Olsmässkroken

”Olsmässkroken” eller brödskarven, kallades denna tid, mellan den gamla och den nya skörden. Ofta var det tomt i förråden.

Talesätten ”ger Erik ax ger Olof kaka” eller ”Olof kommer med potatisen”, har varit ett önsketänkande, särskilt efter kalenderreformen 1753.

Om någon började tröska redan vid Olsmäss, sa man att ”hungerslagorna går”.

Röster från arkivet

Dalarna

Tiden efter Olofs-dagen kallades Olsmässkroken. Dä va sällan någon som ville ha främmande under de dagarna ty då hade de inget å bjuda på. Slut på den gamla skörden å den nya var inte färdig så folk fick något att baka av.

Berättat av: Gunnar Strand
Plats: Venjan, Dalarna
Upptecknat: 1930 (Uppsala, 2953:1)

Västergötland

I min ungdom hörde jag talas om välbärgade bondställen, där man slaktade och saltade in för ett helt år, fast man hade baljorna fulla från det förgående årets slakt. Och likadant var det med spannmålen. Man fyllde förråden men använde fjolårssäd så lågt den räckte. På småställena åter var det nätt om förråden. Och när det led fram på sommaren, var det ofta totalt slut med allt vad spannmål heter. Tiden kring Olsmässe var en värsta, den kallades för olsmässekroken. Hade utbönderna /i skogsbygden/ då ett lass torr ekbark eller något annat säljbart, gjorde de en resa till Lidköping. Där fanns ett kronomagasin, och där fanns spannmål, om ingen annanstäds. Men i brist på pengar var det många som nöjde sig med lite blandsäd eller slösäd, som de fick till billigt pris. Det dugde det med. Huvudsaken var att man fick bröd, när den dagen kom och man fick ta itu med.

Berättat av: Adolf Gustafsson (född 1863), Verner Karlsson, (född 1870), Kristina Johansson (född 1851),
Adolf Johansson (född 1863), Carl Henriksson (född1872)
Plats: Hudene, Västergötland
Upptecknat: 1939 av Linnar Linnarsson (Uppsala, 12584)

Uppdaterad 13 juni 2018

Läs mer

Olika sorters bröd: Nödbröd

Sprakochfolkminnen.se

Händelser i almanackan: Olofsdagen

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se