Mejerier genom tiderna

Den ökande produktionen av mjölkprodukter och den tekniska utvecklingen ledde till att mejeridriften tog ordentlig fart från 1800-talets mitt.

Nordströms mejeri i Lyrestad 1890-tal. Foto: Erik Rud/Västergötlands museum (CC BY-NC-ND)

Från självhushåll till industri

Smör, ost och andra mjölkprodukter hörde länge till självhushållet, och tillverkades i liten skala på gårdar och i fäbodar. Under 1700-talet inrättade godsen särskilda lokaler för mjölkförädling, så kallade holländerier, och det var det första steget mot mer storskaliga mejerier.

Men det var först i och med den ökade produktionen av mjölkprodukter under det sena 1800-talet (läs mer i artikeln Mjölken och den agrara revolutionen) som mejerinäringen tog ordentlig fart. Större gårdar började köpa upp överskottet från närliggande mjölkproducenter, och verksamheten expanderade. För att bättre kunna upprätthålla kvalitet på varorna bildades andelsmejerier, och då leveransen av mjölk till städerna krävde bättre organisation gick man ihop i större förbund.

Teknisk utveckling

Under andra halvan av 1800-talet gick den tekniska utvecklingen på mejerisidan fort. Gräddsättningen var vid 1800-talets mitt en flaskhals i smörproduktionen. 

Mejeri i Stora Mellösa år 1916. Foto: Samuel Lindskog/Örebro läns museum (CC BY-NC)

Godsägaren JG Swartz utvecklade vid mitten av 1860-talet den sk ismetoden, som kom att bli en bidragande orsak till smörexportens genombrott. Ismetoden innebar att mjölken skulle gräddsättas, grädden flöt upp och la sig på ytan, vid låg temperatur, kring 2˚, i höga plåtbunkar (cylindrar), nedsänkta i isvatten. På så vis påskyndades gräddsättningen, som kunde ta ett halvt till ett och ett halvt dygn. Grädden skummades sedan med särskilda skedar. God tillgång till is gav Sverige en konkurrensfördel gentemot smörexportörer i ett mer tempererat klimat. Ismetoden dominerade fram till 1870-talet, men ännu 1890 var vart tredje svenskt mejeri ett ismejeri.

På 1880-talet fick mejeriindustrin ny skjuts med separatorer, pastöriseringsapparater och mer effektiva smörkärnor. För att driva de nya maskinerna användes först ångkraft och sedan elektricitet. År 1913 var ångkraften fortfarande helt dominerande som kraftkälla, medan elektriciteten 1930 svarade för nästan hälften av kraftbehovet. 

Separatorn

Alfa Laval, som då hette Separator, började 1877 tillverka separatorer och slog igenom i stor skala. Nu kunde grädden skiljas från mjölken på ett effektivt sätt. När separatorn vevas runt och roterar med högt varvtal, pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten. Mjölken och grädden rinner ut genom två utloppsrör. Metoden var inte uppfunnen på Alfa-Laval, men det var genom deras Separator den fick ett genombrott.

Separatorn fick mycket stor betydelse för den ökade smörproduktionen och för den starkt ökande försäljningen av skummjölk. Men skummjölken kunde också användas till att föda upp grisar i stor skala, något som till att börja med skedde i direkt anslutning till många mejerier.

Färre mejerier

Under 1930-talet förändrades mejerinäringen snabbt och många mindre mejerier lades ned. Det berodde delvis på att ny teknologi och nya möjligheter för lastbilstransporter möjliggjorde ännu större produktion för de stora mejerierna. Under årtiondets lopp, till exempel med Mejeristadgan 1937, ställdes det också allt högre krav på hygien och renlighet som var svårt för de småskaliga mejerierna at leva upp till.

En dag på mejeriet

Under det vi drucko kaffe och pratade om ett och annat, gick tiden så fort, så att innan ”vi visste ordet utaf” var klockan redan 8.45. Men då vill jag lofva att vi fingo brådtom ut till vårt ostkar igen, ty om ostmassan får stå för länge blir den för hård.

