Biblioteket

Här samlar vi lästips, länkar och annat fördjupningsmaterial runt traditionell matkultur i Sverige. Har du några tips på böcker, länkar eller artiklar som vi har missat? Hjälp oss att fylla på listorna! 

Tipsa oss!

Lämna en kommentar i slutet av sidan eller kontakta oss på matkult@sprakochfolkminnen.se.

Allmänt om matkultur

Föreningar, institutioner, myndigheter, organisationer

Eldrimnerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Nationellt resurscentrum för mathantverk

 

Jordbruksverket: Smaka Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kålrotsakademienlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Måltidens hus i Nordenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Sveriges lantbruksuniversitet: Programmet för biologisk mångfaldlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Sesam, Förening för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Litteratur

Ahlberg, Mats, Dahlin-Ros, Inger, Nilsson, Göran, Ros, Anders & Sigge, Anna (2008) Aptit på sjuhärad: inte bara en kokbok. Borås: Hjalmarson & Högberg.

 

Algotson, Stina & Wikström, Lenamarie (2003). Smaka på Småland. Örebro: Gullers.

 

Andersson, P Gunnar (1980). Mest om mat: födan fordom och nu. Stockholm: LTs förlag.

 

Backlund, Inez & Cornell, Bodil (2012). Mathantverk: så gör mathantverkaren: gör det själv. Östersund: Eldrimner och Jengel förlag.

 

Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (1998). Sörmländska matminnen: recept och minnen från 1900-talet. Nyköping: Sörmlands museums förlag.

 

Biskop Brasks måltider: svensk mat mellan medeltid och renässans (2016). Gröntoft, Magnus (red). Stockholm: Atlantis.

 

Blomqvist, Hans (1980). Mat och dryck i Sverige: Litteraturöversikt. Stockholm: LTsförlag.

 

Boqvist, Agneta, Stålarm, Elisabet & Ullerås, Birgitta (1992). Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord. Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.

 

Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid: studier i svensk matkultur. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Stockholm: Carlssons.

 

Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken: en bok om gångna tiders matvanor i Skåne. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.

 

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Tunón, Håkan, red (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

 

Broström, Lillemor & Olsson, Elisabet (1984). Roslagsmat: 200 recept från förr och nu. Norrtälje tidnings förlag AB.

 

Carlsten, Birgit & Davidsson, Cecilia (2018). Ur Smålands skafferi. Karlstad: Votum & Gullers förlag.

 

Christiansson, Britta (1973). Laga ni, äta vi: från halländska kök. Halmstad: Bokförlaget Spektra AB.

 

Clinell, Lillie (1987). Folk- och festmat i Helsingland under äldre tid. Delsbo: Åsak.

 

Dalmål: från barkbröd till björnstek (1998). Broman, Jan mfl. (red). Falun: Dalarnas museum, Hushållningssällskapet i Dalarna, Dalarnas Tidningar.

 

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Del 1: Welider, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats (1998) Jordbrukets första femtusen år 4000 fKr-1000 eKr.

Del 2: Myrdal, Janken (1999). Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.

 

Edman, Stefan, Thunberg, Bo (2008). Matsmart: på spaning efter nya goda trender. Örebro: Gullers förlag.

 

Ek-Nilsson, Katarina (1974). Vattgröt och klimp: om matvanor i Södermanland under 1800- och 1900-talen. Sörmändska handlingar 31. Nyköping: Södermanlands hembygds- och museiförbund.

 

Ekman, Tomas & Grälls, Annika (2003). I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap. Örebro: Örebro läns hushållningssällskap.

 

Ericsson, Gustaf (1989-1990). Folklivet i Åkers och Rekarne härader, del 1 Arbete och redskap, del 2 Livet i helg och söcken, del 3 Tro, vantro och övertro. Magdalena Hellquist och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

 

Fägerlind, Ann Charlotte (2017). Gotländska gårdsbutiker och kaféer. Hestra: Isaberg förlag AB.

 

Fjellström, Christina (1990). Drömmen om det goda livet: livskvalitet och matvanor i ett uppväxande industrisamhälle. Acta Ethnologica Umensia. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

 

Fjellström, Phebe (1980). Samernas kosthåll.Gastronomisk kalender 1981, Gastronomiska akademien. Stockholm: LTs förlag.

 

Fjellström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet, Norrbottensakademiens skriftserie nr 2, Kulturens frontlinjer 40. Umeå:  Norrlands universitetsförlag.

 

Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården: från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum.

 

Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: Norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.

 

Granqvist, Carl Jan, Thurfjell, Carsten & Wallensteen, Hans (2016). Det svenska måltidsundret. Grythyttan: Måltidsakademiens förlag.

 

Greve Magnus kök och hushåll på Läckö (2008). Sjölin, Catharina (red). Lidköping: Stiftelsen Läckö Slott.

 

Hagdahl, Charles Emil (1896/1963). Kok-konsten som vetenskap och konst. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

 

Haller, Gunnel, Matkultur i Blekinge.

 

Hamilton, Louise (2008). Matresa i Väst: reportage och recept från västsvenska gårdar. Örebro: Gullers förlag.

 

Harnesk, Victoria (2014). Smak på Sápmi: Samisk mat, tradition, innovation och framtid.  Slow food Sápmi. Stockholm: Boktryckarna/Lyxo förlag.

 

Hedlund, Anita (2012). Mat i Malmköping. Malmköping: Anita Hedlund Slöjd & Ton.

 

Horvatne, Irén, Kwiatkowski, Teresa (2015). Romska maträtter: Romane xábenata, Romane habena. Tillexempel förlag, Malmö stad

 

Huuva, Greta (2014). Naturen är mitt kök, loundu lea mu gievkkan. Jokkmokk: Varda.

 

Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.

 

Ivarsson, Andreas (2015). Blekinge: en resa till mer än sill och kroppkakor. I love Blekinge/Andreas Ivarsson.

