• Huvudmeny
21 december

Smördösar och smörstakar

Smördråse, smörtopp, smörstol och smörspann. Julens smör dukades upp i många olika former.

Julens överflöd

På julbordet var det i äldre tider viktigt att visa upp vad huset förmådde, särskilt när det gällde mat av dyrbarare slag, som kött, ost och smör samt finare bakverk. Det överflöd man hade ville man presentera på ett så iögonenfallande sätt som möjligt. Maten mönstrades eller försågs med prydnader och lades upp eller formades till på höjden.

Smördös tecknad av Annie Andersson i uppteckning från Dalhem i Småland. Arkivnummer: 24205.

Smör på höjden

Smöret serverades ofta i form av toppar eller höga block. Ett sådant stycke smör kunde benämnas exempelvis smördråse (Östergötland), smördös (Småland, Östergötland, Sörmland), smörtopp (Skåne, Halland), julgås (Dalarna, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Ångermanland) och storsmör (Hälsingland). Ofta hade smöret en dekorerad yta genom att det legat i en träform med utskuret mönster eller krusats på utsidan med en träspade, sked, kam eller dylikt.

Smörkrusare.

Rullat och krusat smör

Det var också vanligt att man gjorde små rullar eller kulor av smöret, vilka lades ovanpå varandra så att de bildade en pyramid eller liknande.

Rullarna hade man fått genom att med en smörkrusare hyvla av ytan på smöret. Hade krusaren vågig kant blev rullarna räfflade på utsidan. Kulorna kunde också mönstras på ytan med hjälp av en särskild räfflad träspade.

Smör på fot

Smörstake från Dalarna.

Ett sätt att framhäva maten på var att placera den på fat försedda med fot. Det här lever kvar än i dag när vi serverar småkakor eller tårtor på fat med fot. Också smöret lades gärna upp på höga fat eller i vackert dekorerade kärl. De här föremålen, eller smörställen, har undersökts med utgångspunkt i Nordiska museet föremålssamlingar av Anna-Maja Nylén. De smörställ hon funnit i samlingarna har hon delat in i olika kategorier efter utseende och redovisar vad de kallats för.

Faten på fot är vanligast och de mest utbredda benämningarna för dem är smörfat (Småland, Västergötland, Östergötland, Värmland, Dalarna, Jämtland, Ångermanland), smörfot (Skåne, Dalarna, Härjedalen, Jämtland), smörstol (Västergötland, Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland), smörställ (Gästrikland, Härjedalen, Jämtland) och smörstake (Dalarna, Hälsingland). Faten kunde se ganska olika ut, likna ljusstakar, vara släta eller ha en uppstickande pigg i mitten av fatet, vara tillverkade av trä, metall eller keramik osv.

Smörfat från Mor, Ål och Malung. Illustrationer från "Ordbok över folkmålen i övre Dalarna", häfte 38.

Smör i pokaler och kannor

Det förekom också att smöret serverades i pokalliknande ställ av svarvat trä, vilka i Småland, Halland, Västergötland, Värmland och på Öland kallades smörkalkar. Smöret kunde även läggas upp i laggade byttor eller bunkar på låga fötter. De här kärlen var ofta rikt ornamenterade eller bemålade.

I Jämtland och Värmland har smöret serverats i ett slags laggade kannor. En stor sådan har i Jämtland kallats smörspann och i en mindre variant smördall. I Värmland har smörkalk använts om kannor på höga fötter.

Läs mer

Matkult.se: Smör

Matkultbloggen: Smör – Efter en stund sa det pang och gnistor sköt ut från motorn på min gamla trotjänare

Smör i Kokboken

Lästips

Bringéus, Nils-Arvid, Skåderätter. I: Gastronomisk kalender 1997. S. 27-46.

Nylén, Anna-Maja, Smörställ. I: Folk-liv, 1950-51. S. 16-30.