Läs Elsa Grönquist berättalse om en dag på Skoklosters mejeri år 1910

Lästips

Lantbrukarnas riksförbund: Historik, Sveriges Mejeriers Riksförbundlänk till annan webbplats

Röster från arkivet

Halland

När man beskriver det gamla jordbruket får man inte glömma vilken revolution mejerierna utgjorde. Här fanns i socknen ett litet försök i Hjärtared där de förmögnaste och tongivande bönderna bodde men det upphörde ganska snart. Mejeriet i Ullared kom till 1923-4 och då hade också de första lastbilarna kommit. Hemma i Backa minns jag att brodern Evert född -23 var mindre än mjölkflaskan som köptes. Man hade 25-40 eller 50-literskannor med inristade nummer. Mjölkborden blev rast- och mötesplats för folk när man väntade på ”mjölkabilen” som ofta hade apoteks och varubud. Alla viktiga resor liftade man till byn med bilen.

Plats: Ullared, Halland
Upptecknat: 1970 (Göteborg, IFGH6369:13)

Västerbotten

Dagordning den 5 augusti vid Vännäs mejeri

Den 5 augusti var jag på Vännäs mejeri. Vid ½ 8-tiden började bönderna komma med sin mjölkflaskor; en hade tre till fyra liter, en annan ända till femton liter mjölk. – Jungfrun och den som kom med mjölken hjälptes åt att sila och mäta mjölken, samt slå upp den i cylindrar.

Mejerskan kontrollerade mätningen, samt antecknade i en bok, huru många liter hvar och en hade. Sedan bars mjölken ner i mjölkrummet, som är försedt med tre stora bassiner fyllda med isvatten. I dessa bassiner sänktes mjölkcylindrarne ner, för att mjölken skulle afkylas och gräddsättas.

Vid 9-tiden åts frukost, bestående af mjuk smörgås med salt stekt fårkött samt mjölk. Efter frukosten ställdes iordning för kärningen.

Idag kärnades af 40 liter grädde och af det blef 9 kg smör. Vid 11-tiden dracks kaffe, och efter kaffet kärnades andra gången, äfven då af 40 l grädde.

Vid ½2-tiden mätades den skummande mjölken upp och sändes till Vännäs lägerplats, belägen ung ½ mil ifrån mejeriet. Idag sändes 450 l mjölk till lägret till ett pris af 9 öre pr liter. Klockan ½3 åts middag: fläsk och potatis samt mjölk. Efter middagen rengjordes mjölkcylindrarne, ostarne vändes, torkades och borstades, samt det nykärnade smöret arbetades om.

Vid 5-tiden dracks kaffe, och sedan rengjordes alla bleckflaskor, som kommo tillbaka från lägret. Kväll åts klockan ½9 bestående af vattgröt med mjölk samt smörgås.

Smörberedning

Grädden uppvärmes till ung 16ᵒ. Kärnan sköljes först med varmt och sedan med kallt vatten. Sedan hälles grädden i kärnan. Ungefär 50 min åtgick för att i vefkärna kärna af 40 l grädde. När grädden var smör, tappades kärnmjölken af och smöret sköljdes med kallt vatten medan det ännu låg kvar i kärnan. Sen togs smöret upp, lades i ett smörtråg, som förut var sköljt, med först varmt och sen kallt vatten. Så arbetades smöret en stund, vägdes och saltades. På kvart kg smör togs 6 gr salt. Af 40 l grädde blef 9 kg smör. Sen smöret var saltadt arbetades det ånyo, lades sedan i en låda, försedd med en mellanbotten af träspjälor. Locket på denna trälåda utgjordes af en zinklåda fylld med is. Ungefär 6 timmar fick smöret hvila, arbetades sedan grundligt och packades ner i stora träkaggar.

Berättat av: Thyra Härdelin, elev vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
Plats: Vännäs, Västerbotten
Upptecknat: 1903 (Uppsala, 29403:19)

Uppdaterad 24 maj 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se