 

Jilker, Gustaf (2011). Sydsamiskt mathantverk i tradition och nutid. Östersund: Eldrimner.

 

Johansson, Kerstin (1995). Småländsk kokbok. Kalmar: Barometerns förlag.

 

Johansson, Lisa & Jonsson, Sune (1972). Saltlake och blodvälling: berätttelser från nybyggartiden i Lappmarken. Stockholm: LTs förlag.

 

Karlsson, Mikael (2017). Upplevelsekartbok: dina vägvisare till Sveriges mathantverk. Östersund: Eldrimner.

 

Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

 

Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red). Östersund: Jamtli förlag.

 

Kristiansson, Maj-Britt (1979). Mattraditioner i Medelpad och Ångermanland: seder och bruk i helg och vardag. Stockholm: LTs förlag.

 

Lejing, Margit (1976). Murresill och snurredoppa. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

 

Lejing, Margit (1980). Gåsasylta och fläskasteg. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

 

Lejing, Margit (1982, 1983). Som bonapia och kokefru del 1 och 2: Vardagsmad och gillesmad. Österlensk matbok. Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra Skåne.

 

Lejing, Margit (1989, 1991). Trollemos och gräddehorn del I och II. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

 

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

 

Leksands lilla gröna: om odlare och mat förr och nu. (2018). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

 

Liby, Håkan & Nelander, Gunilla (1994). Uppländsk undfägnad. Uppsala: Upplandsmuseet och Hushållningssällskapet.


Liljedahl, Lena (1988). Spannarpadöpp och kröppemjölk: en bok om mattraditioner i och omkring Varberg. Varberg: CAL-förlaget.

 

Lindgren, Torgny & Nilsson, Ella (2003) Maten: hunger och törst i Västerbotten. Stockholm: Norstedts.

 

Lingegård, Ingeborg (1978). Gotländska mattraditioner. Stockholm: LTs förlag.

 

Lorentz, Anna (1972). Mattraditioner och landskapsrätter. Stockholm: LTs förlag.

 

Länta, Annakarin (2015). Samisk matkultur, Sámij biebbmodábe, Sami biebmovierru, Saemien beapmoevuekie. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.

 

Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor (1970). Bringeus, Nils-Arvid (red). Lund: Gleerups.

 

Medelius, Hans (2017). Mat och måltid på Öland. Stockholm: Carlssons, Kalmar läns museum.

 

Meän resähtit: recept på svenska, finska och meänkieli (2012). Hedenäset: Lumio.

 

Mål i mun (2017) Tysk, Karl-Erik (red). Skara: Skaraborgs akademi.

 

Netterlund, Karin & Borgh-Bertorp, Karin (1984). Blannkams och sluring: matvanor i gången tid. En basrapport från Ådalskommittén. Bjästa: CEWE-förlaget.

 

Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Luleå: Skrivarförlaget, Norrbottens bildningsförbund.

 

Olausson, Inger (2014). En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

 

Olsson, Alfa (1958). Om allmogens kosthåll. Institutet för västsvensk kulturforskning. Göteborg: Gleerups.

 

Oma maa mustikka: vårt blåbärsland, en sverigefinsk matbok (2017). Stockholm: Sverigefinska Riksförbundet.

 

Overlind, Viveka (2015). Mat i Bohuslän. Bohusläns museums årsbok 2015. Uddevalla: Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund.

 

Ryd, Lilian (2015). Urfödan: om självhushållets mat hos folk i Lappland. Skellefteå: Ord&visor.

 

Samisk etnobiologi: människor, djur och växter i norr (2000). Svanberg, Ingvar & Tunón, Håkan (red). Nora: Förlaget Nya Doxa.

 

Sandberg, Marianne (1990). Våra svenska matrötter: mat & kultur i Skansenmiljö. Stockholm: Svenska Dagbladets Förlag AB.

 

Schoerner Carr, Katarina (2016). Smaka på historien: människor och måltider ur det förflutna. Stockholm: Stockholmia.

 

Schön, Ebbe (2016). Mat, dryck och magi. Stockholm: Carlsson.

 

Sewall, Lena (2016). En bit Värmland: från Värmlandskorv till Värmlandstårta. Karlstad: Votum.

 

Strese, Els-Marie K & de Vahl, Erik (2018). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald. Köksväxter i nationella genbanken. Alnarp: SLU/Nationella genbanken.

 

Stubelius, Arne (1985). Mors mat och andras: mattraditioner från Bohuskusten. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 4.

 

Swahn, Jan-Öjvind (1999). Mathistorisk uppslagsbok. Bromma: Ordalaget bokförlag.

 

Svegfors, Mats (2008). Mat i Västmanland. Föreningen kulturmiljö i Västmanland.

 

Söderlind, Ulrica (2010). StorMatsTiden: mat och dryck under svenskt 1600-tal. Stockholm: Carlssons.

 

Tellström, Richard (2015). Hunger och törst: svensk måltidshistoria. Från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum.

 

Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag, Matakademien i Jämtland och Härjedalen.

 

Tham, Ulla (1995). Den nya svenska landskapsmaten. Stockholm: Tidens förlag.

 

Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

 

Utterström, Thomas & Utberg, Karin (2017). Mat i Tornedalen, minnen, recept och reflektioner. Stockholm: Jure förlag.

 

Virserums kokbok: mat och tradition i gammal bygd (1997). Gustafsson, Gudrun & Löfkvist, Elisabeth (red). Virserum: Studieförbundet Vuxenskolan /Virserumsavdelningen/ N Kalmardistriktet.

 

Wallenquist, Inga (2008). Östgötamat: från igår och idag. Linköping: Östergötlands länsmuseum.

 

Wallensteen-Jaeger, Rut (1981). Mat till vardags och fest när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.

 

Wennberg, Erik & Granlund, Anna (2017). Hungrig på Västerbotten. Umeå: North Chapter.

