Stenbär

Örtväxten stenbär har friska och goda frukter som passar i exempelvis sylt.

Stenbär växer i hela landet. De har inte plockats i större mängder, trots att de är utmärkta hushållsbär; saftiga, friska och syrliga. Men bären innehåller mycket sten och det finns uppteckningar som vittnar om att man trodde att stenbär kunde orsaka sjukdom och därför borde undvikas. De åts mest direkt, men man kan också använda bären till gelé och sylt, som kokas som lingonsylt.

I dialekterna

  • jungfrubär (stora delar av landet)
  • klasbär, krasbär (Uppland, Gästrikland, Småland)
  • kobär (Skåne, Halland)
  • koddon (Blekinge, Småland)
  • sofittbär (Värmland)
  • tågbär (delar av västra och norra Sverige)

I nationella minoritetsspråken

  • lillukka (finska)
  • lintikka, lillukka (meänkieli)

Fakta Stenbär

Stenbär (Rubus saxatilis) är en flerårig ört som blir upp till 4 dm hög. Har borstliknande taggar på revor och blomskott och bladen är trefingrade. Blommar med små vita blommor i juni och frukterna är klotrunda och klarröda.

Släktingar

Lästips

Den virtuella floran: Stenbärlänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Uppland

Krassbär gick an att äta, å vi åt dom också. Dom var syrliga.

Berättat av: Anna Karlsson (född 1865)
Plats: Råby, Vaksala, Uppland
Upptecknat: 1940–1954 av Sigvard Cederroth (Uppsala, 34520)

Ångermanland

Bären troddes vålla bukrev (bukhinneinflammation?) En del trodde, att sjukdomen vållades av stenarna. Andra trodde att de små röda spindlar, som förekom på bären, var oerhört giftiga och att sjukdomen berodde på att de sjuke hade råkat äta upp en sådan.

Berättat av: Frans Bergvall (född 1903)
Plats: Edsele, Ångermanland
Upptecknat: 1972 (Uppsala, 28641)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 17.7 MB)

Uppdaterad 27 augusti 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se