Larsmäss

Vid Larsmäss borde slåttern vara slut. Höstsädesodlingen har varit tämligen liten i jämförelse med vårsädesodlingen. Det var råg som såddes och det gällde att så den på Larsmäss den 10 augusti, sådde man senare blev brodden och rotsystemet dåligt utvecklade. Vid Larsmäss var det många som började smaka på potatisen, i brist på annan mat.

Röster från arkivet

Värmland

Vid Larsmässtiden, eller då potatisblasten nästan blommat över, började man smaka på nypotatisen. För att få nypotatis så tidigt satte man i särskilda åkrar, tidig sort som Magnum Bonum, ibland mera skämtsamt kallad ’Magnus bror min’. Om man fått sätta potatisen i normal tid, så började skörden allmänt i början av september.

Berättat av: Sten Larsson (född 1895)
Plats: Gustav Adolf, Värmland
Upptecknat: 1970 (Uppsala, 28059)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 1 MB)

Västergötland

Larsmässe var en bemärkelsedag i flera avseenden. Då fick en börja med de färska potäterna. En fick inte börja med dem förr än då. Men det dugde inte heller att vänta över den dagen. –Se Lars han kommer med farska petäter, sa de.

Så honom tyckte de om. De hade en sorts tidiga potatisar, som var färdiga till Larsmässe, larsmässepotäter.

Berättat av: Adolf Gustafsson (född 1863), Verner Karlsson (född 1870), Johan Björkegren (född 1870), Emil Svensson (född 1871), Alfred Karlsson (född 1863), Emil Andersson (född 1859), Georg Olsson (född 1886), Kristina Johansson (född 1851), Levin Gustafsson (född 1859)
Plats: Hudene, Västergötland
Upptecknat: 1939 av Linnar Linnarsson (Uppsala, 12404)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 1 MB)

Uppdaterad 23 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se