 

Kreativa traditioner: mat med historia. Jämten 2011, årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening årgång 104 (2010). Zipsane, Henrik (red) Östersund: Jamtli förlag.

 

Östersjömat : traditioner, recept och matkultur (2005) Mats Hellström (red). Stockholm: Carlsson.

 

Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.

 

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.

 

Baljväxter

Litteratur

Bringéus, Nils-Arvid (2005). Bondbönor. I: Gastronomisk kalender 2006. Stockholm: Gastronomiska akademien, Prisma.

 

Bringéus Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. Stockholm: Carlssons i samarbete med skåneländska gastronomiska akademien.

 

Börjeson, Agneta (2010). Odla och smaka gråärt. Gränna: Röttle Natur och kultur.

 

Kåks, Helena (2018). Om vintern bruka de mycket kål och ärter. Volym 40 av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter. Falun: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförening i samarbete med Dalarnas museum.

 

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2008). Puggor och pelusker: svenska lokalsorter av ärt, Svensk Botanisk tidskrift 102 . S 153-162. Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen.

 

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

 

Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet Programmet för odlad mångfald (POM).

 

Nygårds, Lena (2007). Om ärtor: en etnobotanisk skrift. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM).

 

Nygårds, Lena (2008). Marthas lilla gröna: inspiration till eget grävande i nyttoträdgårdens historia. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

 

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och doppekopp: Bohuslänsk mat med tradition. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 53. Uddevalla: Bohusläns museum.

 

Länkar

Baljväxtakademinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

International Legume Society: Legume perspectiveslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Scb.se: Historisk Statistik för Sverige, väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske till och med år 1955länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

SLU-podden: Är baljväxter framtidens mat?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (17 december 2017)

 

Smaka Sverige: Bondbönorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Smaka Sverige: Linslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Smaka Sverige: Ärterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

SR Meny: Om baljväxterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (7 januari 2016)

 

Sveriges lantbruksuniversitet: Forskningsprojektet New legume foodlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bröd

Litteratur

Andersen, H C (1980). Flickan som trampade på brödet. I: Sagor och historier av H C Andersen, i urval och övers. av Åke Holmberg. Stockholm: Prisma.

 

Andersson, Magnus (1994). Nödbröd av bark. Essä i ämnet skogshistoria. Uppsats i kursen Skogens och skogsbrukets historia. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Berg, Anki & Kärki, Sirpa (2015). Brödkult i Västerbotten. Nordmaling: Sirpa Kärki.

 

Berg, Kerstin, Harnesk, Helena & Liby, Håkan (1981). Uppländska bröd: recept och kulturhistoria. Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag.

 

Bergquist, Eric Harry (1964). Södertäljekringlor. I: Gastronomisk kalender 1965. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

 

Bergström, Eva (1992). Södertäljekringlor: en historia om kringlor, kvinnor, kommunikationer, kunder och kommers. Södertälje: Torekällbergets museum.

 

Bringeus, Nils-Arvid (1991). Folkliga föreställningar kring födan. I: Det farliga livet. Om avund, rädsla, rykten och fördomar. Jochum Stattin (red). Stockholm: Natur och kultur.

 

Börjeson, Agneta (2008). Liten brödbok från Röttle. Gränna: Röttle natur och kultur.

 

Campbell, Åke (1950). Det svenska brödet: en jämförande etnologisk-historisk undersökning. Stockholm: Svensk bageritidskrift.

 

Conradson, Birgitta & Cia (1992). Änglar och andra pepparkakor. Stockholm: Nordiska museets förlag.

 

Ek, Sven B (1962). Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. Stockholm: Nordiska museet.

 

Ek-Nilsson, Katarina (2014) Folk Belief and Rituals about Bread in Sweden, Some Interpretations and Comparisons with Today’s Hipster CulturePDF (pdf, 28.3 kB) abstract

 

Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Iwarsson, Mattias, Pettersson, Börge,& Tunón, Håkan (red). Stockholm: Wahlström och Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

 

Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Pettersson, Börge, Svanberg, Ingvar & Tunón, Håkan (red). Stockholm: Wahlström och Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

 

Faxälv, Anna, Andersson, Karin & Berglund, Anna (2011). Brödtraditioner förr och nu i Jämtland och Härjedalen. Söka gammalt ­­­– skapa nytt. Östersund: Eldrimner.

 

Genrup, Kurt (1980). Äggkakan: en skånsk landskapssymbol. Gastronomisk kalender 1981. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.

 

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2004). Historiebok för kakälskare. Lund: Historiska media.

 

Historiebagarna: Tretton historiska bakverk med recept från Riksarkivet Landarkivet i Göteborg (2018). Göteborg: Riksarkivet Landarkivet i Göteborg.

 

Johansson, Anna-Lena (2011). Favoritrecept från södra Gotland, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs. Hemse: Kvinnor förr som nu, Kulturarv i bruk.

 

Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

 

Leino, Matti Wiking (2017). Spannmål - svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museets förlag.

 

Liby, Håkan & Fjellström, Christina (2003): Det svenska julbordet: rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000. Stockholm: Carlssons förlag.

 

Mattisson, Karl (1953). Skörden genom tiderna. Lund: Gleerup.

 

Nordin-Grip, Imber (1944). Täljekringlor. I: Täljebygden 1944. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje.

 

Ronström, Linnea & Anna (2014). Farmors gotländska kakbok. Klintehamn: Linnnea Ronström.

 

Skarin Frykman, Birgitta (1985). Från yrkesfamilj till klassgemenskap. Om bagare i Göteborg 1800-1919. Göteborg: Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet.

 

Tellström, Richard (2010). Surdegen som inte är någon surdeglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I: Svenska Dagbladet 2010-04-01.

 

Torell, Ulrika (2015). Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

 

Widell, Carl-Bertil (1995). En sockerbagare här bor i staden. Malmö: Edition Eriksson.

