Havtorn

Havtornen anses idag vara ett superbär som odlas på flera håll. Förr begränsades användningen av att bären är så svårplockade.

avlövad buske full med orangefärgade havtornsbär

Strandnära bär

Havtorn kallas även för stickelbär eller finnbär och den växer på stränder från Uppland till Norrbotten. I en uppteckning från Västerbotten kallas den törnbär. De mognar på senhösten och är rika på C-vitamin och karoten.

Svårplockat superbär

Linné intresserade sig för havtornets användning, men på grund av de vassa tornen, är bären svårplockade. Idag anses havtorn vara något av ett superbär. På båda sidor om Bottniska viken har man börjat odla havtorn. Bästa sättet att skörda, om man inte har en odlad, tornlös buske, är att klippa av grenarna och frysa in dem med bären på.

Havtorn i Kokboken

I dialekterna

  • finnbär (Uppland, Västerbotten)
  • stickelbär (Norrbotten)

I nationella minoritetsspråken

  • tyrni (finska)

Fakta om havtorn

Havtorn (Hippophaë rhamnoides) är en buske eller ett litet träd med torniga grenar och stora orangefärgade skenfrukter som mognar på sensommaren. Eftersom den bildar rotskott växer den ofta i bestånd.

Lästips

Den virtuella floran: Havtornlänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Norrbotten

Stickelbären, dvs havtornets bär, som växer på enstaka holmar här i skärgården, är besvärliga att rensa. Dessa bär, som växer på mycket små buskar, är till färgen gula och sitter liksom i klungor nära stjälken. Det är svårt att få loss bären, allrahelst för att buskarna är försedda med vassa torn, som man lätt sticker sig i fingrarna på. Bäst är att ta kvistarna som de är och stoppa dem i stora papperspåsar, i säckar eller i papplådor. Bäst är också att inte plocka bären förrän på senhösten, gärna efter någon frostnatt. När man kommer hem med kvistarna, börjar den tålamodsprövande rensningen, dvs borttagningen av bären från de taggiga kvistarna. Man bör inte vara ömhudad vid detta slags arbete. En del pillrar försiktigt bort bären för hand. Andra klipper bort bären med småsaxar. En del har inte tålamod att göra på något av dessa 2 sätt, utan dom klipper bara bort de kvistar, eller delar av kvistar, där inga bär sitter, resten sköljer man med vatten och stoppar ner alltsammans i syltkitteln och kokar det hela, varvid bären förstås kokar sönder. Sedan silas alltsammans, och saften kan man buteljera och rent av frysa, tills man ska använda den. Man gör inte just gärna drycker av saften, utan man kokar kräm av den. En del blandar i lite äppelmos i krämen. Smaken på havtornsbär är enastående fin och pikant.

Berättat av: Isa Fjellström (född 1894), Hildur Spångberg (född 1893), Henny Holmlund (född 1895), Ellida Lundgren (född 1896), Elna Risberg (född 1899), Bengt Risberg (född 1902), Jenny Lundberg (född 1905), Siri Lundberg (född 1911)
Plats: Piteå, Norrbotten
Upptecknat: 1975 av Egon Lundberg (Uppsala, 29520)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.3 MB)

Uppdaterad 13 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se