Kråkbär

Kråkbär och nordkråkbär har främst använts till växtfärgning och inom folkmedicinen. I kosthållningen användes de framför allt under nödår.

landskapsbild från kalfjällen med marken täckt av nordkråkbär

Kråkbär och nordkråkbär är mycket svåra att skilja åt och de har använts på samma sätt. Den största skillnaden är antalet kromosomer och var de växer. Nordkråkbären växer framför allt i Norrland, medan kråkbären är vanligare i resten av landet.

bild på kvast

Kråkbärskvast. Foto: Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Nödföda och medicin

Bären har framförallt använts som föda under nödår. Samerna har konserverat dem med renmjölk. Kråkbär kunde blandas i renmjölk och hällas i renens nätmage och frysas utomhus eller stötas till mos och blandas med fisk. Något som också kunde göras med andra bär. Bären har också använts inom folkmedicinen, eftersom de är urindrivande.

Riset har också varit vanligt material i kvastar och mattor.

kråkbär

I dialekterna

  • skräk (Jämtland)
  • kräkling (Bohuslän, Halland, Västergötland)

I nationella minoritetsspråken

  • variksenmarja (finska)
  • kaarnikka, kaarnis, kaarne, variksenmarja, vareksenmarja (meänkieli)
  • čahppesmuorji (nordsamiska)
  • tjuobmá (lulesamiska)
  • kaarnekka, harakan marja (meänkieli)

Fakta om kråkbär

Kråkbär är ett vintergrönt ris med små blommor och svarta bärlika frukter. Bären har en besk smak.

Kråkbär (Empetrum nigrum) och nordkråkbär (Empetrum hemaphroditum) är svåra att skilja åt och nordkråkbär betraktas ofta som en underart till kråkbär. Skillnaden är att kråkbärens ståndare sitter kvar under frukten efter blomningen. De har också olika kromosomantal.

Lästips

Den virtuella floran: Kråkbärlänk till annan webbplats

Den virtuella floran: Nordkråkbärlänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Lappland

Den minnesgode Kalle Wikström f 1852, berättade att han i sin ungdom brukade sylta in kråkbär. Dessa växte ju på en del av skog dåligt beväxta marker i stor myckenhet. Dessa bär har ju svag smak, men ger mycken och läskande saft.

Berättat av: Almar Nilsson (född 1896)
Plats: Fredrika, Lappland
Upptecknat: 1976 (Uppsala, 30320)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 10.7 MB)

Fler röster från Lappland

Kråkriset var ett mycket nyttigt ris. Barnen plockade de söta bären, som de åt som de var nyplockat eller i mjölk. På hösten eller tidigt på våren året därpå plockade de bären och gjorde saft av dem.

Berättat av: Lisa Johansson
Plats: Vilhelmina, Lappland
Upptecknat: 1944 (Uppsala, 16944:2)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 23.5 MB)

Jäsmjölk var förr mycket använt: mjölk får surna, osten skummas av, samlas i gamla sk brännvinsankare, fullplockas med alla sorters bär, tex hjortron, lingon, blåbär, kråkbär etc. Får stå till vintern.

Berättat av: Verner Nordlund
Plats: Arjeplog, Lappland
Upptecknat: 1943 (Uppsala, 16147)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 25.1 MB)

Ångermanland

Kråkbär är de bär som mognar tidigast. De plockas och äts av barnet tills blåbäret mognar. Då ratas de. Av kråkbärris görs kvastar. Riset läggs på en stor, flat sten och gnuggas med en mindre sten tills det mesta av barken har lossnat. Kvastar av kråkbärsris är mycket starka och riset blir inte sprött vid kyla.

Berättat av: Frans Bergvall (född 1903)
Plats: Edsele, Ångermanland
Upptecknat: 1972 (Uppsala, 28641)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.7 MB)

Uppdaterad 27 augusti 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se