 

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och Doppekopp. Bohuslänsk mat med tradition. Uddevalla: Bohusläns museum.

 

Länkar

Brödinstitutetlänk till annan webbplats

 

Fönstret: Himmel och pannkakorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (nr 1/2018)

 

Hembakningsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kalmar läns museum: Ölands väderkvarnarlänk till annan webbplats

 

Lantmännen: Fyra sädesslaglänk till annan webbplats

 

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Kvarn- och såghistorialänk till annan webbplats

 

Scb.se: Historisk Statistik för Sverige, väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske till och med år 1955länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Smaka Sverige:

Tunnbrödsakademinlänk till annan webbplats

 

Upplandskubbens vännerlänk till annan webbplats

 

Warbro kvarnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Vårda vattendragen: Faktablad om vattendrivna kvarnarlänk till annan webbplats (2013–2015)

Bär och frukt

Litteratur

Armfelt Hansell, Örjan (1969). Bärboken. Stockholm: Norstedts.

 

Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.

 

Arnborg, Gunnar (1994). Eneboken. Gråbo: Arnborg.

 

Brandt, Katja (1999). Äpplet från myt till mun. Kivik: Kiviksgården.

 

Bringéus, Nils-Arvid (1988). Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.

 

Bringéus, Nils-Arvid (1999). Lingonen i det svenska folkhemmet i Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.

 

Bringéus, Nils-Arvid (2000). The red gold of the forest. I: Food from Nature. Attitudes, Strategies and Culinary Practices. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

 

Dahlstedt, Karl-Hampus (1950). Bärnamn I: Det svenska Vilhelminamålet 1. s 41-112. Uppsala: Lundequistska.

 

Eidlitz, Kerstin (1971). Föda och nödföda. Stockholm: LTs förlag.

 

Ejdestam, Julius (1975). Samling kring bordet. Stockholm: Rabén & Sjögren.

 

Eklund, Gerd (1995). Linnbär lingon. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 118. Uppsala.

 

Ericsson, Gustaf (1989). Folklivet i Åkers och Rekarne härader del 1 Arbete och redskapPDF (pdf, 39 MB) utg av Magdalena Hellquist, Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala.

 

Fjällström, Phebe (2002). Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. Umeå: Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet.

 

Genrup, Kurt & Tham, Ulla (2002). Matrike Norrland: norrlands första kulturhistoriska kokbok. Bjästa: CEWE-förlaget, Norrlands Gastronomiska sällskap, Norrlandsförbundet, sex länsmuseer i Norrrland.

 

Gröndahl, Mia (2002). När äpplet blev en frukt för alla. Stockholm: Prisma.

 

Götebo Johannesson, Pia (1996). Mjölk, bär och eterneller – om genus och tillvarons mångtydighet. Stockholm: Carlssons.

 

Ingmansson, Inger (2004). Svenska bärboken – våra bär i historien, naturen och matlagningen. Stockholm: Prisma.

 

Jönsson, Håkan (2014). Den ätbara naturen. I: Naturen för mig, nutida röster och kulturella perspektiv. Midholm, Lina & Saltzman, Katarina (red). Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet Lunds Universitet.

 

Kardell, Lars (1996). Utmarkens bär och svampar samt inmarkens nötter. I: Tjära, barkbröd och vildhonung: utmarkens människor och mångsidiga resurser. Britt Liljevall (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.

 

Keyland, Nils (1989/1919). Svensk allmogekost. Stockholm: Carlsson i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

 

Klintberg, Bengt af (1999). Blåbär. I: Gastronomisk kalender 2000. Stockholm: Gastronomiska Akademien, Prisma.

 

Källman, Stefan (1997). Vilda växter som mat och medicin. Västerås: ICA bokförlag.

 

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

 

Lindman, C. A. M. (1917) Bilder ur Nordens floralänk till annan webbplats

 

von Linné, Carl (1749). Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, wildt wäxande Örter.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Lindqvist, Yrsa (2009). Mat, måltid, minne: hundra år av finlandssvensk matkultur. Skrifter utg av

Svenska litteratursällskapet i Finland nr 727, Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 22.

 

Lithander, Kråke (1998). Äpplen: en god svensk historia. Stockholm: Bonniers.

 

Ljungdahl, Ewa (2014). Myltplockarsta´n: en tidig bärindustri vid Ljåbodarna i Oviken. Östersund: Länsstyrelsen Jämtlands län.

 

Lokrantz, Anna & Lokrantz, Anders (2015). Lustresande och bärsöndagar: när turisterna kom till Kinnekulle. Lidköping: Lokrantz förlag.

 

Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

 

Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

 

Möller, Lotte (2015). Blåbärsboken. Malmö: Arena.

 

Nilsson, Anton (1987). Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetecken. Stockholm: Nordiska Museets förlag.

 

Nilsson, Ingar (2016). Hallon. Malmö: Arena.

 

Nilsson, Ingar (2016). Rabarber. Malmö: Arena.

 

Nordhagen, Rolf (1946). Motiver i nordiske navn på skinntryter og blåbaer (Vaccinium uliginosum och V. Myrtillus). Studier over gamle plantenavn, 1. Bergens Museums Årbok 1945.

 

Nordhagen, Rolf (1948). Hjortron og hjortinger. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

 

Norrbottens matbok 1 och 2 (1983). Skrivarförlaget/Norrbottens bildningsförbund.

 

Näslund, Görel Kristina (2000). Äppelbok. Sollentuna: Kärnhuset.

 

Näslund, Görel Kristina & Sandeberg, Ingrid af (2010). Svenska äpplen. Sigtuna: Kärnhuset.

 

Petersson, Göran (2015). Bär för antioxidanter. Fantastiska men missbrukade.länk till annan webbplats Chalmers, Kemi och kemiteknik.

