• Huvudmeny
10 december

Tä kunn få e riktit julkalas så fick däm börj å ställ iårning dä på höstn

I en dialektinspelning från 1947 berättar Erikhans Hans Olsson om julförberedelser i hemsocknen Boda i Dalarna.

Erikhans Hans Olsson föddes i Kyrkbyn i Boda socken år 1867, och bodde kvar där hela sitt liv. Han talade en ålderdomlig dialekt, och år 1947 gjordes en inspelning med honom till dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. I den berättar han bland annat om olika julförberedelser, och här har vi valt ut två delar av hans berättelse.

Dialekten kan vara svår att förstå och därför finns under varje inspelning finns en översättning till modern svenska.

Ä skull va på julbolô då nå julä va

Om julförberedelser, julslakt och julbrygd

Översättning

Erikhans Hans Olsson (HO): Ja … när … för att kunna få ett riktigt … ett riktigt julkalas så fick de börja ställa iordning det till julen först på hösten.

 

Intervjuare (I): På höstarna då?

 

HO: Va?

 

I: På höstarna?

 

HO: Ja på höstarna. Så snart de hade tröskat från sig då skulle de ta bästa säden och mälta för att få juldricka. Då tog de korn och la i karet och blötte det … blötte det … blötte då. Ja och sen när de hade blött kornet då så la de det i en maltränna. Och då skulle det ligga där och värmas tills … tills det blev varmt. Sen skulle de börja dela ut det och då fick det inte bli för …

 

… ränna, och med ett sprund nedi änden så det skulle rinna av. När kornet hade blivit … blivit mältat så groddarna kom ut då skulle de häva i råg för den gick fortare att mälta den. När det var färdigt då så att det var lagom bräddar ute, då skulle de elda upp torkstugan och då skulle de ha torkstugan så het så det var med knapp nöd man vågade gå in där. Då … då skulle … äh … högen då som var blött läggas i en hög på lavarna där i tork… torkstugan. Och … och då skulle det ligga där då tills det blev genomhettat och så skulle det sötna. Det sötnade då när det blev så där hett. Sen skulle det bredas ut och röras ut, varenda … två gånger varje dag … äh .. skulle det röras ut på lavarna så det skulle torka. När de hade torkat malten då så att det … det var lagom däri då var det till att fara bort till kvarnen och … och det skulle gröpas.

 

I: Gröpas då.

 

HO: Aa. Sen … sen … skulle de … skulle de få lov att … att ta sig till med … med slakten för höst … det var ju i oktober som höstslakten skulle vara. Då när de hade … skulle de slakta … slakta fåren och så en gris. Då skulle de ta undan de bästa bitarna utav fåren, låren och … och de finaste ryggarna. Och den skulle särskilt saltas ned till julstöket. Så var det med grisen när de hade slaktat den, då var det … delade de upp grisen så att de skar en … en rygg mitt uppepå, en tjock rygg ... som … Då skulle de ta de finaste bitarna där då. De skulle vara på julbordet då när det var jul. Det var det … det som var då … ovillkorligen nödvändigt att de … att de skulle ha iordning. När det var så där en tre veckor före julen då fick de börja stöka och dona och … och städa inne överallt då för att få det riktigt rent. Ja, sen skulle det göras dricka. Å då … då gjorde de tre slags dricka. De tog först det … det godaste, det som blev kraftigast. Det skulle de ha till själva … som julöl. Sedan hade de en … en mellansort som de … som de skulle … skulle ha … ja annars också på vardagarna. Och sen var det en sort som blev på slutet som de kalla för spisöl. Det skulle de … det skulle de dricka då medans det andra jäste för de fick inte öppna tunnorna när de hade jäst, tunnorna, utan det skulle stå en vecka orört när det hade jäst. Men då drack de det där spisölet då medans … medans det andra blev iordning.

