Höstsådd

Rågen är det enda av de traditionella sädesslagen som klarar av att sås på hösten och övervintra i vårt klimat. Men längst i norr och i nordvästra delarna av landet blir det för kallt och odlingssäsongen är för kort för råg.

Röster från arkivet

Dalarna

I rågvår tid, som började den 15 augusti, skulle trädan plöjas andra gången, så köras på och bredas ut finfördelad gödsel, som legat der i stack sedan vintern, så skulle harvas och rågsås, köras upp vattenspår för dagvatten och snösmältning, så skulle der växa råg nästa sommar, detta sätt att sköta trädan kallades för utträdä.

Ett nyare sätt att sköta trädan var att det skulle plöjas på hösten, harvas på våren för att hämma ogräset, efter vårsådden skulle det köras på gödsel från ladugården som blivit ditkörd på vintern och legat i stack, när gödseln blivit utbredd skulle den plöjas ner. Så harvas för ogräs, vid rågvår skulle gödseln plöjas upp och var då blandad med jorden, så skulle rågsådden ske, plöjas upp vattenspår mellan körningarna och kanterna runt omkring räfsas med kratta, att det skulle bliva fint. Vid rågsådden såddes också tjänlig överjönning. På våren efter såddes der höfrö i rågbrådden och året efter rågen blev der vall, linda. Man kunde också låta trädan vara osådd tills följande vår och då så vårsäd och höfrö på samma gång.

Det som skulle sås på hösten i augusti månad var rågvåren ty här på vår ort brukade man så rågen den tiden och även om någon begagnade höstvete.

Berättat av: Mååg Erik Eriksson
Plats: Ål, Dalarna
Upptecknat: 1931 (Uppsala, 3056)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 2.5 MB)

Gotland

Förr hade man helträda, då hade man först korn på den på sommaren, sedan när man hade fått av kornet fick trädan ligga orörd till i maj året därpå. Då började man plöja eller ”reta” trädan. Så fick den ligga igen, till dess man körde ut gödsel eller släke (tång) på den. Det skulle man göra helst i rötmånaden. Sedan skulle man plöja ner gödseln eller släken, då plöjde man för andra gången. Då det var gjort höll man sedan en fin yta md harv, så snart det syntes ogräs fick man harva. Sedan sådde man omkring 24 augusti, tre dagar före eller tre dagar efter, men aldrig på själva den 24:e.

Det finns flera olika slags gödsel stallgödsel, svingödsel och lammgödsel, vidare släke och konstgödsel. Svingödseln är den kraftigaste. Lammgödseln fördes i land från ”holmarna” dvs Karlsöarna utanför Eksta, och användes till jordar där man odlade kålrötter och rovor, flatrovor. ---

Om jorden var bra så var det bara att så efter harvningen. På våren sådde man korn och havre, det var vårsäd.

”När björklöven var stora som musöron” då var det fisk på grund, sa man, men sådden började man ej efter andra tecken än att jorden var bra och vädret tjänligt. I allmänhet ville man dock vara färdig med den före Kristi himmelfärdsdag, då det enligt de gamla brukar bli omslag i vädret efter den dagen.

Allt som skulle växa uppåt, alltså all säd, skulle sås i ny, men allt som skulle växa neråt, alla rotfrukter, skulle sås i nedan.

  • Berättat av: Fredrik Pettersson f 1878
  • Plats: Fröjel, Gotland
  • Upptecknat: 1938 av Britt Ytterberg (Uppsala, 11923)


Ångermanland

Man kunde så höstråg även vid midsommartiden, då kallades den midsommarråg. På hösten slogs den gröna halmen ner till grönfoder, skördades något tidigare än vanlig höstråg året därpå. Den ansågs härdigare för uppfrysning på vintern än höstrågen.

Berättat av: E J Dahlberg
Plats: Högsjö, Ångermanland
Upptecknat: 1961 (Uppsala, 24625)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 344.9 kB)

Östergötland

Höstsådden efter gammalt det var visst den 18 augusti. Då skulle de så råg med gammalt utsäde, och kom de fram till den 20, då skulle de ta nytt.

Berättat av: Helge Nilsson (född 1889)
Plats: Horn, Östergötland
Upptecknat: 1943 av Per Aggemark (Uppsala, 16413)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 5.3 MB)

Uppdaterad 13 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se