 

Ragnar, Martin & Rytkönen, Paulina (2017). Åkerbär, Europas godaste bär. Luleå: Black Island Books.

 

Rattfelt, Anette, Pihl, Simon Lunöe & Nyblom, Peter (2008). Blåbär: minnen, mat och smak. Stockholm: Balkong.

 

Schöneck, Annlies (1980). Att ta tillvara äpplen. Järna: Syran.

 

Sjögren, Bengt (1975) Brännvinskryddor i skog och mark. Stockholm: Norstedts.

 

Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands museums förlag.

 

Sörmländska äpplen (2012.) Waldetoft, Dan (red). Stockholm: Nordiska Museets förlag.

 

Tham, Ulla (1993). Matpraktikan Jämtland/Härjedalen. Stockholm: Tidens förlag i samarbete med Matakademien i Jämtland och Härjedalen.

  

von Linné, Carl (1749): Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, Wildt wäxande Örter.länk till annan webbplats

 

Wallensteen-Jæger, Rut (1973). Mat och dryck när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag.

 

Västgötamat: en kulinarisk resa från jord till bord (1992). Skara: Hushållningssällskapet Skaraborg.

 

Zachrisson, Sune (1995). Rabarber. Från laxermedel till delikatess. I: Sörmlandsbygden 1995. Nyköping: Sörmlands museum, Södermanlands hembygdsförbund.

 

Öhrvik, Veronica, Mattisson, Irene, Staffas, Anders & Strandler, Hanna Sara (2011). Bär: analys av näringsämnen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011.

 

Östlund, Barbro (1986). Mat med sommarsmak: ta tillvara bär, frukter och grönsaker. Stockholm: LTs förlag.


 

Länkar

Jordbruksverket: Smaka Sverige:länk till annan webbplats

Naturhistoriska riksmuseet: Den virtuella floran:länk till annan webbplats

Nordiska museet: Äppelkunskap från Julita gårdlänk till annan webbplats

 

Programmet för odlad mångfald: Historiska berättelser om våra äpplesorterlänk till annan webbplats (Inger Hjalmarsson, 2015)

 

Språkochfolkminnen.se: Levande traditioner – Allemansrättenöppnas i nytt fönster

 

SR Meny: Förr var det skämmigt att plocka bärlänk till annan webbplats (22 juni 2017)

Honung

Litteratur

Boken om biodling. Hur blir jag biodlare? (2011). Mantorp: Sveriges biodlares riksförbund

 

Crane, Eva (1980). Honung. Stockholm: Natur och kultur.

 

Dieng, Anette & Schneider Vingesköld, Peter (2016). Handbok i naturlig biodling. Stockholm: Natur och Kultur

 

Hansson, Åke (1980). Bin och biodling. Stockholm: LTs förlag.

 

Hansson, Åke (1997). Biodlingens grunder. Stockholm: LTs förlag.

 

Husberg, Erik (1994). Honung, vax och mjöd: biodlingen i Sverige under medeltid och 1500-tal. Göteborg: Historiska institutionen, Göteborgs universitet.

 

Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatid.länk till annan webbplats I Maltesen, nr 2-2014.

 

Lang, Jacob & Lang, Johan (2012). Honung: maträtter, deserter, bakverk och tips. Huddinge Art&Copy.

 

Linneaus, Samuel (1768/1975). Kort men tillförlitelig bij-skötsel 1768. Stockholm: Bokförlaget Rediviva.

 

Mattson, Carl Otto & Lang, Johann (2001). Bin till nytta och nöje. Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag.

 

Joachim Pettersson (2015). Bisyssla: om bin, biodling och biprodukter. Stockholm: Bonnier fakta.

 

Socha, Piotr (2017). Stora boken om bin. Stockholm: Alfabeta.

 

Svensk biodling åren 1750–1800 (2001). Linköping: Bertil Wahlin och Östgöta genealogiska förening.

 

Länkar

Alltomhonung.selänk till annan webbplats

 

Alltombiodling.selänk till annan webbplats

 

Sveriges biodlares riksförbundlänk till annan webbplats

 

SR Meny: Bins betydelse för vår mat – och hoten mot demlänk till annan webbplats (7 september 2017)

Kål

Litteratur

Flinck Maria (1994). Tusen år i trädgården – från sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Södertälje: Torekällbergets museum

 

Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna – köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Kåks, Helena (2018). Om vintern bruka de mycket kål och ärter. Volym 40 av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds skrifter. Falun: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförening i samarbete med Dalarnas museum.

 

Leino, Matti Wiking & Nygårds, Lena (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. Alnarp: Programmet för odlad mångfald Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Nilsson, Ingar (2015). Kål. Malmö: Bokförlaget Arena.

 

Nygårds, Lena (2005). Vi odlade till husbehov. Alnarp: Programmet för odlad mångfald (POM).

  

Länkar

Grönkålsakademien: De bästa grönkålsreceptenlänk till annan webbplats

 

Kålrotsakademienlänk till annan webbplats

 

Kålrotsakademien: Kålrotens historialänk till annan webbplats (film)

 

Smaka Sverige: Kållänk till annan webbplats

 

SR P1, Nordegren & Epstein: Kålroten - ett klimatsmart kulturarv: Kålrotsakademien och lyssnarnas favoritreceptlänk till annan webbplats (26 oktober 2016)

Mjölk

Litteratur

Om mjölk och kreatur

Bringéus, Nils-Arvid (1965). Den skånska syltemjölken. I: Gastronomisk kalender 1966. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

 

Bringéus, Nils-Arvid (2009). Den skånska smaken. En bok om gångna tiders matvanor i Skåne. I samarbete med skåneländska gastronomiska akademien Stockholm: Carlssons.

 

Eriksson, Lars H (1983). Färskosten och kampen på ostfronten. I: Gastronomisk kalender 1984. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.

 

Erixon, Sigurd (1934). Elda över och under. I: Saxons bok på 75-årsdagen. Stockholm: Saxon&Lindström.

