Hushållsböcker och receptböcker

I våra arkiv finns en hel del handskrivna recept- och hushållsböcker. Flera av dem bidrar med recept till vår kokbok.

Kalaskokerskan Anna Ewerdahl (till vänster på bilden) var verksam i Södertäljeområdet. En del av hennes recept finns kvar i våra arkiv (Uppsala, 39058).

Hushållsböcker

Hushållsböcker skrevs redan i det antika Grekland, flera hundra år före vår tideräkning. Hushållsböckerna handlade främst om hur ett hushåll och jordbruk skulle drivas, men kunde också innehålla recept. När kyrkoherden Reinerus Reineri Broocmans ”En fulständig Hus-Hålds-Bok” trycktes i Norrköping 1736, innehöll den ett helt kapitel med recept. Broocmans hushållsbok anses vara den mest omfattande som tryckts här i landet.

Tryckta och handskrivna kokböcker

Under 1700-talet och 1800-talet utkom välkända kokböcker. Mest kända här i landet är Cajsa Wargs Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimber från 1755, Gustafva Björklunds Kokbok för Tjenare och Tarfliga hushåll, som utkom 1847 och Charles Emil Hagdahls Kokkonsten som vetenskap och konst från 1879.

Men kokböcker var dyra och sällsynta. Parallellt med de tryckta kokböckerna finns därför en mängd handskrivna receptsamlingar bevarade. Ibland kan hela innehållet vara en direkt avskrift av någon tryckt hushållsbok eller kokbok, men oftast har recept, beskrivningar och goda råd samlats under lång tid och skrivits in efter hand, kanske av flera generationer eller ägare till boken. Några sidor innehåller nästan alltid recept på huskurer för människor och djur, målarfärger och växtfärgning. Vävnotor och goda råd om textilvård förekommer också ofta. De anknyter på så vis till de äldre hushållsböckerna.

Den svarta vaxduksboken och kalaskokerskorna

Under den brytningstid när hushållsskolorna växer fram blir den svarta vaxduksboken receptsamlingen som följer många kvinnor genom livet och kompletteras med nya och gamla recept. Färgrecepten och huskurerna blir färre och matrecepten fler.

En del kokböcker har tillhört kalaskokerskor, eller kokfruar eller storkokerskor, som de också kallades. Det var matkunniga kvinnor som anlitades för att planera, ge råd och laga kalasmat till alla livets högtider och fester. Mellan ungefär 1890 och 1940 hade kalaskokerskorna sin storhetstid. De hade oftast lärt sig ”finare kokkonst” genom att arbeta hos herrskapsfolk, gå någon hushållskurs eller lära sig konsten av en äldre generation.

Idag beställer vi istället färdiglagad mat från ett cateringföretag och kalaskokerskan har som stolt och aktad yrkesgrupp gått ur tiden. Som väl är har många av dem lämnat sina handskrivna recept efter sig.

Recept- och hushållsböcker i arkiven

I våra arkiv finns en hel del handskrivna recept- och hushållsböcker, en del i original, andra kopior. Vi har tittat närmare på sex stycken från våra arkiv i Uppsala och Umeå. De är skrivna under perioden 1700- till 1900-talet och representerar kvinnor från olika platser och olika sociala sammanhang. Dessutom har vi den stora sk Lundellska samlingen, som består av beskrivningar och recept insamlade av elever från Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Äldst i samlingen

Den äldsta som finns i arkivet (Uppsala, 15250) är mycket skör och i ganska dåligt skick. Vi vet inte så mycket om den, mer än att den redan 1875 upphittades i en skräphög på ett slott i Blekinge. Av handstilen att döma härstammar de äldsta anteckningarna från 1700-talet. Typiskt för tiden är att boken innehåller recept på såväl färger för måleri och textilier, som medikamenter, mat och dryck. Läs mer och se recept

