Mjölken och den agrara revolutionen

Efter 1870 ändrades förhållandena radikalt för mjölken. I och med urbaniseringen uppstod en marknad för mejeriprodukter och den agrara revolutionen möjliggjorde storskalig produktion. Mjölken och mejerierna blev en viktig del i landsbygdens omvandling från självhushåll till producent för en kommersiell marknad.

Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården på Julita gård i Södermanland. Foto: Nordiska museet (CC Public Domain)

Storskalig mjölkproduktion

Mjölken och mejerierna blev en viktig del i landsbygdens omvandling från självhushåll till producent för en kommersiell marknad. Utvecklingen inom jordbruket möjliggjorde en storskalig produktion, det vi kallar den agrara revolutionen, med laga skifte, vallväxtodling och avelsarbete. Kornas utfodring förbättrades och mjölkavkastningen ökade. Det fanns stor tillgång till billig arbetskraft och de stora gårdarna anställde statare vars hustrur var mjölkerskor. Män förväntades för första gången sköta om kor. 

Mejeri Kvarnbolet i Fredsberg 1907. Foto: Västergötlands museum (CC BY-NC-ND)

När arbetskraften senare försvann till industrin, kunde den så småningom ersättas med mjölkmaskiner, som sköttes av män. Jordbruket hade ett stort intresse av att utveckla mjölkproduktionen, eftersom den tidigare spannmålsproduktionen konkurrerats ut av billig import från USA. Bättre vägar, åkdon, järnvägar och så småningom bilar möjliggjorde att mjölken kunde transporteras allt längre sträckor till mejerier eller direkt in till städerna.

Färskmjölk för alla

Konsumtionsvanorna förändrades i bruksorter och städer och förbrukningen av mjölk, smör och ost steg efter sekelskiftet. I de snabbt växande städerna blev den färska sötmjölken ett billigt och näringsrikt alternativ för städernas snabbt växande befolkning. Den ansågs särskilt nyttig för barn och många tyckte att den var god.

Mjölkaffär i Varberg 1912. Foto: C. M. Ranch/Hallands kulturhistoriska museum (CC BY-NC-ND)

Mjölken blev också central i arbetet att göra befolkningen starkare och friskare och skapa en ny nationell identitet. Den blev en symbol för det moderna samhället, som har haft en förmåga att ständigt förädlas och förbättras av moderna teknologiska och vetenskapliga landvinningar.

Varuhandeln blev mer och mer internationell, vilket gav upphov till att livsmedelsproducenter i Sverige organiserade sig på olika vis för att öka och försvara sina andelar av marknaden. Exporten av smör var stor under denna period och margarin lanserades under sent 1800-tal som ett billigare alternativ.

Röster från arkivet

Norrbotten

Det norrbottniska jordbrukets huvudsyfte var, allmänt sett, intill mitten av 1800-talet huvudsakligen sädesbruk i förening med boskapsskötsel.

All jord intill gården var uppodlad och besåddes årligen med säd. Foder till kreaturen togs från de naturliga ängarna. Kreatursbesättningen var fåtalig, särskilt vad antalet mjölkkor beträffar. Mjölkproduktionen avsåg i huvudsak blott den egna gårdens behov av mjölk. Tillsammans med bröd och kött samt fisk var mjölken de huvudsakliga näringsmedlen.

Mjölken har alltså tidigare endast avsett gårdens behov. I samband med byggandet av Luleå-Gällivarebanan och bearbetningen av de lappländska malmfälten, som förde med sig en ökad bosättning, ökades behovet av mjölk och därmed också det norrbottniska jordbrukets mjölkproduktion. Man torde kunna påstå att den viktigaste faktorn för utveckling av det norrbottniska jordbruket, i synnerhet i Luledalen, varit mjölkproduktion för avsättning till de lappländska gruvsamhällena.

Tidigare har det funnits ansatser till mejerihantering; i synnerhet har ostframställning förekommit. Under senare delen av 1800-talet fanns under några år ett mejeri i byn, men dess verksamhet upphörde snart, ty det var givetvis fördelaktigare att få sälja mjölken direkt än att överföra den till mejeriprodukter, såsom ost och smör.

Det torde vara självklart att denna hastiga omläggning av mjölkproduktionen, från husbehov till avsalu, verkat revolutionerande på arbetsmetoderna. Under det att en bondhustru vid 1850-talet använde mjölken ej blott i och för anrättning av en del maträtter utan även för framställning av smör och ost, så behöver nutidens bondhustru endast kunna mjölka korna och hålla mjölkkärlen rena. Någon annan behandling av mjölken än separering någon gång då och då kräves icke. Behovet av smör tillgodoses i många fall, ja de flesta, genom inköp från diversehandeln av margarin eller sk smörblandningar.

Berättat av: Algot Lundberg (född 1898)
Plats: Nederluleå, Norrbotten
Upptecknat: 1928 (Uppsala, 1981)
Se hela uppteckningenPDF (pdf, 26.1 MB)

Uppdaterad 03 juli 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se