 

Geten i Sverige (2017). Leibring, Katharina & Svanberg, Ingvar (red). Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

 

Grafström, Margareta (1979). Träsniderier i Ångermanland. Smörmått och smörkrus samlade i ord och bild. Härnösand: Bokförlaget Ångermannia.

 

Israelsson, Carin (2005). Kor och människor: nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.

 

Jönsson, Håkan (2005). Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi. Eslöv: B Östling bokförlag Symposion.

 

Lindquist, Nils (1968). En bit ost: ett stycke kulturhistoria. Helsingborg: Svenska Mejeritidningen.

 

Nilsson, Ingar & Orre, Ia (2015). Svenska ostmakare och ostar. Malmö: Arena Bokförlag.

 

Ragnar, Martin (2013). Gotländska mejerier. Klintehamn: Gotlandica förlag.

 

Ragnar, Martin (2013). Svensk ostkultur. Stockholm: Carlssons.

 

Ränk, Gustav (1966). Från mjölk till ost: drag ur den äldre mjölkhushållningen i Sverige, Nordiska museets handlingar 66. Stockholm: Nordiska Museet.

 

Söderlind-Myrdal, I (1977). Att kärna smör. I: Fataburen 1977. Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm: Nordiska museet.

 

Om fäbodar

Andersson, G (1990). Östra Arådalen: fäbodliv i Oviksfjällen. Östersund: Jämtlands läns museum.

 

Berg, Kristina (2002). Ost från fäbodarna: en studie om osttillverkningen i Jämtland och Härjedalen. Östersund: Länsstyrelsen i Jämtlands län och Jamtli, Fäbodriket.

 

Eriksson, Manne Fäbodar i Uppland under 1800-talets senare hälft, Upplands Fornminnesförenings tidskrift XLIII:2

 

Erixon, Sigurd (1917). Några bidrag till det nordiska husets historia – om eldhus, Fataburen 4.

 

Frödin, J (1925). Siljansområdets fäbodbygd. Skrifter utg av Vetenskapssocieteten i Lund 5.

 

Hagberg, Louise (1918). Fäbodlif i Medelpad. Skildring från 1880-talet, Fataburen 3.

 

Johansson, L (1933). Fäbodar i en jämtlandssocken. En historia över Frostvikens fäbodväsen, Fataburen

 

Jordbruk och och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 s 222-237, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 53, 2011. Stockholm: Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA).

 

Kardell, Lars & Olofsson, Mats (1997). Klövsjös fäbodar. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.

 

Larsson, Jesper (2011). Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter. I: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia. Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.

 

Leffler, M (2006). Vad hette korna? Dagens situation och framtidsutsikter för fäbodarnas livsmedelsproduktion sett från producent och myndighet. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg.

 

Levander, Lars (1943). Övre Dalarnas bondekultur – under 1800-talets förra hälft . Skrifter utg av Kungl Gusfav Adolfsakademien för foklivsforskning.

 

Självhushållet 11:1 , (1947). Hem och hemarbete 11:3, Skrifter utg av Kungl Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.

Levander, L (1953). Älvdalskt arbetsliv under årtionden omkring 1800-talets mitt, Skrifter utg genom Landsmåls och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser b:8

 

Lidman, Hans red (1963). Fäbodar. Stockholm: LTs förlag

 

Lidman, Hans, Nyman, Anders (1965). Fäbodminnen. Stockholm: LTs förlag i samrabete med Nordiska museet och Fäbodkommittén inom Samfundet för Hembygdsvård.

 

Linnman, J Några anteckningar om allmogens mjölkhushållning i Dalarna. Socknarna söder och väster om Siljan, Fataburen 1/1

 

Ljung, Tomas (2011). Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Uppsala: CBM:s skriftserie 49.

 

Montelius, Sigvard (1977). Fäbodväsendet i övre Dalarna. Stockholm: Institutet för folklivsforskning.

 

Nordlander, Johan (1885/2002). Fäbodväsendet i Ångermanland – med sidoblick på förhållandena i närliggande landskap. Stockholm: Norstedts

 

Turister i Fäbodvallen – slutrapport för projekt Vägledning för fäbodturism (2007-2010). Jordbruksverket.

 

Törnqvist, Victoria (2002). Livet runt en fäbod. Rättvik: Rättviks Hembygdsförening.

 

Werf, Gerda (2011). Lokas fäbodar under 500 år: från urminnes hävd. Älvdalen: Juts böcker.

 

Länkar

Digitalt museum: Fäbodbilderlänk till annan webbplats

 

Forskning & Framsteg: Den nya mjölkpropagandanlänk till annan webbplats (3/2006)

 

Föreningen Sveriges Fäbodbrukarelänk till annan webbplats

 

Jordbruksverket: Marknadsöversikt - mjölk och mejeriprodukterlänk till annan webbplats

 

Jordbruksverket: Smaka Sverige:länk till annan webbplats

Jordbruksverket: Vägar framåt. En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverigelänk till annan webbplats

 

Lantbrukarnas riksförbund: Historik, Sveriges Mejeriers Riksförbundlänk till annan webbplats

 

Skansen: Från mjölk till ostlänk till annan webbplats

 

Sprakochfolkminnen.se:

SR Vetenskapsradion: Getter, kullor och mesost – om fäbodens historialänk till annan webbplats (12 november 2009)

Potatis

Litteratur

Alströmer, Jonas (1727 och 1732/1992). Får och potatis. Håkan Hallander/Bokförlaget Blå ankan.

 

Arnborg, Gunnar (1996.) Folk och potatis. Gråbo, Arnborg.

 

Blomqvist, Håkan (2017). Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917: ett historiskt reportage om hunger och demokrati. Stockholm: Hjalmarson Högberg bokförlag.

 

Bringéus, Nils-Arvid (1988.) Mat och måltid. Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.