Karin Westmans receptsamling

Karin Westmans receptsamling från 1874 (Uppsala, 40938) är en väskriven fint inbunden bok, som till största delen innehåller mat- och kakrecept. Karin Westman, född Sparre, bodde i Härnösand och tillhörde övre medelklassen. Läs mer och se recept

Anna Mörner-Bromanders "Beskrifningar"

Anna Mörner-Bromanders ”Beskrifningar” från 1910 (Umeå, 5244) är en receptsamling, där matrecepten dominerar. Den har tillhört en kvinna från Värmland som var släkt med brukspatroner och biskopar. I sitt andra äktenskap var hon gift med en präst som var mycket intresserad av hembygdshistoria. Läs mer och se recept

Kok- och hushållsbok för tarflig matlagning

Kok- och hushållsbok för tarflig matlagning utgavs 1884 av Sofia Carolina Enroth och en handskriven kopia av del 1 finns i arkivet. Den har tillhört Sigrid Jacobsson, som troligtvis har skrivit av den (Uppsala, 16196). I häftet finns endast recept på maträtter, bröd, ost och drycker. Läs mer och se recept

Anna Ewerdahls efterlämnade recept

Kalaskokerskan Anna Ewerdahl var aktiv under slutet av 1800-talet mer än halva 1900-talet. Hennes efterlämnade recept (Uppsala, 39058) är ganska knapphändiga. Bara det mest nödvändiga är antecknat, resten hade kalaskokerskan i händerna. Läs mer och se recept

Ruth Helges "Vis- och receptbok"

Ruth Helges ”Vis- och receptbok” (Uppsala, 33237) representerar en annan grupp av receptsamlingar, som också innehöll vistexter. Det tycks ha varit ganska vanligt under 1900-talet. Ruths recept är samlade från olika platser hon arbetat på, både i Sverige och England. Hon har också samlat en del vävnotor och huskurer i häftet. Läs mer och se recept

Lundells efterlämnade samling

De flesta av recepten i vår kokbok kommer från Johan August Lundells efterlämnade samling. Det är ingen samlad kokbok eller hushållsbok, utan ett resultat av skoluppgifter utförda av elever vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, som Lundell var med och grundade. På hans initiativ samlade eleverna in beskrivningar och recept från hushåll runtom i Sverige. Läs mer och se recept

Lästips

Broocman, Reinerus Reineri. En fulständig swensk hus-hålds-bok: en handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red Tunón, Håkan (2016). KSLA Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73, CBM, Michaelsgillet.

Clinell, Lillie (1988). Kalaskokerskans bästa. Delsbo: Bokförlaget Åsak.

Grevinnornas kokbok (1998). Östra Vingåkers hembygdsförening.

Hedengren, Olof (2017). Herrgårdsfruns recept - livet, köket och maten. Stockholm: Norstedts.

Kalas i glädje och sorg. Inget kalas utan Astrid (1991). Hållnäs förr och nu 1990-91. Hållnäs hembygdsförening.

Lejing, Margit (1976). Murresill och snurredoppa. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1980). Gåsasylta och fläskasteg. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1982, 1983). Som bonapia och kokefru del 1 och 2: Vardagsmad och gillesmad. Österlensk matbok. Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra Skåne.

Lejing, Margit (1989, 1991). Trollemos och gräddehorn del I och II. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.

Nordin, Thor & Barkfeldt, Bengt (1995). Ida Norrby: en föregångare på hushållsekonomins område. 1. Ett livsverk tar gestalt. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.

Nordstrand, Gunnel (red) (2001). Krusbär på bouteljer samt 211 andra råd och recept ur familjen Sehlstedts hushållsbok. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland. Rapport nr 14.

Wallensteen-Jaeger, Rut (1976) Fester och kalasmat när seklet var ungt. Stockholm: LTs förlag

Warg, Cajsa (1755) Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimberlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ärlemalm, Ingrid (2000). Cajsa Warg, Hiram och de andra. Bromma: Ordalaget.

Smaka Sverige: Kokböcker och allmänna översikterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdaterad 03 juli 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se