Urbanus

Urbandagen sägs på vissa platser vara såväl den första sommardagen som den sista sådagen då allt vårarbete skulle vara undanstökat. Men det stämmer förstås inte i de nordligaste delarna av landet, där anses det varsla om god skörd om sådden är igång vid Urbanus, ”Urbanus ska knyta upp banden på sädessäcken”.

Röster från arkivet

Dalarna

Innan man sådde skulle jorden tillköras, dvs man skulle harva jorden med en sladdharv och sladda den. Därpå skulle man så och sedan harvade man över med krokpinneharv och vältpinnharv. Slutligen måste man välta med slätvält. ---

Man skulle ha sått färdigt till Urbanus, så att man kunde knäppa händerna.

Utsädet bars eller kördes till åkern, beroende på dennas storlek och avstånd från gården. Det ställdes i kanten av åkern. Husbonden sådde vanligen själv. Man sådde oftast med en hand, men ibland med bägge.

Berättat av: J Dahlgren (född 1874), Maria Dahlgren (född 1877), A Fredriksson (född 1878),
Fredrik Johansson (född 1867), J Sjöström (född 1862)
Plats: Dalarna, St Tuna
Upptecknat: 1934 av Julius Ejdestam (Uppsala, 7491)

För såningstiden hade man en hel del olika märken. Man skulle dock så tre dagar före till tre dagar efter Erik. Allt som såddes före Urbanus skulle hinna mogna. När gulärlan kom flyttande borde man få brått att ta fram såskäppan. När hästen började äta gräs från åkerrenen så fick man börja så. Eller när ogräsplantorna började växa fick man börja med sådden

Var det så kallt då man sådde så att man fick lov att begagna pälsen så skulle det bli så varmt vid skörden så att man kunde gå i skjortärmarna. Var det varmt när man sådde så att man gick i skjortärmarna så skulle man få ha pälsen på sig när man skördade.

Berättat av: Gunnar Strand
Plats: Venjan, Dalarna
Upptecknat: 1930 (Uppsala, 2953:1)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 6.1 MB)

Lappland

Vårarbetena kallades sädesanden. Man brukade börja så så snart tjälen gått bort ur jorden. Man brukade säga: ”Urbanus skall man knyta upp banden på sädessäcken”

Berättat av: Olov Olsson (född 1870), J E Jonsson (född 1888)
Plats: Örträsk, Lappland
Upptecknat: 1939 av Lisa Bergfors (Uppsala, 13514)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 1.5 MB)

Norrbotten

Sådden borde ske vid Urbanus, den 25 maj, ty det var ”rätta sädestiden”, enl gamla märken. Ett annat tecken var ”när björklöven voro stora som musöron”. I praktiken fick man emellertid rätta sig efter vårens karaktär och jordens fuktighetsgrad. I allmänhet kan sägas, att sådden skedde under sista veckan i maj och första veckan i juni. Man borde emellertid inte spara med att få utsädet ned i jorden, även om våren var kall. Ett ordspråk sade nämligen: ”Så i pälsen och skörda i särken” och ett annat: ”En dag på våren är lika värdefull som en vecka på hösten.” Helst skedde sådden på kvällen, därför att det då rådde vindstilla, varigenom säden kunde spridas jämnt och fint.

Såningen skedde för hand. Utsädet bars eller kördes till åkern beroende på avståndet. Det var huvudsakligen kvinnor som sådde. ”såerskan” var vanligen gårdens värdinna.---Man sådde enbart med ena handen. Utsädet bars i en kors på vänstra armen ”sädeskorgen”, denna var oval till formen. Dess sidor utgjordes av en enda kring bottnen hopböjd skiva av asp, vilken kallades ”rände”. Handtaget var av trä och fastspikat vid ”rändet”. Ibland voro sädeskorgens sidor försedda med målningar, så tex hos Rob Nyman i Ytterbyn, där en sädeskorg funnits, på vilken husbonden jämte häst och ”vält” voro avbildade samt värdinnan med sädeskorgen på armen.---

Lämnades en fläck av misstag obesådd på åkern, sades såerskan ha ”sått sig en grav”. Antingen skulle hon eller hennes make dö inom den närmaste tiden.


Berättat av: Johan Enbom (född 1844), C O Lundbäck (född 1878)
Plats: Ytterbyn, Nederkalix, Norrbotten
Upptecknat: 1935 av Ernst Lundbäck (Uppsala, 8824)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 4 MB)

Uppdaterad 24 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se