folktron i själva verket var verksam året runt.

Jenny Nyströms många målningar av tomten (det finns omkring 3000 julkort och ca 2500 bilder och teckningar bevarade efter henne, även om såklart inte alla föreställer tomtar) har prytt jultidningar, omslagspapper, julbonader, julkort och julböcker i drygt 150 års tid. Att hon därför varit en viktig bidragande orsak till att tomtegubben transformerats till en julklappsutdelande jultomtehybrid är högst sannolikt.

Läs mer om tomtens röda luva i lucka 8: En liten röd huva.

Läs mer

Fråga oss om folkminnen!

Har du några frågor om folkminnen? Kontakta oss på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och Dialekt-, namn och folkminnesarkivet i Göteborg.

Telefonnummer: 018-65 24 25

Telefontid: måndag–fredag 10–12, 13–15

E-post: dialekter@sprakochfolkminnen.se