 

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000). Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001). Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

Del 5: Flygare, Irene & Isacson, Maths (2003). Jordbruket i välfärdssamhället 1945-2000.

 

Froster, Anna (2016). Potatis. Om pumatassar, kupning och obändig livvilja. Stockholm: Bokförlaget Max Ström.

 

Människan och floran. Etnobiologi i Sverige 2 (2005). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Iwarsson, Mattias (red). Stockholm, Wahlström & Widstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet.

 

Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1 (2001). Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Sveriges Lantbruksuniversitet/Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universite

 

Osvald, Hugo (1965). Potatisen. Odlingshistoria och användning. Stockholm: Natur och Kultur.

 

Språken i Sverige (2010). Sveriges nationalatlas. Stockholm: Norstedts, Kungliga Vitterhetsakademien.

 

Potatis i Norden: en beskrivning av gamla potatissorter bevarade hos Nordiska Genbanken (2001). Veteläinen, Merja (red). Varberg: CAL-förlaget, Nordiska Genbanken.

 

Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Kalender och märkesdagar, hushållsregler och väderleksmärken. Stockholm: LTs förlag.

 

Swahn, Jan-Öjvind (2000). Fil, fläsk och falukorv. Svenska mattraditioner genom tiderna. Lund: Historiska Media.

 

Tunón, Håkan, Pettersson, Börge & Svanberg, Ingvar (red) (2001.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 2. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

 

Länkar

Jordbruksverket.se: Potatislänk till annan webbplats

 

Potatisakademienlänk till annan webbplats

 

Potatis i tiden – svenskt kulturarv från jord till bordlänk till annan webbplats

 

Scb.se: Historisk Statistik för Sverige, väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske till och med år 1955länk till annan webbplats

 

Scb.se: Om potatislov och jordbrukshistorialänk till annan webbplats (2 november 2017)

 

Smaka Sverige: Potatislänk till annan webbplats

 

Svenska.se: Potatislänk till annan webbplats

 

Svensk Potatislänk till annan webbplats

 

Om potatiskravallerna
Historiepodden: Södermalms hungerkravallerlänk till annan webbplats (10 september 2017)

 

Minnenas journal: Potatisupproret på Södermalm: Kvinnorna vågade allt för att få mat på bordetlänk till annan webbplats (26 oktober 2017)

 

SR Vetenskapsradion Historia: Potatisrevolutionen 1917länk till annan webbplats (18 april 2017)

 

Stockholmskällan: Potatiskravallerna 2017länk till annan webbplats

Öl och svagdricka

Litteratur

Bennett, Judith M (1996). Ale, Beer, and Brewsters in England: Women’s Work in a Changing World 1300-1600. New York & Oxford.

 

Blom, Edward (2007). Tyskarna som industrialiserade Stockholms bryggerinäring: en studie i till Stockholm invandrade tyska bryggare och bryggeriarbetare under 1800-talets senare hälft, med inriktning på nätverk och personer. Bromma: Centrum för näringslivshistoria.

 

Bring, Samuel E (1944). Bayerska ölet 100 år i Sverige: till minnet av pioniären Fredrik Rosenquist af Åkershult. Stockholm: HW Tullberg.

 

Drobin, Ulf (1991). Mjödet och offersymboliken i fornnordisk religion. I: Studier i religionshistoria tillägnade Åke Hultkrantz s. 97-141. Bäckman, Louise m.fl. (red). Löberöd: Plus Ultra.

 

Faxälv, Anna, Olofsson, Björn & Oscarsson, Bo (2008). Öl och dricka: dryckestillverkning i Jämtland/ Härjedalen. Östersund: Eldrimner.

 

För gott öls skull: ölhistoria och ölhistorier (1967). Topelius, Christer (red). Stockholm: Geber.

 

von Hofsten, Nils (1960). Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. Uppsala: Kungliga Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning.

 

Hornsey, Ian S. (2003). A History of Beer and Brewing. Cambridge: Royal Society of Chemistry.

 

Kjellberg, Sven T (1964). Ölets käril. I: Kulturen 1964. Lund: Kulturen.

 

Kuusela, Tommy (2014). Öl och mjöd under vikingatidlänk till annan webbplats. I: Maltesen, nr 2-2014.

 

Lundqvist, Torbjörn (1995). Den stora ölkartellen: branschorganisering och kartellbildning i bryggeriindustrin 1885-1914. Uppsala studies in economic history. Uppsala: Uppsala Universitet.

 

Nelson, Max (2005). The Barbarian’s Beverage: A History of Beer in Ancient Europe. New York: Routledge.

 

Olsson, Magnus (1992). Ölframställning i förhistorien. Umeå: Inst för arkeologi Umeå universitet.

 

Salomonsson, Anders (1979). Gotlandsdricka: traditionell kultur som regional identitetssymbol. Skrifter utg av Etnologiska sällskapet i Lund.

 

Smith, Gavin D (2014). Beer: A Global History. London: Reaktion Books.

 

Stenås, Gunnar (2002). Till bords i Fagersta: en kulturhistorisk matvandring i Bergslagen. Fagersta - Västanfors hembygdsförening.

 

Strese, Els-Marie K & Clas Tollin (2015). Humle - det gröna guldet. Stockholm: Nordiska museet.

 

The Dynamics of the Modern Brewing Industry (1998). Gourvish, Terry & Wilson, Richard G (red)New York: Routledge.

 

Thunæus, Harald (1968). Ölets historia i Sverige. I. Från äldsta tider till 1600-talets slut. Stockholm: Almqvist&Wiksell.

 

Thunæus, Harald (1970). Ölets historia i Sverige. II. 1700- och 1800-talen. Stockholm: Almqvist&Wiksell.

 

Till livs med Linné: om mat, hälsa och levnadskonst (2007). Broberg, Gunnar (red). Stockholm: Atlantis.

