Hushållningssällskapen

Hushållningssällskapen spelade en viktig roll i utvecklingen av det moderna jordbruket, men också när det gällde odling av frukt och bär.

Hushållningssällskapet håller konserveringskurs i Björklinge, Uppland år 1934. Foto: Paul Sandberg (CC BY-NC-ND)

Första sällskapet 1791

Under första hälften av 1800-talet bildades hushållningssällskap i varje län i landet. Deras uppgift var att arbeta för jordbrukets, trädgårdsodlingens, skogsbrukets och fiskets utveckling. Under 1700-talet hade intresset för jordbrukets förbättring växt fram hos de styrande i samhället och försök gjorts att skapa organisationer för jordbrukets främjande. Det första hushållningssällskapet grundades på Gotland 1791. Lantbruksakademien utarbetade 1811 en plan för hushållningssällskapens organisationer och 1850 fanns det ett sällskap i varje län. På lokal nivå bildades gillen, som blev ett slags föregångare till de bonde- och landsbygdsorganisationer som senare växte fram.

Bekostat av brännvin

Tack vare generösa statsanslag, en stor andel av de medel staten fick in på brännvinsförsäljning, kunde verksamheten sätta fart kring 1850. Hushållningssällskapen anställde veterinärer och konsulenter som spred information om husdjursskötsel, odlingsmetoder och redskap. De bedrev försöksodlingar och organiserade lantbruksmöten och husdjurspremieringar, för att främja husdjursaveln.

Länsträdgårdsmästare spred kunskap

Till flitiga odlare, även av trädgårdsväxter, utdelades premier och skolträdgårdsverksamhet uppmuntrades. Folkskolan var också av stor betydelse för kunskapsspridning, även av trädgårdsodling. När det gäller trädgårdsodlingens utveckling var det också avgörande att man anställde länsträdgårdsmästare som planerade trädgårdar, delade ut litteratur, höll föredrag och spred kunskap om nya odlingsmetoder och sorter. Man delade även ut fruktträd och bärbuskar gratis. Det kunde i slutet av 1800-talet handla om 8-10 träd och ca 10 bärbuskar per hushåll.

Hemkonsulenter i varje län

En del av hushållningssällskapens verksamhet riktade sig direkt till kvinnorna. Det var de hemkonsulenter, som reste runt i sitt distrikt/län och höll kurser och gav rådgivning om hur lanthushållet kunde förbättras och moderniseras. Konserveringskurser, som på bilden ovan, var ett typiskt exempel.

Ändrad inriktning

Idag verkar hushållningssällskapen för att vårda och utveckla landsbygden och dess värden. Främst genom att förmedla kunskaper till lantbrukare och andra företagare på landsbygden. De största verksamhetsområdena är inom lantbruk, landsbygd, mat och miljö genom bland annat rådgivning, fältförsök och naturbruksgymnasier.

Lästips

Hushållningssällskapets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hushållningssällskapets historialänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I gott sällskap - 200 år med Örebro läns hushållningssällskap (2003).

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 05 juni 2018

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

     

    Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se