Personnamn i maträtter och bakverk

Napoleonbakelse, biff à la Lindström, Sarah Bernhardt-kaka och Janssons frestelse. I många bakverk och maträtter finns personnamn med. Men hur får man egentligen en maträtt uppkallad efter sig?

Inför kung Oscar II:s 25-årsjubileum år 1897 skapades rätten Filé à la Oscar till hans ära. Bilden på kungafamiljen är från omkring år 1900. Foto: Birgit Brånvall/Nordiska museet (Public Domain)

Kungligheter och kändisar

För att hedras genom att få sitt namn knutet till en maträtt eller ett bakverk i etablerade kokböcker och receptsamlingar krävs i regel att personerna varit välkända i sin samtid – och för eftervärlden. Kungligheter och kända konstutövare är de vanligaste kategorierna. Några exempel är Filé à la Oscar, Napoleonbakelse, Crêpes à la Prins Bertil, Karl XV:s kringlor, Sarah Bernhardt-kaka, Peach Melba och Gös à la Soto Major.

Gös à la Soto Mayor. Enligt sägnen ska den portugisiske diplomaten Antonio de Soto Mayor ha introducerat maträtten på restaurang Hasselbacken efter en dramatisk duell mot en engelsk diplomat år 1857. Duellen återges här av konstnären Fritz von Dardel (Public Domain).

Namn efter skaparen

Anna Pavlova. Foto: The Library of Congress (Public Domain)

Några välkända maträtter är också namngivna efter skaparen eller den person som gjort rätten känd: Biff à la Lindström, Janssons frestelse, Biff Stroganoff. Även fiktiva gestalter kan hedras som operahjältinnan Tosca, vars namn betecknar en knäcksmet som används till toscakaka, toscapäron mm och den litterära Zuleika (i Max Beerbohms roman Zuleika Dobson från 1911) som av okänd anledning fått namnge Zuleikatårtan.

I något fall har personnamnet förvandlats till ett appellativ som ’en pavlova’ (efter ballerinan Anna Pavlova) som nu betecknar en sorts efterrätt med maräng. Vi har också benämningen wallenbergare – en mäktig pannbiff som nu även görs på fisk och då kallas ”havets wallenbergare”.

Platsbundna och tillfälliga namn

Självklart har det funnits många maträtter som namngivits efter en viss person inom en begränsad krets och kallats för något annat i andra sammanhang– samma rätt eller bakverk kan därför ha flera benämningar. Några exempel är den marängtårta som bland annat kallas för Glömmingetårta, Margaretatårta och Pinocchiotårta och den mjuka kaka med chokladkaffekräm och kokos, som ömsom benämns mockaruta, kärleksmums eller Snoddas.

Vissa recept med namn är också tidsbundna. I Hemmets kokbok från 1942 finns Bernas pepparkaka, efterrätten Coupe à la Lars och Sabinabröd. Recepten berättar inte om vilka dessa personer var, och de återfinns inte heller i motsvarande kokbok från 1990-talet.

Namnen bakom rätterna


Biff à la Lindström

Om rätten: Biff gjord på köttfärs, äggulor, vispgrädde, riven lök, kapris, hackade rödbetor och hackad potatis.
Namn efter: Kapten Henrik Lindström (1831–1910). Han sägs vara den som på 1860-talet introducerade rätten efter rysk förebild på ett hotell i Kalmar.

Coupe Melba

Om rätten: Vaniljglass serverad med en halv konserverad persika, hallonsås och rostad mandel.
Namn efter: Nellie Melba (1861–1931), en australisk operasångerska, som enligt sägnen var den första att äta efterrätten.

Filé à la Oscar

Om rätten: Smörstekt kalvfilé garnerad med sparris, hummerkött och tryffel.
Namn efter: Oscar II. Rätten togs fram inför Oscar II:s 25-årsjubileum som regent år 1897.

Gös à la Soto Mayor

Om rätten: Rätt med panerad gösfilé.
Namn efter: Antonio de Soto Mayor (1812–1894), en portugisisk diplomat i Stockholm, som sägs ha introducerat rätten på restaurang Hasselbacken år 1857.

Janssons frestelse

Om rätten: Ansjovisgratäng med rötter i 1800-talets ansjovislådor.
Namn efter: Oklart. Namnet dök upp på 1930-talet och har ofta kopplats ihop med operasångaren Pelle Janzon (1844–1899), men kan även ha namngivits efter den populära filmen Janssons frestelse som hade premiär 1928.

Mazarin

Om rätten: Mördegsbakelse fylld med mandelmassa och socker, täckt med glasyr.
Namn efter: Den franske kardinalen Jules Mazarin (1602–1661), men kan också vara kopplat till det äldre franska ordet maserin 'skål, bägare'.

Napoleonbakelse

Om rätten: Tårta med lager av smördeg, vaniljkräm, vispgrädde och sylt. Känd i Sverige sedan mitten av 1800-talet.
Namn efter: Oklart. Namnet kan syfta på den franske kejsaren Napoleon, men också på den italienska staden Neapel (Napoli).

Wallenbergare

Om rätten: Biffar av finmald kalvfärs, traditionellt serverade med brynt smör, potatispuré, gröna ärter och rårörda lingon.

Namn efter: Finansfamiljen Wallenberg. Rätten tros vara framtagen av matförfattaren Charles Emil Hagdahl (1809–1897), vars dotter Amalia var gift med Marcus Wallenberg.

Källor

Harrison, Dick & Ulvros, Eva Helen (2003) Historiebok för kakälskare. En annorlunda bakbok, Lund: Historiska media

Nationalencyklopedin, www.ne.se

Swahn, Jan-Öjvind (2009) Stora matlexikonet, Bromma: Ordalaget Bokförlag

Uppdaterad 04 juni 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se