Midsommardagen

Midsommar var en självklar tidpunkt att ta tydor och som vädret är på midsommardagen blir det under den följande delen av sommaren. Under de så kallade järnnätterna kring midsommar ökade risken för frost, vilket kunde innebära att man fick ta till olika åtgärder som att elda vid åkern eller dra tömmar eller rep över rågen så den inte skulle frysa.

Vi denna tidpunkt kunde man också så det som kallades midsommarråg och som vanligen skördades grön och användes som foder.

Röster från arkivet

Gotland

Det var vanligt på senare delen av 1800-talet att när man befarade frost när rågen gått i ax eller vid ”järnnätterna” omkring midsommar, man gick ut före solens uppgång och om det då var frost så drog två man en lina, vanligen hopbundna ”esar” (tömmar) över rågfälten för att dra frosten ur rågen.

Berättat av: Carl Franzén (född 1881)
Plats: Hellvi, Rute, Lärbro, Gotland
Upptecknat: 1933 (Uppsala, 6586)

Småland

Rågen bör ha gått i ax vid Urbanusdagen. De mest riskfyllda tiderna för åkerbruket voro de tider då det blev nattfrost i synnerhet då de sk järnnätterna, tre dar före och tre dar efter midsommar.

Berättat av: Anna Hult (född 1883)
Plats: Tavelsås, Småland
Upptecknat: 1942 (Uppsala, 15873)

När man anade att det skulle bli frost, tände man upp en eld med granris och enris. Elden tändes från den sidan varifrån vinden blåste, så att röken slog ut över åkern.

Berättat av: C J Abrahamsson (född 1851)
Plats: Forserum, Småland
Upptecknat: 1934 av Eva Danielsson (Uppsala, 7993c)

Uppdaterad 13 juni 2018

Läs mer


Matkult.se:

Midsommarjäst

Sprakochfolkminnen.se:

Händelser i almanackan: Midsommar

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se