 

Uggla, Arvid Hj (1960). Linné om öl och ölbrygd. Stockholm: Svenska Bryggareföreningen.

 

Unger, Richard W (2004). Beer in the Middle Ages and the Renaissance. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

 

Untapped: exploring the Cultural Dimensions of the Craft Beer Revolution (2017). Chapman, Nathaniel G, Lellock, J Slade, & Lippard, Cameron D. (red) Morgantown: West Virginia University Press.

 

Våra drycker: till vardags och fest (2000). Johansson, Bengt W & Salomonsson, Anders (red). Stockholm: Carlssons.


 

Länkar

Litteraturbanken.se: Anmärkningar om öl av Carl von Linné (1763)länk till annan webbplats

 

Litteraturbanken.se: Historia om de nordiska folkenlänk till annan webbplats av Olaus Magnus

 

Nordiska museet: Vad är humle för växtlänk till annan webbplats (film)

 

SCB: Svensk bryggeriboom förändrar branschenlänk till annan webbplats (22 mars 2018)

 

Sprakochfolkminnen.se:

Sveriges bryggerier: Ölbryggerier samt ölproduktion 1810–2002länk till annan webbplats

 

Sveriges bryggerier: Ölets historialänk till annan webbplats

 

Systembolaget: Ölets historialänk till annan webbplats

Mat som kulturarv

Litteratur

 

Armfelt Hansell, Örjan (1991). Mormors sylt och farmors saft: bär- och fruktrecept ur gamla kokböcker. Stockholm: Norstedts.

 

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2003). Historiebok för kakälskare. En annorlunda bakbok. Lund: Historiska media.

 

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). Stockholm: KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

 

Clinell, Lillie (1988). Kalaskokerskans bästa. Delsbo: Bokförlaget Åsak.

 

Grevinnornas kokbok (1998). Östra Vingåkers hembygdsförening.

 

Hedengren, Olof (2017). Herrgårdsfruns recept: livet, köket och maten. Stockholm: Norstedts.

 

Herrgårdsliv och matkultur: på Värmlands Säby under 120 år (2010). Collvin, Birgitta, Lindell, Gunilla, Sjöqvist, Lars (red). Värmlands Museums årsbok Värmland förr och nu 2010. Karlstad: Stiftelsen Värmlands läns museum och Värmlands museiförening.

 

Kalas i glädje och sorg. Inget kalas utan Astrid (1991). Hållnäs förr och nu 1990-91. Hållnäs hembygdsförening.

 

Leksands kulturväxter: ett axplock ur vår gröna historia (2014). Leksand: Föreningen Leksands kulturväxter.

 

Märta Stures hushållsbok (2007). Piper, Gustaf Abraham (förf), Wikström, Kersti (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.

 

Nordin, Thor & Barkfeldt, Bengt (1995). Ida Norrby: en föregångare på hushållsekonomins område. 1. Ett livsverk tar gestalt. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.

 

Nordstrand, Gunnel (red) (2001). Krusbär på bouteljer samt 211 andra råd och recept ur familjen Sehlstedts hushållsbok. Rapport nr 14. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland.

 

Swahn, Jan-Öjvind (2009). Stora matlexikonet. Bromma: Ordalaget Bokförlag.

 

Sörmländska matminnen recept och minnen från 1900-talet (1998). Bergström, Anna-Lena & Wachtmeister, Ingegerd (red). Nyköping: Sörmlands mus

 

Wallensteen-Jaeger, Rut (1988) Ett husligt halvsekel: en hemkonsulent berättar. Mjölby: B-M förlag.

 

Wallensteen-Jaeger, Rut (1976) Fester och kalasmat när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag

 

Warg, Cajsa (1755) Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimberlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Ärlemalm, Ingrid (2000). Cajsa Warg, Hiram och de andra. Bromma: Ordalaget.


Länkar

 

Europeiska kommissionen: Lista över skyddade produkter och livsmedellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Handboken "Att söka skyddad geografisk- eller ursprungsbeteckninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" av Odd Nygård (2012)

 

Måltidens hus: Kokboksmuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Livsmedelsverket: Skyddade beteckningarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Jordbruksverket: Smaka Sverige

 

Jordbruksverket: Sverigelistan - kartläggning av traditionella svenska livsmedel och jordbruksprodukter med koppling till ett bestämt geografiskt områdelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Sprakochfolkminnen.se: Svenskt ortnamnslexikon 2016öppnas i nytt fönster

Jordbruket och maten

Litteratur

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

 

Det svenska jordbrukets historia: Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag i samarbete med Nordiska museets förlag och Stiftelsen Lagersberglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Del 2: Myrdal, Janken (1999) Jordbruket under feodalismen 1000-1700.

Del 3: Gadd, Carl-Johan (2000) Den agrara revolutionen 1700-1870.

Del 4: Morell, Mats (2001) Jordbruket i industrisamhället 1870-1945.

 

Hallgren, Karin (2016). En kåhltäppa eij at räkna - köksväxtodlingen i 1700-talets odlingssystem. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

I gott sällskap: 200 år med Örebro läns hushållningssällskap (2003).

 

Ingers, Enoch (1943-1956). Bonden i svensk historia. Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag.

 

Israelsson, Carin (2005). Kor och människorNötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850-1914. Hedemora: Gidlunds.

 

Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia (2011). Antonsson, Hans & Jansson, Ulf (red). Stockholm: Kungliga Skogs och Lantbruksakademien.

 

Larsson, Jesper (2009). Fäbodväsendet 1550-1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli förlag.

 

Leino, Matti Wiking (2017): Spannmål. Svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museet.

 

Svensson, Sigfrid (1972). Bondens år. Stockholm: LTs förlag.

 

Länkar

Hushållningssällskapets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Hushållningssällskapets historialänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Jordbruksverkets: Smaka Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sprakochfolkminnen.se

Uppdaterad 15 augusti 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se