Pepparkakor

Får det lov att vara en pepparkaksdinosaurie? Vår tids fantasifullt formade pepparkakor är del av en tradition med gamla anor.

Framsida och uppslag från broschyren Goda pepparkakor. Utgiven av Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget år 1934.

Anor från medeltiden

I Sverige har vi ätit pepparkakor sedan medeltiden. De importerades då från Tyskland och förekom bara bland de högsta skikten i samhället. Kakorna var starkt kryddade, vilket ansågs hälsobringande, men om de verkligen innehållit peppar är omtvistat; vissa forskare menar att kakorna bara varit kryddstarka, andra hävdar att kryddpeppar faktiskt ingått.

I Sverige började man mer allmänt baka pepparkakor i Sverige först på 1800-talet. Cajsa Warg hade dock med tre recept i sin kokbok från 1755: Fransyska Pepparkakor, Pepparkakor med Smör och Små Pepparkakor.

Till att börja med ansågs pepparkakan vara en delikatess som bakades enbart till de stora högtiderna, till exempel jul. Med tiden kom pepparkakan att förknippas särskilt med julen.

Pepparkaksform från 1728. Foto: Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Pepparnötter till julens lekar

I äldre tradition bakades ofta till jul runda pepparnötter som man kunde äta eller suga på och som ofta användes i julens olika lekar. Att nöttra var en lek där man skulle gissa antalet nötter som någon annan har i handen och om man gissar rätt vinner man nötterna. En meddelare från Veinge i Halland berättar:

Vid julbakningen hade mor bakat pepparnötter, som vi fingo julafton att nöttra med och spela tärning om. De voro av vetemjölsdeg med tillsats av någon pepparsort. Degen kavlades ut i långa stänger, och så skars den ut med kniv. Sedan sattes bitarna i ugnen och bakades. Nötterna voro något bruna och dugde både till att äta och leka jullekar med. Man fick julafton sin ranson, som avsågs att räcka julen ut, men tog den för någon slut genom förluster med nöttring eller genom att bli uppäten, så var det ej omöjligt att av mor få ett nytt förråd.

Berättat av: Man född 1865
Plats: Veinge, Halland

Läs mer

Matkultbloggen: Jag och mina mått

Bröd: Högtidsbröd

Sprakochfolkminnen.se

Julkalender 2018: Fantasifulla former för festfaten

Lästips

Berg, Gösta (1963). Kringlor och pepparkakor. I: Fataburen 1963. S. 61-80.

Conradson, Birgitta & Cia (1992). Änglar och andra pepparkakor. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Widell, Carl-Bertil (1995). En sockerbagare här bor i staden. Malmö: Edition Erikson.

Länkar

Bloggen Assint rämmil: Historiska hästarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skansen: Från plåt till plåt – pepparkaksformarnas väg från plåtslageriet och järnhandeln hem till damernas kaffestundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (film)

Fantasifulla former

Från slutet av 1500-talet tryckte man ut kakorna i träformar med utskurna reliefmotiv i botten. I slutet av 1800-talet kunde de gamla träformarna inte längre användas, eftersom nya mjölsorter kommit som gjorde att degen flöt ut och reliefmönstren inte framträdde lika tydligt. Man fick gå över till att kavla ut degen och skära ut motiv, antingen på fri hand eller efter en pappersmall, eller stansa ut dem med hjälp av utstickare av bleckplåt. Plåtmåtten framställdes vid bleckslageriverkstäder, men den som var händig kunde också tillverka dem själv.

Några av de äldsta motiven är hjärtat, grisen, bocken, gubben och gumman. Många av de gamla måtten har inte någon direkt anknytning till julen, utan föreställer ofta olika geometriska former eller någon typ av löv. De har därmed kunnat användas även till andra kavlade kakor. Inte sällan har måtten vågiga kanter som en extra dekoration och ibland stansas ett hål ut i mitten av kakan. Från Nederluleå i Norrbotten (1930) berättas att pepparkakorna gjordes fyrkantiga med en mandel i, vid gravöl hade man tre mandlar. Ibland var kakorna utskurna med en sporre.

Så här berättar Gunnar Skogsmark i en uppteckning från år 1961:

Pepparkakor och småbröd bakades i form av människor eller djur och till allmänt vedertagna figurer användes då plåtmått, vikta till figurer. Runda kakor ”togs ut” med spetsglas eller dricksglas, men om man ville ha någon särskild figur, bl a en större julbock, så fick den duktigaste tecknaren i familjen rita ut bocken på ett papper, varefter den klipptes ut och sedan ”sporrades” den ut i degen. De vanligaste figurerna var: julstjärnan, julbocken, julgrisen, julängeln, julkäringen, julgubben, jultomten (senare i tiden), hjärtat (särskilt i pepparkaksdeg) m fl. Julbocken skulle ha väldiga, krumma horn, annars var det ingen riktig julbock. Vid allt sådant julbak fick barnen vara med. De fick ”måtta ut”, sporra ut och måla figurerna med karamellfärg för att få ”lukta på” julglädjen i förväg. Julstjärnan skulle ha sju spetsar i enlighet med den sjuarmade ljusstaken. Gumman skulle ha tvärrandigt förkläde och gubben långrandiga byxor. Julängelns vingar skulle förses med strimmor, förställande fjädrar. Julbockens horn skulle tvärrandas och halsraggen markeras med några strimmor. Julgrisen skulle ha knorr på svansen, annars var det ingen riktig julgris. Figurernas ögon, näsa och mun gjordes av mandel och russin.

Berättat av: Gunnar Skogsmark (född 1904)
Plats: Misterhult, Småland
Upptecknat: 1961 (Uppsala, 24694)

Se hela uppteckningenPDF (pdf, 51.6 MB)

Klara Fältman från Dimbo socken i Västergötland berättar att överst i julhögarna med bröd som barnen fick låg:

...en heler hope mä figurer å (av) peperbrö, å fö-Lä (för det) mästa va dä en juLabock, en gubbe, ena käring, en tupp å en juLagres (julgris) å di va peckata (pickade) å te öja hade di kruddpeperkorn å dä hade uj (också) gubben å käringa te knappa å mun.

Berättat av: Klara Fältman (född 1849)
Plats: Dimbo socken, Västergötland
Upptecknat: 1933 av Thomas Larsson (Uppsala,6401)

På senare år har motiven på pepparkaksmåtten blivit allt mer varierade. Bocken, grisen, gubben och gumman har fått konkurrens av motorcyklar, dinosaurier och älgar. Måtten kan också vara tillverkade av plast och ha skrivits ut på 3D-skrivare. För den som vill återknyta till de gamla trämåttens reliefmönster finns det numera också kavlar med mönstring att rulla över degen med.

Äldre pepparkaksmått. Till vänster en gås, ett lodjur, en ko och en dam med hatt. Till höger mått i olika geometriska former. Foto: Eva Thelin.

Pepparkakornas mångfald

I bildspelet har vi samlat några bilder på pepparkakor och pepparkaksformar genom tiderna. Bilderna är hämtade från Digitalt museumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 31 januari 2019

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

     

    Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se