Länkar och lästips om bröd

Litteratur

Andersen, H-C (1980). Flickan som trampade på brödet i Sagor och historier H. C. Andersen, i urval och övers. av Åke Holmberg. Stockholm: Prisma.

Andersson, Magnus (1994). ”Nödbröd av bark. Essä i ämnet skogshistoria”, uppsats i kursen Skogen och skogsbrukets historia, Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet

Berg, Kerstin, Harnesk, Helena & Liby, Håkan (1981).Uppländska bröd - recept och kulturhistoria. Uppsala: Upplands fornminnesförenings förlag.

Bergquist, Eric Harry (1964). Södertäljekringlor i Gastronomisk kalender 1965. Stockholm: Gastronomiska akademien, Bonniers.

Bringeus, Nils-Arvid (1991). Folkliga föreställningar kring födan i Jochum Stattin (red) Det farliga livet. Om avund, rädsla, rykten och fördomar. Stockholm: Natur och kultur.

Börjeson, Agneta (2008). Liten brödbok från Röttle. Gränna: Röttle natur och kultur.

Campbell, Åke (1950). Det svenska brödet - en jämförande etnologisk-historisk undersökning. Stockholm: Svensk bageritidskrift.

Ek, Sven B (1962). Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. Stockholm: Nordiska museet.

Ek-Nilsson, Katarina (2014) ”Folk Belief and Rituals about Bread in Sweden, Some Interpretations and Comparisons with Today’s Hipster Culture”PDF (pdf, 28.3 kB) abstract

Etnobiologi i Sverige: Band 1 (2001), Människan och naturen; Band 2 (2005), Människan och floran. Stockholm: Wahlström och Widstrand, Sveriges Lantbruksuniverstet, Centrum för biologisk mångfald

Faxälv, Anna, Andersson, Karin & Berglund, Anna (2011): Brödtraditioner förr och nu i Jämtland och Härjedalen. Söka gammalt - skapa nytt. Östersund:  Eldrimner.

Genrup, Kurt (1980). Äggkakan - en skånsk landskapssymbol, Gastronomisk kalender 1981. Stockholm: Gastronomiska akademien, LTs förlag.

Fjellström, Christina & Håkan Liby (2003). Det svenska julbordet. Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Stockholm: Carlssons.

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2004). Historiebok för kakälskare. Lund: Historiska media.

Historiebagarna - tretton historiska bakverk med recept från Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2018)

Johansson, Anna-Lena (2011). Favoritrecept från södra Gotland, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs. Hemse: Kvinnor förr som nu, Kulturarv i bruk

Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

Lejing, Margit (1989, 1991) Trollemos och gräddehorn del I och II. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Liby, Håkan & Fjellström, Christina (2003). Det svenska julbordet. Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000. Stockholm: Carlssons förlag.

Mattisson, Karl (1953). Skörden genom tiderna. Lund: Gleerup.

Myrdal, Janken (red) (1998-2002). Det svenska jordbrukets historialänk till annan webbplats band 1-5. Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag, Nordiska Museet och Stiftelsen Lagersberg.

Nordin-Grip, Imber (1944): Täljekringlor. I tidskriften Täljebygden.

Ronström, Linnea och Anna (2014) Farmors gotländska kakbok, Klintehamn.

Skarin Frykman, Birgitta (1985). Från yrkesfamilj till klassgemenskap. Om bagare i Göteborg 1800-1919. Göteborg: Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet.

Swahn, Jan-Öjvind (2009). Stora matlexikonet. Bromma: Ordalaget.

Tellström, Richard (2010). Surdegen som inte är någon surdeglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I Svenska Dagbladet.

Widell, Carl-Bertil (1995). En sockerbagare här bor i staden. Edition Eriksson.

Wiking Leino, Matti (2017.) Spannmål - svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Östlund, Barbro (1996). Gråärter och Doppekopp. Bohuslänsk mat med tradition. Uddevalla: Bohusläns museum.

Länkar

Frågelistor

Citat från arkiven är framför allt hämtade från svar på olika frågelistor som Institutet för språk och folkminnen skickat ut (läs mer om våra frågelistor här).

Uppdaterad 03 juli 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se