Däm skull då a lutfisk på boliä va

Om julbak och julmat

Översättning

Erikhans Hans Olsson (HO): Sen skulle de … skulle de baka. Då … då skulle de … när de började bakningen, då bakade de, äh, två dagar vardagsbröd så att bakugnen skulle bli fin för när man fick elda i flera dagar då så blev den jämnare varm också. Så de bakade vardagsbröd. Ja sen skulle det bli söndagsbröd, och så kavelbulle, och så halvtjockbulle, och så tjockbulle.

 

Intervjuare (I): Det var många sorter.

 

HO: Jaa, som ä … som de skulle ha. Det där skulle staplas upp på …ä …ä … bordet nu, alltihop utom vardagsbrödet. Det skulle inte staplas upp utan det skulle ätas annars det men då skulle … söndagsbrödet lades i en … lades i en hög och i andra högen så … så var det kavelbulle och så blev det en … en hög sen med halvtjockbulle. Sen kom tjockbullen då som de lade upp, ända till femton bullar uppe på varandra. Och så skulle de göra ost som skulle vara på bordet. Då skulle det först vara .. när de lade på ett … på ett … ett fat då så skulle det först vara en … en korgost och så skulle det vara … skulle det vara en … en … en äggstjärna och så skulle det vara en potatisost och så skulle det vara en sötost som skulle läggas upp då och så en kalvost. Ja och så … och så skulle de … skulle de koka kött. Då skulle de häva i minst fyra ryggar fläsk och så fyra ryggar fårkött och så skulle de … det där skulle de koka och … och lägga upp i en stor tenntallrik. Sen tog de två fårlår, de skulle stekas inne i ugnen det och läggas upp på en särskild tallrik. Och så skulle de … skulle de tjinna. Å då skulle de ha en smörtjinna som var minst … minst fjorton skålpund stor. Den skulle läggas hel på bordet. Men då skulle de inte ta och äta utav den där tjär … tjinnan på en gång utan de hade en mindre en på en mindre tallrik som de skulle börja äta på. Den där stora tjinnan skulle de bara se på. Ja och … och … och så … få se … jo och så skulle de koka hack utav korngryn och hade de … hade de slaktat nån kalv så begagna … blandade de i kalvkött i det där så det blev som pölsa som man kallar det nu för tiden. Men inte … vi kallade det bara för hack vi. Det skulle läggas upp och så skulle de ha … ställa iordning så att de hade … de skulle då ha lutfisk på bordet. Det var då huvudsaken det att de skulle ha lutfisk. Då kokade de lutfisken men de … de var noga så de … de benade fisken vanligen först, och så kokade … stekte de fläsk och … och gjorde en sås av … och slog på. Då fick de ösa på tallrikar så mycket de … de ville utav det där. Och så var det … var det då om man … om man … när julen var då … ja eller veckan före julen också så hade de inte något vitt bröd den där tiden utan de gjorde rånbröd. Då gjorde de en deg utav kornmjöl och ärtmjöl och kavlade ut på bakbordet och skar det i så stora delar som rånbrödsjärnet var stort och lade det och … och gräddade det på … i en öppen … öppen spis då med brasa på. Det kallas för rånbröd. Det skulle de ha … ha till dem som hade långa vägar till kyrkan, så skulle de ha sånt i fickan då att … att äta emellanåt när de gick hem sen. Det var väl mest utstyrseln … eller till … till jul. Men under första tiden, men det var då inte jag med om jag, men far talade om det, så brände de brännvin också minsann till … till … Det skulle då brännas till julen. Då skulle de tillsätta det sa de. Då hade de i … i ett kar som de hade … hade hackade potatisar i och så hällde de i malt och säd och hällde i jäsning på det. Det var att tillsätta det. Det där skulle stå några dygn på det viset och sen skulle de koka det i de där brännvinspannorna som de hade.

Mer om dialekter

På sidorna Lyssna på dialekter kan du lyssna på fler dialektinspelningar från hela landet.

Fråga om dialekter

Dialektverksamheten svarar på dina frågor om dialekter. Kontakta oss på e-post dialekter@sprakochfolkminnen.se eller telefonnummer 0200-24 33 00 (telefontid måndag–fredag kl. 10–12 och 13–15).